Ännu en C-märkt Allianssatsning – på bredband

Även den här dagen är en bra grön centerdag. För idag har jag, å Centerpartiets och hela Alliansregeringens vägnar, berättat att vi nu gör ännu en viktig satsning för att få bra och snabbt bredband i hela landet. Från och med nästa år, och hela vägen fram till 2020, kommer vi om vi blir omvalda och får förtroendet att leda landet i fyra år till satsa 18 miljoner kronor per år på att inrätta bredbandskoordinatorer som ska vara med och påskynda bredbandsutbyggnaden, i alla län.

Ska hela landet kunna växa så måste hela landet också ha bra bredband, och bredband i världsklass. Därför har vi i Centerpartiet och Alliansen hittills satsat hela 2,2 miljarder kronor, mellan 2007 och 2013, på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. Och bland annat tack vare det kan 57 procent av alla svenska hushåll och företag idag få ett bredband om minst 100 Mbit/s.

Men ännu mer behöver göras. Det ambitiösa mål som vi i Alliansregeringen slagit fast, och som vi jobbar efter, är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s senast 2020. Och för att nå det målet, och påskynda bredbandsutbyggnaden går Centerpartiet tillsammans med hela Alliansen till val på att satsa ytterligare 3,25 miljarder kronor på att bygga bredband på landsbygden mellan i år och 2020.

Till det löftet lägger vi idag ett nytt löfte om att inrätta bredbandskoordinatorer i alla län. Tanken med förslaget är att underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och som skulle ha god nytta av att få en utpekad kontaktperson att vända sig till, som kan ge tips och råd och stöd för hur man som ideell bredbandsförening ska agera. Samtidigt kan vi med Bredbandskoordinatorerna förbättra styrningen, ge mer och bättre vägledning och följa upp bättre regionalt och se till så att vi får så mycket bredband som möjligt för de 3,25 miljarder som Centerpartiet och Alliansen vill satsa på det.

Och den satsningen kan spel stor roll. För kan vi underlätta för alla de eldsjälar som lägger timmar av frivilligt arbete på att dra fiber hem till sig, så innebär det också att ännu fler kan få tillgång till snabbt och framtidssäkert bredband!

Använd statens fibernät bättre

It- och energiminister Anna-Karin Hatt presenterar regeringens bredbandsutredare, riksdagsledamot Åsa Torstensson (c).

 

Tänk er hela Sveriges längd – 15 gånger om. Så mycket optisk fiber förfogar staten över, genom de fyra statliga verksamheterna Trafikverket, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Teracom. Bolag och myndigheter som har väldigt olika uppgifter – att se till så att vägar och järnvägar är farbara och säkra, att elförsörjningen fungerar, att det finns energi och möjligheter att ta del av radio och TV. Men fastän de förfogar över så mycket fiberinfrastruktur har inte någon av dem som huvuduppgift att tillhandahålla bredband, och så ska det nog fortsätta vara. Men det innebär också att dessa fyra aktörer sitter på fibernät som är underutnyttjade, ett faktum som vi i regeringen pekar på i vår Bredbandsstrategi, och ett faktum som även Riksrevisionen konstaterat.

Sedan Bredbandsstrategin antogs 2009 har vi kommit väldigt långt med bredbandsutbyggnaden, och idag kan 57 % av alla hushåll och företag i Sverige teckna sig för ett bredband om minst 100 Mbit/s. Samtidigt har antalet hushåll som saknar tillgång till det som kallas grundläggande bredband kraftigt minskat från över  7 000 år 2007  till en bra bit under 500 idag.

Bredbandsutvecklingen går helt klart åt rätt håll, men mer återstår att göra. Idag har de flesta flerfamiljshus och många villaområden i våra storstäder fått fiberuppkoppling. Samtidigt byggs en hel del snabbt bredband ut på landsbygden, inte minst tack vare de 2,1 miljarder som Centerpartiet och Alliansen hittills satsat på att medfinansiera bredband på landsbygden, mellan 2007 och 2013. En insats som givit många hushåll på landet, som annars inte skulle ha fått bredband, tillgång till det.

För att vi ska nå våra bredbandsmål, och för att hela Sverige ska få bredband i världsklass, måste vi fortsätta arbeta med det. Därför går Centerpartiet och Alliansen till val på att satsa ytterligare 3,25 miljarder kronor mellan 2014 och 2020 på att bygga bredband på landsbygden. Samtidigt som vi vänder på andra stenar för att se vad mer som kan hjälpa till.

Något som verkligen skulle kunna hjälpa till, och förmodligen rätt ordentligt, är om vi lyckades samordna och använda den fiberinfrastruktur som staten förfogar över på ett bättre sätt. Just därför har vi i regeringen idag fattat beslut om att tillsätta en utredning för att titta på just det. Tanken är att vi med en bättre samordning och ett bättre utnyttjande av de fibernät som redan finns, men inte används, kan se till så att ännu fler kan få snabbt och framtidssäkert bredband, till en lägre kostnad än vad som annars skulle ha skett.

Utredarens uppdrag blir att [PDF]:

• analysera förutsättningarna för en förbättrad samordning mellan de statliga aktörernas verksamheter avseende bredbandsinfrastrukturen inom ramen för nuvarande ägarförhållanden,

• föreslå former för en sådan förbättrad samordning som på bästa sätt tillvaratar identifierade nyttor och mervärden, men samtidigt tillförsäkrar att bredbandsverksamheten fortsatt är i statens ägo och att respektive statlig aktör har fortsatt rådighet och kontroll över den egna bredbandsinfrastrukturen,

• beakta respektive statlig aktörs behov och krav på elektroniska kommunikationer samt verksamheternas olika organisationsformer, regelverk för styrning och affärsmässiga förutsättningar som de statliga aktörerna verkar under,

• identifiera eventuella risker med en ökad samordning i relation till respektive verksamhets kritiska behov av elektroniska kommunikationer och ta hänsyn till detta i sina förslag, samt

• beskriva den samhällsnytta som en förbättrad samordning mellan aktörerna kan medföra.

Uppdraget att leda utredningen går till den förra infrastrukturministern och nuvarande riksdagsledamoten Åsa Torstensson (c). Under sin tid som infrastrukturminister hade Åsa ansvar för just it-politiken och hon var också den som ledde arbetet när regeringen tog fram sin bredbandsstrategi 2009. Under sin tid som minister var hon dessutom ansvarig för att slå ihop Vägverket och Banverket till Trafikverket, för Transportstyrelsens bildande och för att flygplatsverksamheten lyftes från Luftfartsstyrelsen till Swedavia. Därmed har Åsa en gedigen erfarenhet av såväl reformering som styrning av myndigheter. Sammantaget gör detta henne till en väl lämpad person att utreda dessa väldigt komplexa frågor. Senast i oktober nästa år ska hon överlämna sina förslag till regeringen.

Bra bredband är en viktig framtidsfråga, och en förutsättning för att man ska kunna jobba, driva företag, bo och studera i alla delar av vårt land. Den här utredningen är en viktig pusselbit för att vi i Centerpartiet och Alliansen ska kunna åstadkomma det!

Missade du pressträffen kan du se den i efterhand här.

Två bra beslut för mer bredband

2009 inrättades Bredbandsforum,  som är ett strategiskt forum för att förverkliga regeringens bredbandsstrategi och som har till uppdrag att bidra till att målen i bredbandsstrategin nås. I Bredbandsforums styrgrupp, som jag leder, ingår berörda företag och operatörer, myndigheter och organisationer som möts för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som kan leda till en bättre utbyggnad och större tillgång till bredband med höga hastigheter i hela landet. Sedan Bredbandsforum skapades och började arbeta har vi kunnat identifiera ett antal olika hinder, hitta lösningarna och påskynda och underlätta bredbandsutbyggnaden. Ett exempel är den Bredbandsguide som vi tagit fram, som nu fungerar som ett väldigt bra stöd för kommuner runt om i landet som vill planera för snabba och framtidssäkra bredbandsnät.

Idag höll jag i det 13:e mötet med Bredbandsforums styrgrupp och vid det mötet bestämde vi oss för att tillsätta två nya arbetsgrupper, en ”villagrupp” och en arbetsgrupp för ”samordnad efterfrågan för att nå regeringens mål om bredband i världsklass”.

Just nu se vi att allt fler villor runt om i landet får tillgång till fiber. I det arbetet är många olika privata och offentliga aktörer involverade, och flera olika tekniker och affärsmodeller används. Som villaägare kan man ha svårt att värdera om ett visst erbjudande om en bredbandsanslutning möter de behov man har eller inte, samtidigt som fler villaägare behöver bättre information för att man ska se nyttan och välja att ansluta sin villa till bredband med hög hastighet. Vi behöver skaffa oss bättre kunskap om var fiberutbyggnaden sker i våra villaområden, men vi behöver också se till att få fram bättre och mer ändamålsinformation om nyttan med fiber, och olika erbjudanden till den enskilda villaägaren.

Den Villagrupp som vi nu tillsatt ska ta sig an just det och ska bland annat undersöka hur vi kan främja utbyggnaden av höghastighetsbredband till villor, så att den delen av bredbandsutbyggnaden kan fortsätta gå framåt i hög hastighet. Gruppen kommer också att titta närmare på hur marknadsaktörernas kommunikation med villaägarna ser ut.

Den nytillsatta arbetsgruppen för samordnad efterfrågan får ett annat viktigt uppdrag, nämligen att se hur marknadens investeringar i bredbandsinfrastruktur kan öka genom att det offentliga på ett mer medvetet sätt använder offentlig upphandling, däribland samordnad efterfrågan och innovationsupphandling, för att påskynda utbyggnaden och se till så att det offentliga får den infrastruktur som krävs för framtidens välfärdstjänster.

Som om det inte vore nog med de två viktiga besluten slutredovisade också den arbetsgrupp som arbetat under året, som går under namnet Robusthetsgruppen, sitt arbete och de föreslår bland annat att Bredbandsforum ska se till så att det tas fram en vägledning för anläggning av fibernät, samtidigt som de själva redan har utarbetat en robusthetsguide som syftar till göra små och medelstora företag mer medvetna om hur beroende de kan vara av sin uppkoppling, och hur de kan säkerställa att den blir så driftsäker som möjligt.

Den här förmiddagen rymde med andra ord två riktigt bra beslut, och en slutrapport med en rad olika förslag, som innebär att vi kommer ta ytterligare steg till ett Sverige med bredband i världsklass.

Centerpartiet och Alliansen fördubblar bredbandssatsningen

En upplyst fiberuppkoppling. Foto: Christina Styer / Wikimedia Commons.

En upplyst fiberuppkoppling. Foto: Christina Styer / Wikimedia Commons.

Nu på förmiddagen har Annie Lööf presenterat en fantastisk framgång för oss i Centerpartiet i Alliansregeringens kommande vårbudget: från och med i år kommer vi fördubbla vår satsning på bredbandsutbyggnad på landsbygden, inom ramen för den nya programperioden av Landsbygdsprogrammet. Det här är en mycket viktig framgång, och ett riktigt bra besked till alla de eldsjälar som är på gång att dra, eller funderar på att dra, fiber hem till sig, runt om i landet.

Så sent som igår träffade jag det exporttunga industriföretaget Tomal, utanför Vessigebro i Halland, liksom fiberföreningen i Vessigebro och Krogsereds byanät och pratade om hur viktigt det är för dem att de kan få tillgång till snabbt bredband och hur viktigt de tycker att det är att vi kan satsa mer pengar på att bygga bredband på landsbygden (en artikel om att Centerpartiet prioriterar mer pengar till bredband, publicerad idag i Hallands Nyheter, från det besöket hittar du här). Jag är säker på att de, och många andra med dem, idag gläds åt att vi i Centerpartiet i Alliansregeringen nu fördubblar satsningen på bredband på landsbygden!

Med dagens besked kommer Centerpartiet och Alliansregeringen de kommande sju åren satsa sammantaget hela 3,25 miljarder kronor på att medfinansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. Och den satsningen kommer kunna göra stor skillnad direkt. För av den här satsningen kommer vi skjuta till nästan 300 miljoner redan i år, 2014. Och mer pengar kommer sedan varje år därefter.

För att man ska kunna driva sitt företag på landsbygden, för att man ska kunna plugga och jobba på distans och för att man ska kunna komma åt alla digitala tjänster och allt det man vill på nätet så krävs det bra bredband i hela landet. Det är precis därför som vi i Centerpartiet de år som gått i flera olika omgångar i Alliansregeringen prioriterat att satsa pengar på just bredbandsutbyggnad på landsbygden. Tack vare det har vi hittills kunnat satsa 2,2 miljarder på just det. Nu lägger vi 3,25 nya fräscha miljarder ovanpå det vilket gör att vi i Centerpartiet såhär långt i Alliansregeringen lyckats få fram nästan 5,5 miljarder till bredband på landsbygden. Det är riktigt bra – för alla som bor och verkar på landsbygden, och för Sveriges jobb och vår tillväxt.

Torsdagen den 27:e mars är helt enkelt en riktigt bra dag för landets många fiberföreningar!

 

Allt fler får allt snabbare bredband

PTS bredbandsartläggning 2013

PTS bredbandsartläggning 2013

I helgen presenterade Post- och Telestyrelsen färska siffror över hur det går med bredbandsutbyggnaden i Sverige, och det de presenterar är verkligt glädjande nyheter. Sedan tidigare vet vi att vi i Sverige har högst andel fiberanslutningar av alla i EU, och att andelen som får tillgång till fiber stadigt ökar. Men PTS nya rapport visar också ökningstakten nu går upp ännu mer, vilket är väldigt bra.

Idag har 57 procent av alla svenska hushåll och företag tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s, vilket enligt PTS helt och hållet beror på att det nu byggs ut väldigt mycket fiber i accessnätet.

Det är ett tecken på att de svenska operatörerna har väldigt bra förutsättningar för att investera. Men det är också ett resultat av att Centerpartiet och Alliansregeringen har satsat mer än 2 miljarder kronor på att bygga ut bredband på landsbygden. Både operatörernas satsningar, och Centerpartiets och Alliansregeringens satsningar innebär att vi nu kommer allt närmare det mål som Riksdagen beslutat om, nämligen att Sverige ska ha bredband i världsklass.

Också när det gäller mobilt bredband så händer det mycket just nu. Strax före jul 2009 invigde min företrädare Åsa Torstensson invigde Telias 4G-nät i Stockholm. Då var antalet svenskar som kunde få 4G i det närmaste 0. Mindre än tre år senare kan 99 % av alla svenskar få 4G där man bor, och på landsbygden är täckningen med 4G där man bor hela 96%. Den snabba utbyggnaden har skett tack vare att Alliansregeringen fattade det historiska beslutet att öronmärka det så kallade 800 MHz-bandet för mobiltelefoni 2007. Tack vare det beslutet har är den geografiska yttäckningen med 4G i Sverige idag dubbelt så hög som yttäckningen för den äldre tekniken, 3G, trots att 4G bara är ett par tre år gammalt i Sverige.

PTS rapport  visar med andra ord att vi fortsätter ta stora steg framåt och att utbyggnaden av både fast och mobilt bredband går snabbt framåt. Det är riktigt goda nyheter för it-landet Sverige, och för alla oss som vill använda den nya tekniken.

”It’s payback time” – för internets skull

It- och energiminister Anna-Karin Hatt talar på konferens om Fiber to the Home i Stockholm. Foto: Sandra Wiaderny / Regeringskansliet

It- och energiminister Anna-Karin Hatt talar på konferens om Fiber to the Home i Stockholm. Foto: Sandra Wiaderny / Regeringskansliet

Just nu pågår världens största fiber-kongress på Stockholmsmässan, när mer än 3000 delegater samlas i Sverige för att diskutera på temat ”Showcasing for a better future”. Att organisationen FTTH (Fiber to the home) Council Europe har valt att lägga sin konferens hos oss i Sverige, och dessutom pekar ut oss som ett föredöme när det gäller fiberutbyggnad, är förstås väldigt glädjande.

De rykande färska siffror som FTTH presenterade på konferensen idag visar att över en halv miljon svenska hushåll har fått fiberuppkoppling, bara det senaste året. Samtidigt passade Göran Marby, Generaldirektör på Post och Telestyrelsen (PTS), på att avslöja att andelen svenska hushåll som kan få tillgång till 100 Mbit/s fortsätter öka i samma fina takt som tidigare, vilket innebär att 57 % av alla svenska hushåll idag har möjlighet att teckna bredbandsabonnemang med riktigt snabba hastigheter.

Att vi fortsätter rulla ut fiber i god hastighet i Sverige, och att så många svenskar idag kan teckna ett fiberabonnemang är väldigt bra och ett bevis på att Alliansregeringens politik på det här området verkligen fungerar. Men det innebär inte att vi inte har utmaningar. För utmaningar finns, och de ska vi fortsätta ta tag i.

Två utmaningar vi har, som jag pekade på i mitt inledningsanförande på fiber-kongressen idag, är att vi behöver få upp anslutningsgraden. Av allla de som idag skulle kunna teckna ett fiberanonnemang så är det nämligen mindre än hälften som har gjort det. Om vi som enskilda, och Sverige som land, ska kunna dra full nytta av all den fiber vi redan dragit och av det som digitaliseringen och snabb internetuppkoppling kan ge, så behöver fler teckna ett höghastighetsabonnemang.

Tittar man på FTTH:s siffror så visar det att 2,7 miljoner svenska hushåll skulle kunna göra just det, här och nu. De bor i bostäder och hus där det finns fiber indraget och där det enda som saknas för att de ska kunna dra nytta av det är att de tecknar ett fiberabonnemang. Det är ett väldigt viktigt budskap. För det innebär att så snart fler av oss får upp ögonen för vilka nytta man kan ha av riktigt snabbt bredband, och ju fler företag som börjar tillhandahålla tjänster som kräver just det, så kommer många svenskar snabbt kunna teckna sig för just det.

Men FTTH:s nya statistik säger också något annat. För när de visar att vi lyckats förse 2,7 miljoner – av sammanlagt cirka 5 miljoner – svenska hushåll med fiber, så innebär det att de vi har plockat nästan alla lågt hängande frukter. Den utmaning vi nu står inför – när vi ska koppla upp de kvarvarande 2 miljoner hushållen – kommer kräva minst lika mycket fokus, och lika mycket målmedvetenhet som vi redan visat. Och det är just därför, för att bygga ut fiber i de delar av landet där operatörerna kanske inte ensamma ser någon tillräckligt tydlig poäng med att göra det, som vi i Alliansregeringen sedan 2007 har satsat ca 2,2 miljarder kronor på att medfinansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. De satsningarna har varit och är väldigt viktiga, och vi kommer behöva satsa ännu mer på det.

När jag hade chansen att tala till den välrenommerade och månghövdade skara som är samlad på Stockholmsmässan dessa dagar, så tog jag också chansen att sända en väldigt tydlig signal om hur vi i Sverige ser på en av årets kanske allra viktigaste internationella diskussioner på det här området, nämligen den om internets styrning. För under 2014 kommer det att hållas flera viktiga internationella möten, där internets framtid ska diskuteras.

Högt upp på agendan det här året kommer också frågan om internets förvaltning att vara, och jag tog chansen att utveckla min och Sveriges syn idag:

Det finns länder runt om i världen som gärna skulle vilja se att internets förvaltning överfördes till FN. Sverige är inte ett av dem.

Ni här inne, ni representerar alla viktiga delar av internet-världen. Det bidrag som ni alla ger till att bygga vårt gemensamma internet är erkänt viktigt. Det finns andra delar som gör precis lika värdefulla insatser, som internets tekniska grupperingar, det civila samhället och olika akademiska institutioner. Och stater och regeringar runt om i världen gör sina bidrag. Vi bidrar alla, och vi drar alla stor nytta av internets utveckling.

Vi är alla parter, med legitimita intressen och åsikter som vi vi vill föra fram och bevaka. För mig och för Sverige är den enda logiska och kloka vägen framåt att fortsätta försvara och utveckla den multi-stakeholdermodell som internet idag styrs genom. Det är en modell som prövats och som visar att den fungerar. Den har hjälpt oss att förändra och utveckla vår ekonomi, globalt, regionalt och lokalt. Den har visat sig vara en fungerande plattform för alla människor som vill uttrycka sina åsikter och demokratiska rättigheter.

Vårt svenska stöd för multi-stakeholdermodellen är grundat i vår övertygelse om att den är den enda modellen som även framöver kommer kunna generera både utveckling och tekniska lösningar för framtiden, samtidigt som vi kan bevara vårt öppenheten på internet.

Om vi vill bevara den framgångsrika modellen så finns det vissa saker som vi måste förstå och acceptera. Den senaste tidens avslöjanden kring NSA:s förmågor och aktiviter är inte ett argument för att överge multi-stakeholdermodellen.

Det är ganska uppenbart att det finns många parter som har  intresse av att blanda ihop frågorna kring övervakning med internets förvaltning. Men låt mig vara lika uppenbart tydlig: det här är två helt olika saker, vi ska inte blanda ihop hur stater bör agera mot varandra med internets förvaltning, och frågor kring adressrymd och toppleveldomäner.

Det här är frågor som kommer att diskuteras på det kommande toppmötet i Sao Paulo i april och jag hoppas att vi kommer  kunna hålla isär de två frågorna där. Och jag hoppas  att vi alla  är villiga att försvara ett globalt tillgängligt, transparent och robust internet som kännetcknas av frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna och enskildas integritet.

För vi vet att det internet som vi har vant oss vid, och ibland tagit för givet, inte uppskattas av alla. Det är till och med så vårt öppna internet har en del ganska mäktiga fiender.

Vi har inte längre råd att fortsätta ta internet för givet. Vi måste ta det här tillfället i akt att diskutera de här frågorna med våra likasinnade runt om i världen. Och vi måste nå ut till alla våra kollegor runt om i världen som inte är full så likasinnade.

Vårt öppna internet är ett fantastiskt verktyg, för demokrati, entreprenörskap och för att möta nya vänner. Under alla de här åren har internet givit oss så mycket. Nu är dags att vi alla tar oss en funderare på vad vi kan göra för att behålla det öppna internet vi har. Det är nämligen”payback time”.

 

Om du vill läsa mitt invigningstal i sin helhet hittar du det här. Du kan också läsa de här bloggposterna av Patrik Fältström och Marcin de Kaminski. Samt mer traditionell media, som Computer Sweden.

Här kan du se talet i efterhand:

[jwplayer mediaid=”4722″ width=”500″ height=”281″]

En budgetdebatt som borde handlat om it

Anna-Karin Hatt i riksdagens budgetdebatt om it

Anna-Karin Hatt i riksdagens budgetdebatt om it idag.

Efter att regeringen har lagt sitt förslag till budget debatteras varje del – utgiftsområde för utgiftsområde – i riksdagen, innan klubbslaget om budgeten faller. Idag var det dags för utgiftsområde 22 – Kommunikationer, där it ingår. Men fastän jag hade hoppats på motsatsen så måste jag konstatera att it inte nämndes med ett enda ord, inte ett enda, av oppositionspartiernas gruppledare eller motsvarande när de höll sina anföranden i debatten.

Själv använde jag min talartid till att poängtera hur viktig it och den digitala utvecklingen är för Sveriges framtid, och för att alla delar av vårt land ska kunna utvecklas. Sverige har väldigt bra förutsättningar och nästan alla svenskar använder idag internet och har tillgång till bredband. Jämfört med många andra länder har vi en arbetskraft som är välutbildad, vi kommer högt upp i de internationella rankningarna när det gäller innovation och kreativitet och många framgångsrika it-företag har sitt ursprung i vårt land.

När jag träffade mina telekomministerkollegor i EU på vårt ministerrådsmöte i Bryssel för ett par veckor sedan diskuterade vi hur Europa ska kunna forma en konkurrenskraftig digital och innovativ ekonomi, och hur vi kan använda it så att det bidrar till att nya tjänster, jobb och företag skapas. Det jag tog med mig från det mötet är någonting som jag ofta möter i andra internationella sammanhang – nämligen att Norden i allmänhet, och Sverige i synnerhet, ses som ett stort föredöme när det gäller it och telekom.Och det ligger en hel del i det. För bland alla länder i världen, så är vi i Sverige de som använder it och internet allra mest. Vi är jämfört med andra ett land som har många avancerade offentliga e-tjänster. Och vi har den allra högsta andelen snabba och framtidssäkra fiberuppkopplingar av alla EU:s medlemsstater.

Att Sverige fortsätter ligga i framkant, och att vår it- och telekomutveckling verkligen går åt rätt håll, bekräftas ofta i olika internationella mätningar, där Sverige regelbundet hamnar i topp. Nu senast placerade organisationen Web index än en gång Sverige på förstaplats som det land i världen som är bäst på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter.Det är en utveckling som vi gemensamt har all anledning att vara stolta över. Och som visar att regeringens it-politik fungerar bra.

För lite drygt två år sedan fattade regeringen beslut om den Digitala agendan för Sverige, och strax därefter fastslog Riksdagen det nya it-politiska målet: att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Och sedan ett år tillbaka har Sverige en ny, modern e-förvaltningsstrategi som ska hjälpa oss att forma en öppnare, enklare och mer effektiv offentlig förvaltning där man med moderna e-tjänster kan se till så att människor kan uträtta sina ärenden alldeles oavsett var man befinner sig eller oavsett vad klockan är. Men det är samtidigt en förvaltning där öppna offentliga data kan bidra till att nya användarvänliga tjänster kan utvecklas och till att fler företag kan bildas som i sin tur kan skapa nya jobb. Den här nya offentliga förvaltningen sätter medborgaren i högsätet, och gör att skattebetalarnas pengar kan användas mycket mer effektivt.

Men för att alla ska kunna dra nytta av de här smarta och användarvänliga e-tjänster måste vi fortsätta bygga ut it-infrastrukturen. Och just nu ökar antalet svenskar som har tillgång till väldigt snabbt fast bredband mycket snabbt. För lite mer än ett år sedan, i oktober 2012, hade 53 procent av alla svenska hushåll och företag tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 megabit per sekund. Bara det sista året ökade den andelen med hela fyra procentenheter. Det innebär att bara det senaste året har 380 000 personer, lika många som i hela Malmö och hela Lund tillsammans, fått tillgång till riktigt snabbt fast bredband.

Att det nu investeras så mycket i att bygga ut bredband runtom i hela Sverige är väldigt bra. Faktum är att utbyggnaden nu går så snabbt att operatörerna säger sig ha svårt att hinna med att bygga ut bredbandsnäten lika snabbt som människor skulle önska. Ett av de viktiga skälen till att det sker är regeringens bredbandsstrategi, som pekar väldigt tydliga mål och ambitioner.

Den strategin bidrar nu till att operatörerna investerar mångmiljardbelopp i att bygga ut bredbandsnäten. Och samtidigt fortsätter regeringen satsa på att medfinansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. Bara de senaste åren har Alliansregeringen satsat hela 2,2 miljarder kronor på att bygga ut snabbt bredband i de delar av landet där operatörernas nät inte räcker till. Pengar som gör oerhört stor nytta och som gör det möjligt för entusiaster i byalag att själva gräva ned kanalisation och fiber.

Samtidigt är staten i sig själv en stor och viktig ägare av bredbandsinfrastruktur, via Svenska Kraftnät, Teracom, Trafikverket och Vattenfall. Faktum är att olika statliga aktörer tillsammans förfogar över ca 23 000 kilometer fiberinfrastruktur. Om vi skulle kunna använda det, statens egna bredbandsresurser, mer effektivt så skulle vi kunna öka tempot i vår bredbandsutbyggnad ännu mer, och få ännu bättre förutsättningar att nå våra bredbandsmål. Just därför kommer jag och regeringen nästa år tillsätta en utredning som ska få i uppdrag att se över hur vi kan samordna statens verksamheter på bredbandsområdet och statens eget innehav av bredbandsinfrastruktur så att den på ett bättre sätt används för att förverkliga målen i bredbandsstrategin.

Allt detta gör att vi i Sverige har väldigt goda förutsättningar att fortsätta ligga i topp bland de länder som även framöver kommer ha en väldigt välutvecklad it-infrastruktur.

Ovanpå allt detta bygger vi i Sverige nu också snabbt ut 4G, den senaste generationens mobiltelefoni. Den framtidssäkra mobilteknik som så många av våra smarta telefoner redan är beroende av, och som framöver kommer vara den helt dominerande mobiltekniken. Tack vare att vi Sverige var först på bollen, tack vare att regeringen tidigt öronmärkte mer utrymme för att bygga ut just 4G, så har redan idag mer än nio av tio svenskar tillgång till 4G när de är hemma. Och allra snabbast är nu utbyggnaden på landsbygden. 2011 hade bara 10 procent av de som bor på landsbygden tillgång till 4G. Ett år senare, 2012, hade nästan 4 av 5 landsbygdsbor 4G-täckning hemma.

Att det sker, här hos oss i Sverige, just nu, beror på att den här regeringen, som den allra första av alla regeringar i hela världen, redan 2007 frigjorde det så kallade 800-bandet för mobiltelefoni. Ett beslut som gav marknaden en tydlig signal och en skjuts åt utvecklingen av den framtida tekniken. Men inte bara det. För när PTS auktionerade ut tillstånden försåg vi just 800-bandet med ett väldigt viktigt täckningsvillkor, som leder till att hela den svenska landsbygden nu väldigt snabbt kommer få tillgång till 4G.

Sverige ligger i framkant, och många länder vill lära av oss. Men vi har också mycket att lära av andra. Och vi har också viktiga utmaningar kvar att ta itu med. Trots att vi, tillsammans med övriga Norden, har högst andel internetanvändare i världen är det fortfarande ca en miljon människor som ännu inte har tagit steget till att bli digitalt delaktiga. Trots att fiberutbyggnaden nu sker i rekordfart, finns det fortfarande vita fläckar runt om i landet där det inte går att få riktigt snabb och framtidssäker elektronisk kommunikation. Och trots att vi har bland den bästa mobiltäckningen i världen finns det alltför många vita fläckar eller överbelastade nät som försvårar den mobila kommunikationen.

En annan utmaning, som socialdemokraternas it-politiska talesperson Monica Green tog upp när det blev hennes tur i debatten, är företagens behov av att hitta kompetent arbetskraft. Green har rätt i att det är en utmaning för många it-företag, men hon glömmer att berätta att det är socialdemokraterna som omgående vill riva upp lagen om arbetskraftsinvandring.

Tack och lov är det inte de som har regeringsmakten, och det är tack vare Alliansens och Miljöpartiets reformer som it-företag idag kan rekrytera it-specialister på ett väldigt enkelt sätt från länder utanför EU. Enligt Stockholms handelskammares rapport, som släpptes idag, arbetar 38 % av alla de som har arbetskraftsinvandrat till Stockholms län med it. I absoluta tal har mer än 8 000 människor rekryterats till Stockholms it-företag vilket hjälper Sverige att vara en konkurrenskraftig it-nation. Och de siffrorna beskriver bara läget för Stockholm. Men runt om i landet vet vi att det finns många högutbildade personer som har rekryterats till svenska it-företag från utlandet, därför att företagen har problem att rekrytera kompetent inhemsk arbetskraft. När socialdemokraterna säger att de vill riva upp arbetskraftsinvandringsreformen innebär det med andra ord ett kraftigt hot mot Sveriges framtida ställning som framstående it-nation.

Sverige saknar alltså inte utmaningar, men med Alliansregeringens reformer tar vi stora steg framåt för att vi ska ha bredband i världsklass och för att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens fördelar.

Mitt anförande i riksdagen kan du se här nedan i efterhand:

 

Mer bredband för pengarna

Kristina Alsér överlämnar delbetänkande till Anna-Karin Hatt

Kristina Alsér överlämnar delbetänkande till Anna-Karin Hatt

Sedan Alliansen vann valet 2006 har vi från regeringens sida satsat ungefär 2,5 miljarder kronor på att bygga ut bredband på landsbygden, främst genom den svenska delen av EU:s landsbygdsprogram. Merparten av de pengarna har gått till fiber till byn-projekt i områden där privata marknadsaktörer inte varit beredda att investera.

Regeringens bredbandssatsningar har gett väldigt stor utväxling för varje satsad skattekrona. Det har jag själv kunnat se, t.ex. när jag invigde Ransbysätters fibernät, en by med under 60 invånare!

Men även om vi kan se att pengarna redan givit fantastiska resultat så måste vi fundera på hur vi kan bli ännu effektivare och få satsningarna att räcka till ännu mer.

Just därför tillsatte jag på Luciadagen förra året Bredbandsutredningen, under ledning av landshövding Kristina Alsér. En utredning som bland annat ska utvärdera regeringens bredbandsstrategi och titta på hur de offentliga stödprogrammen skulle kunna effektiviseras.

Idag kunde  jag så ta emot utredningens delbetänkande där de bland annat föreslår att olika offentliga stödformer ska slås samman, att vi borde införa ett offentligt stöd för att inrätta så kallade regionala bredbandskoordinatorer, och att Post- och Telestyrelsen borde få i uppdrag att ta fram en byanätskarta, i syfte att förenkla samarbetet mellan byanät och telekomoperatörer.

Jag tror att det kan finnas mycket att vinna på bättre samordning av bredbandsutbyggnaden. Ett av de intressanta exempel som Bredbandsutredningen tar upp i sitt delbetänkande är hur ett byanät i Västra Götaland, Bolstad Bredband, arbetat. När de byggde ut sitt nät samordnade de fiberinvesteringen med en utbyggnad av kommunalt vatten, vilket ledde till att de kunde sänka kostnaden påtagligt. Tack vare offentligt stöd och bra planering kunde 118 hushåll och 65 företag i Bolstad förra året få mycket snabb anslutning till internet.

Idag har 53 % av våra svenska hushåll och företag möjlighet att skaffa sig ett bredbandsabonnemang med en hastighet om minst 100 Mbit/s. Det mål vi i regeringen arbetar för att förverkliga är att 90 % av alla hushåll och företag ska kunna få så snabbt bredband senast år 2020. Både jag och PTS gör bedömningen att det målet är inom räckhåll, men ska vi lyckas med det måste vi alla arbeta ännu hårdare och ännu mer effektivt. Bredbandsutredningens delbetänkande är ett viktigt steg på vägen som bidrar till att peka på hur det målet kan nås.

121 signatärer för den digitala agendan

Anna-Karin Hatt på Signatärsforum 2013

Anna-Karin Hatt på Signatärsforum 2013

”Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter”. Det är det mål som finns i Sveriges första breda it-politiska strategi, Den digitala agendan för Sverige, som regeringen antog hösten 2011. Det är ett djärvt mål, som kommer kräva mycket av regering, riksdag och av många myndigheter. Men det räcker inte med det. Ska vi kunna förverkliga det målet måste många fler vara med.

Och just därför bestämde jag mig redan när vi började utarbeta den digitala agendan för att jag och regeringen skulle arbeta fram den i en riktigt öppen process, där alla som ville också skulle få chansen att vara med och bidra.

Därför höll jag en lång rad webbsända tematiska rundabordssamtal – om it i skolan, it och miljö, it och digital kompetens, bara för att nämna några, under framväxten av den digitala agendan. Därför kallade jag till mig en rad rådgivare i Digitaliseringsrådet. Och därför använde både jag och mina medarbetare sociala medier, nätforum och en öppen dialog så att alla som ville verkligen skulle få vara med.

När den digitala agendan började bli färdig, och skulle antas, så ville jag bekräfta allt det engagemang som växt fram på ett tydligt sätt. Och just därför skapade vi ett  signatärskap, där man som  förening, företag, intresseorganisation eller ren och skär eldsjäl  kan vara med och ställa sig bakom målet i den digitala agendan, och tydligt manifestera att man vill jobba och bidra till att förverkliga det.

Väldigt många har redan hörsammat den möjligheten.När jag idag inledningstalade på 2013 års  Signatärsforum  tidigare idag träffade jag många företrädare för de 121 signatärer som vi just nu har till den digitala agendan. Och när jag öppnade forumet passade jag också på att beskriva hur unik den öppna process som kännetecknat och kännetecknar regeringens arbete med den digitala agendan är, och att vi genom att arbeta tillsammans såhär också bryter ny värdefull mark:

Ett så öppet arbetssätt, när regeringen tar fram en strategi, hade aldrig förut ägt rum. Och många tog redan från början emot detta öppna, inkluderande arbetssätt väldigt positivt. Och samtidigt fanns det förstås de som höjde på ögonbrynen och blev lite förvånade. Någon talade till och med om ”Hatts hemliga agenda”. Men det gjorde inte så mycket. För det får man ta när man bestämt sig för att bryta ny mark och är först med ett nytt sätt att arbeta. Vi har, med den öppna processen inför och kring den Digitala Agendan, visat vägen till ett helt nytt sätt att arbeta, där vi i regeringen arbetar hand i hand och tillsammans med duktiga företag och viktiga krafter i civilsamhället.

Många av er var med redan när jag å regeringens vägnar lanserade den Digitala agendan i oktober 2011. Och ni som var med då vet att jag redan då sa att om vi ska nå det djärva mål vi satt upp, så kommer det kräva insatser av oss alla.

Väldigt många gör nu stora insatser för att var för sig och tillsammans bidra till att Sverige även i framtiden ska vara ett land som verkligen drar nytta av digitaliseringens möjligheter. Det är fantastiskt bra!

Vill du kan du läsa hela mitt inledningstal här, och  här kan du i efterhand läsa twitter-flödet från dagens Signatärsforum.

örebro tog täten

Bredbandsguiden - en rapport från Bredbandsforums kommungrupp.

Bredbandsguiden – en rapport från Bredbandsforums kommungrupp.

Redan när jag för ett år sedan presenterade regeringens nya Digitala Agenda för Sverige märkte jag att det fanns ett mycket stort intresse för it-politiken, som tog sitt uttryck i olika former. Så många företag, ideella organisationer, eldsjälar och representanter räckte upp handen och ville vara med när jag bjöd in dem till det som kom att bli en av de mest öppna processer regeringen någonsin använt sig av för att utarbeta en strategi.

Och det engagemanget består. På signatärswebben kan man idag till exempel se hur ett stort antal företag och organisationer skrivit under den avsiktsförklaring som finns till den digitala agendan, som innebär att de – inför sig själva och alla oss andra, tydligt deklarerar att de vill vara med och bidra till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Den uppmaningen hörsammande örebro län väldigt snabbt och direkt efter att den nationella digitala agendan fanns på plats började de arbeta med en egen regional digital agenda, som utgår från örebro läns egna behov och förutsättningar. Det gjorde de väldigt bra, och därför jag och regeringen dem i uppdrag att sprida sina erfarenheter till fler och verka för att fler regioner ska ta fram egna regionala digitala agendor. Och nu – ett år senare – ser vi att i stort sett alla län och regioner har påbörjat arbetet med att ta fram en egen regional digital agenda.

Som en del det uppdrag örebro län fick av regeringen arrangerade de idag en konferens, där jag var en av talarna. Ett av de områden jag lyfte fram i mitt tal var bredbandsfrågan och den stora satsning på att bygga bredband på landsbygden som regeringen gjorde i den senaste budgeten:

Jag och regeringen har nu mer än dubblerat stödet till bredband. 2012-2014 finns 1,1 miljarder kronor i en bredbandsmiljard för utbyggnad i områden som marknaden annars lämnar därhän. Och pengarna som regeringen satsar har visat sig ge en mycket hög utväxling i det civila samhället, inte minst när de används i projekt som fiber-till-byn. Runt om i landet träffas nu grannar för att se hur de med hjälp av bredbandspengarna gemensamt kan utveckla sin bygd. Byalag och lokalföreningar sätter spaden i backen för att gräva ner fiber. Genom att ta vara på det svenska civilsamhällets allra bästa sidor kan Bredbandsmiljarden göra storverk. Och bidra till att förvandla glesbygd till modern e-bygd.

Ett av de viktiga forum vi har för att skynda på och underlätta bredbandsutbyggnaden är Bredbandsforum, ett forum som samlar alla berörda aktörer – från operatörerna till representanter för den kommunala sektorn och ideella krafter som LRF och andra – där jag är ordförande. En av ledamöterna i Bredbandsforum är Carola Gunnarsson (c), som till vardags är oppositionsledare i Sala kommun och vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Carola har det senaste året lett en av de arbetsgrupper som Bredbandsforum tillsatt, som har handlat om hur kommunerna kan underlätta bredbandsutbyggnaden. Och i örebro idag överlämnade Carola deras slutrapport – en Bredbandsguide som ska tjäna som en mycket handfast handledning för alla kommunala företrädare som vill ta ett tydligare strategiskt grepp om bredbandutbyggnaden i den egna kommunen. Jag hoppas att den kommer tas väl emot och att den kommer komma till användning i många kommuner i hela landet!

Nyfiken på vad jag mer sa i örebro? Kolla då gärna på den här videon, från ca 06.30 och framåt:

Tal om den digitala agendan i örebro. Foto: Fredrik Welander

Tal om den digitala agendan i örebro. Foto: Fredrik Welander