Tag Archives: bredband

by | 30 januari, 2013

121 signatärer för den digitala agendan

Anna-Karin Hatt på Signatärsforum 2013

Anna-Karin Hatt på Signatärsforum 2013

”Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter”. Det är det mål som finns i Sveriges första breda it-politiska strategi, Den digitala agendan för Sverige, som regeringen antog hösten 2011. Det är ett djärvt mål, som kommer kräva mycket av regering, riksdag och av många myndigheter. Men det räcker inte med det. Ska vi kunna förverkliga det målet måste många fler vara med.

Och just därför bestämde jag mig redan när vi började utarbeta den digitala agendan för att jag och regeringen skulle arbeta fram den i en riktigt öppen process, där alla som ville också skulle få chansen att vara med och bidra.

Därför höll jag en lång rad webbsända tematiska rundabordssamtal – om it i skolan, it och miljö, it och digital kompetens, bara för att nämna några, under framväxten av den digitala agendan. Därför kallade jag till mig en rad rådgivare i Digitaliseringsrådet. Och därför använde både jag och mina medarbetare sociala medier, nätforum och en öppen dialog så att alla som ville verkligen skulle få vara med.

När den digitala agendan började bli färdig, och skulle antas, så ville jag bekräfta allt det engagemang som växt fram på ett tydligt sätt. Och just därför skapade vi ett  signatärskap, där man som  förening, företag, intresseorganisation eller ren och skär eldsjäl  kan vara med och ställa sig bakom målet i den digitala agendan, och tydligt manifestera att man vill jobba och bidra till att förverkliga det.

Väldigt många har redan hörsammat den möjligheten.När jag idag inledningstalade på 2013 års  Signatärsforum  tidigare idag träffade jag många företrädare för de 121 signatärer som vi just nu har till den digitala agendan. Och när jag öppnade forumet passade jag också på att beskriva hur unik den öppna process som kännetecknat och kännetecknar regeringens arbete med den digitala agendan är, och att vi genom att arbeta tillsammans såhär också bryter ny värdefull mark:

Ett så öppet arbetssätt, när regeringen tar fram en strategi, hade aldrig förut ägt rum. Och många tog redan från början emot detta öppna, inkluderande arbetssätt väldigt positivt. Och samtidigt fanns det förstås de som höjde på ögonbrynen och blev lite förvånade. Någon talade till och med om ”Hatts hemliga agenda”. Men det gjorde inte så mycket. För det får man ta när man bestämt sig för att bryta ny mark och är först med ett nytt sätt att arbeta. Vi har, med den öppna processen inför och kring den Digitala Agendan, visat vägen till ett helt nytt sätt att arbeta, där vi i regeringen arbetar hand i hand och tillsammans med duktiga företag och viktiga krafter i civilsamhället.

Många av er var med redan när jag å regeringens vägnar lanserade den Digitala agendan i oktober 2011. Och ni som var med då vet att jag redan då sa att om vi ska nå det djärva mål vi satt upp, så kommer det kräva insatser av oss alla.

Väldigt många gör nu stora insatser för att var för sig och tillsammans bidra till att Sverige även i framtiden ska vara ett land som verkligen drar nytta av digitaliseringens möjligheter. Det är fantastiskt bra!

Vill du kan du läsa hela mitt inledningstal här, och  här kan du i efterhand läsa twitter-flödet från dagens Signatärsforum.

1 Comment

Filed under It-politik

Tagged as , , , , ,

by | 28 november, 2012

örebro tog täten

Bredbandsguiden - en rapport från Bredbandsforums kommungrupp.

Bredbandsguiden – en rapport från Bredbandsforums kommungrupp.

Redan när jag för ett år sedan presenterade regeringens nya Digitala Agenda för Sverige märkte jag att det fanns ett mycket stort intresse för it-politiken, som tog sitt uttryck i olika former. Så många företag, ideella organisationer, eldsjälar och representanter räckte upp handen och ville vara med när jag bjöd in dem till det som kom att bli en av de mest öppna processer regeringen någonsin använt sig av för att utarbeta en strategi.

Och det engagemanget består. På signatärswebben kan man idag till exempel se hur ett stort antal företag och organisationer skrivit under den avsiktsförklaring som finns till den digitala agendan, som innebär att de – inför sig själva och alla oss andra, tydligt deklarerar att de vill vara med och bidra till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Den uppmaningen hörsammande örebro län väldigt snabbt och direkt efter att den nationella digitala agendan fanns på plats började de arbeta med en egen regional digital agenda, som utgår från örebro läns egna behov och förutsättningar. Det gjorde de väldigt bra, och därför jag och regeringen dem i uppdrag att sprida sina erfarenheter till fler och verka för att fler regioner ska ta fram egna regionala digitala agendor. Och nu – ett år senare – ser vi att i stort sett alla län och regioner har påbörjat arbetet med att ta fram en egen regional digital agenda.

Som en del det uppdrag örebro län fick av regeringen arrangerade de idag en konferens, där jag var en av talarna. Ett av de områden jag lyfte fram i mitt tal var bredbandsfrågan och den stora satsning på att bygga bredband på landsbygden som regeringen gjorde i den senaste budgeten:

Jag och regeringen har nu mer än dubblerat stödet till bredband. 2012-2014 finns 1,1 miljarder kronor i en bredbandsmiljard för utbyggnad i områden som marknaden annars lämnar därhän. Och pengarna som regeringen satsar har visat sig ge en mycket hög utväxling i det civila samhället, inte minst när de används i projekt som fiber-till-byn. Runt om i landet träffas nu grannar för att se hur de med hjälp av bredbandspengarna gemensamt kan utveckla sin bygd. Byalag och lokalföreningar sätter spaden i backen för att gräva ner fiber. Genom att ta vara på det svenska civilsamhällets allra bästa sidor kan Bredbandsmiljarden göra storverk. Och bidra till att förvandla glesbygd till modern e-bygd.

Ett av de viktiga forum vi har för att skynda på och underlätta bredbandsutbyggnaden är Bredbandsforum, ett forum som samlar alla berörda aktörer – från operatörerna till representanter för den kommunala sektorn och ideella krafter som LRF och andra – där jag är ordförande. En av ledamöterna i Bredbandsforum är Carola Gunnarsson (c), som till vardags är oppositionsledare i Sala kommun och vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Carola har det senaste året lett en av de arbetsgrupper som Bredbandsforum tillsatt, som har handlat om hur kommunerna kan underlätta bredbandsutbyggnaden. Och i örebro idag överlämnade Carola deras slutrapport – en Bredbandsguide som ska tjäna som en mycket handfast handledning för alla kommunala företrädare som vill ta ett tydligare strategiskt grepp om bredbandutbyggnaden i den egna kommunen. Jag hoppas att den kommer tas väl emot och att den kommer komma till användning i många kommuner i hela landet!

Nyfiken på vad jag mer sa i örebro? Kolla då gärna på den här videon, från ca 06.30 och framåt:

Tal om den digitala agendan i örebro. Foto: Fredrik Welander

Tal om den digitala agendan i örebro. Foto: Fredrik Welander

Leave a Comment

Filed under It-politik

Tagged as , , , , , ,

by | 23 oktober, 2012

Mitt tredje år i rad på Internetdagarna

Idag hade jag för tredje året i rad chansen att få vara en av huvudtalarna på Internetdagarna och jag valde i mitt tal bland annat att resonera om hur it kan hjälpa oss att skapa ett öppnare, säkrare och effektivare samhälle, men framförallt om hur viktigt det är att vi får in moderna lärverktyg och it i skolan, så att våra barn kan dra nytta av alla de pedagogiska möjligheter it innebär. Och när jag avslutade mitt tal gjorde jag det såhär:

Med öppenhet och transparens kan vi stärka demokratin, främja innovation och nya jobb.

Det kan vi göra i Sverige och utanför vårt lands gränser. Och det absolut bästa verktyget för att ta sig förbi hinder, riva gränser och öppna nya möjligheter, det är vårt ibland hatade, men allra mest vårt älskade Internet.

Läs hela talet här, eller se det i efterhand i videon nedan:

1 Comment

Filed under It-politik

Tagged as , , , , , ,

by | 26 september, 2012

Ek och Ahl förstår inte politikens roll

Efter en första debattartikel, och min replik väljer nu Mikael Ek och Karin Ahl att skriva en slutreplik på DN Debatt. I den skriver de bland annat:

Fiber är enligt vår uppfattning den enda infrastrukturen som faktiskt är framtidssäker, eftersom det bara är fiber som kan erbjuda en hög hastighet även uppströms.

Tyvärr verkar det som om författarna läste min replik lite slarvigt. Det jag skrev i den var att jag håller med om att fiberoptik är en framtidssäker teknik, men det viktiga är: det är inte, och ska aldrig bli, min och politikens uppgift att diktera för företag eller konsumenter vilken teknik de ska satsa på. Politiken är bra på mycket, men inte på att göra teknikvalen för framtiden. Det är duktiga företag och krävande konsumenter mycket bättre på.

En viktig fråga som man måste ställa sig när man läser slutrepliken är vad slutsatsen av Ek och Ahls resonemang egentligen är? Om de nu inte tycker att man ska räkna med de mer än 600 000 hushåll som får sin internetuppkoppling via kabel-TV, därför att de anser att uppströmskapaciteten (på uppemot 10 Mbit/s, vid sidan av nedströmskapaciteten som ofta ligger på 200 Mbit/s) inte räcker, vad tycker de då att slutsatsen av det bör vara? Menar Ek och Ahl att vi borde använda skattemedel för att finansiera att dra fiber till dessa kunder, och därmed konkurrera ut kabel-TV-operatörerna från marknaden?

Låt mig vara alldeles kristallklar:

Politiker ska sätta upp ambitiösa mål. Men politiken ska inte göra teknikval. Det är duktiga företag som ska ta fram marknadslösningar som fungerar. Det är krävande kunder ska göra självständiga aktiva val. Och det är byalag som ska välja sin framtidssäkra lösning. I många fall väljer de optofiber, ja. Men det är ett val de gör, utan att politiken och regeringen riktar pekpinnar åt dem.

Artikelförfattarna påstår att Sverige skulle ha EU:s långsammast växande bredbandstäckning, vilket förmodligen är hämtat från ett påstående som återfinns i ett dokument från EU-kommissionen. Jag har inte sett vilken data de åberopar för det påståendet, men oaktat det så ve vi (via den officiella statistiken från PTS) att 49% av alla svenska hushåll idag kan få bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s. Det är en ökning med hela fem procentenheter bara det senaste året.

Bakom den fina utvecklingen ligger stora investeringar från operatörerna, och viktiga insatser från Alliansregeringen. Om andra länder kan visa upp att de har en ännu snabbare ökningstakt än så är de bara att gratulera. Men sanningen är ju att de i så fall också startar från en mycket lägre nivå med mycket sämre täckning än Sverige, och det är alltid lättare att åstadkomma en snabb ökningstakt för den som börjar på en låg nivå. De lägst hängande frukterna går alltid lättast och snabbast att plocka.

Men, för att avsluta med något glädjande: det gläder mig att artikelförfattarna mellan sin första artikel och denna nu tycks ha upptäckt Centerpartiets och Alliansregeringens Bredbandsmiljard, dvs det faktum att vi i den budget som vi nyligen överlämnade till Riksdagen mer än en dubblerade satsningen (till 1,1 miljarder kronor) på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. Det är pengar som kommer göra stor nytta för att vi ska kunna växa och utvecklas på likvärdiga villkor, och för att vi ska kunna ta vara på hela vårt lands rika resurser.

Leave a Comment

Filed under It-politik

Tagged as , ,

by | 24 september, 2012

Bredbandsfrågan het utanför tullarna

Idag har vi haft det åttonde mötet med styrgruppen för Bredbandsforum. Bredbandsforum i samband med att regeringen antog sin bredbandsstrategi och forumet är en mötesplats för dialog och samverkan mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband, så att vi tillsammans bättre kan nå de mål som finns i regeringens bredbandsstrategi (styrgruppens avsiktsförklaring hittar du här).

Under min ledning har Bredbandsforum idag beslutat att tillsätta ”Byanätsgruppen”, en arbetsgrupp som ska ledas av Åsa Odell, som är styrelseledamot i Lantbrukarnas Riksförbund och ledamot i Bredbandsforums styrgrupp. Byanätsgruppens uppgift kommer vara att stödja alla de byalag som nu arbetar med att bygga ut bredband på landsbygden, bland annat med hjälp av den Bredbandsmiljard som Centerpartiet och Alliansregeringen nu satsar på detta mellan 2012 och 2014.

Och efterfrågan på den sortens stöd växer nu snabbt. För när jag reser runt i landet märker jag att det växer fram en modern byalagsrörelse för att bygga bredband över hela landet. Faktum är att bara man kommer utanför tullarna i Stockholm så märker man hur stor bredbandsfrågan är och hur allt fler ser den som helt avgörande för att ta till vara på all den utvecklingskraft som finns på landsbygden. Det som växer fram runt om i landet är som en modern, digital vägföreningsrörelse! Och varenda krona vi kan satsa på att stötta dem är välkommen och kommer göra stor nytta.

För mig är det oerhört inspirerande och imponerande att se all den värdefulla ideella tid som byalagen lägger ned på att ge landsbygden tillgång till bra bredband. Och just modellen att arbeta tillsammans med byalagen, och från det offentliga vara med och medfinansiera endel av deras kostnader för att bygga bredband, har visat sig vara en väldigt effektiv metod, som är väldigt viktig för att vi ska kunna nå målen i bredbandsstrategin. Därför är det viktigt att vi i Bredbandsforum idag bestämde oss för att vår åttonde arbetsgrupp ska bli en Byanätsgrupp, som ska stötta byalagen i deras arbete.

 

Ps. Tillhör du en av dem som är engagerad i frågan om att bygga ut  bredband på landsbygden, eller funderar du på att bli det? Idag lanserade också Post- och Telestyrelsen Bredbandskartan, en e-tjänst som utvecklats i samarbete med Bredbandsforum, och som på ett enkelt sätt visar tillgången till bredband i Sverige. Kartan syftar till att underlätta för de kommuner, län, byalag och privatpersoner som arbetar med regional planering eller vill komma igång med bredbandsutbyggnad. Ds.

Leave a Comment

Filed under It-politik, Regional tillväxt

Tagged as ,

by | 20 september, 2012

Viktiga budgetsatsningar för ett hållbart Sverige

För knappt tre veckor sedan, när regeringen samlades till den sedvanliga budgetöverläggningen på Harspund, kunde min kollega finansminister Anders Borg berätta att våra svenska statsfinanser är i så gott skick att vi nu har ett reformutrymme på 23 miljarder kronor för nästa år. När vi nu har så goda möjligheter att göra angelägna investeringar för framtiden, som rustar oss och gör hela landet starkare, står en sak alldeles klart: politik är att prioritera.

För egen del har jag haft ett samlande motto för ögonen i den budgetförhandling vi nu haft, som lett fram till den ”nådiga lunta” som regeringen idag överlämnar till Riksdagen. Min fasta övertygelse är nämligen att vår generations stora moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle. Att vi nu mer än någonsin tidigare måste se till så att de val vi gör idag är hållbara för framtiden.

För världen befinner sig mitt uppe i en global klimatutmaning. Det har vi vetat länge. Och ändå gör många länder inte tillräckligt för att svara upp mot den insikten. På samma sätt vet vi, och har vetat länge, att merparten av den energi världen använder inte är långsiktigt hållbar. Mot bättre vetande fortsätter världens användning av olja, kol och naturgas att öka.

Och det är just därför som vi måste slå in på en annan väg. Det är därför som vi måste öka satsningarna på det som är långsiktigt hållbart. Och det är därför som vi steg för steg måste ställa om till ett hållbart samhälle.

Detta, som varit min riktlinje inför budgetförhandlingarna, märks på flera sätt i budgetpropositionen för 2013, vilket jag också la extra tonvikt vid när jag tidigare idag presenterade budgeten för studenter och forskare på internationellt sett mycket framstående Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet:

Vi gör nu en stor och permanent förstärkning av energiforskningen. Vart och ett av åren 2013-2015 kommer vi permanent satsa cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, en summa som sedan ökar till den nya permanenta nivån på 1,4 miljarder per år från och med 2016. En tidigare väsentligt lägre permanent nivå, och tillfälliga satsningar, ersätts nu med en permanent hög och ökande nivå. Sammantaget innebär det att Alliansregeringen kommer satsa närmare 14 miljarder kronor på energiforskning de kommande 10 åren. Jämför man det med vad socialdemokraterna satsade på energiforskning under sina senaste 10 år i regeringen är den satsning som Centerpartiet och Alliansen nu gör mer än dubbelt så stor.

Vi satsar ytterligare 280 miljoner kronor på att utveckla den klimatsmarta och innovativa biogasen. För att vi ska kunna ställa om vår fordonsflotta så att den år 2030 inte längre är beroende av fossila bränslen behöver vi både behålla och utveckla de väfungerande styrmedel vi redan har, men vi behöver också skapa nya. Biogasen är ett av de mest resurseffektiva och klimatsmarta fordonsbränslena vi har och därför förlänger och förstärker vi nu den satsning som redan pågår, som syftar till att öka produktionen, förbättra distributionen och öka användningen av biogas. Tillsammans med de medel som redan finns anslagna innebär det att Centerpartiet och Alliansen de närmaste åren kommer satsa 340 miljoner kronor på att utveckla och producera framtidens klimatsmarta och innovativa biogas.

Vi ger mer stöd för mer solel i Sverige. En av de mest hållbara energikällorna som finns är solen, och nu sker en snabb utveckling av solcellstekniken, vilken är särskilt väl lämpad för småskalig energiproduktion. Sedan 2009 har Centerpartiet och Alliansen satsat på ett investeringsstöd till den som sätter upp solceller, ett stöd som kan användas både av företag, offentliga organisationer och privatpersoner och som blivit mycket framgångsrikt. Nu föreslår vi att ytterligare 210 miljoner kronor ska avsättas fram till 2016 för stöd till installation av solceller.

Vi satsar 120 miljoner kronor i ett särskilt program för att utveckla energieffektiva byggnader. Sverige ska, tillsammans med resten av EU, från 2021 se till så att alla nya hus som byggs är ”nära-noll-energihus”. För att klara det behöver vi ett bättre kunskapsunderlag som visar hur vi kan bygga med den mest energieffektiva tekniken, och ett kunskapsunderlag som visar hur riktigt energieffektiva byggnader kan fungera. Därför startar vi nu ett nytt och särskilt program för att utveckla energieffektiva byggnader. De erfarenheter programmet ger kommer ligga till grund när regeringen definierar de nya energikrav som ska gälla för alla nya byggnader från 2021.

Mer forskning kring framtidens förnybara energi. Mer stöd till klimatsmart biogas och effektiv solel. Och ett nytt program för energieffektiva byggnader. Allt detta är satsningar som, steg för steg, hjälper oss att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Ett samhälle där vi tar oss bort från fossil energi och in i mer av den förnybara energi som växer och som bygger på naturens egna processer.

Men att ställa om till långsiktig hållbarhet handlar inte bara om miljö, klimat och energi. Ett hållbart samhälle handlar också om att ta till vara på hela vårt rika avlånga land, och om att det ska vara möjligt att bo och leva i alla delar av Sverige.

För att det ska vara möjligt måste hela Sverige ha tillgång till bra elektroniska kommunikationer, och till bra bredband.

Därför är det bra att stora delar av Sverige nu täcks av en väldigt god elektronisk infrastruktur och att 49 procent av alla hushåll nu kan få bredband med en hastighet om åtminstone 100 Mbit/s, samtidigt som stora delar av landet täcks av mobilt bredband. Det gör att t.ex. ett transportföretag i realtid kan hålla koll på var man har sina lastbilar, vilket gör det möjligt att effektivisera logistiken och begränsa onödiga tomtransporter till ett minimum. Och samma goda elektroniska infrastruktur gör att många nu kan arbeta hemifrån någon eller några dagar i veckan, och den ger enmansföretagaren med en laptop möjlighet att arbeta var hon eller han vill, utan geografiska begränsningar.

Men denna fina elektroniska infrastruktur når än så länge inte överallt, och därför är jag väldigt glad och stolt att årets budget innehåller viktiga satsningar också på det här området:

Vi satsar nu ytterligare 600 miljoner på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden, vilket tillsammans med tidigare beslutade medel ger en Bredbandsmiljard för bredband på landsbygden. Det innebär att Centerpartiet och Alliansregeringen mer än fördubblar stödet till bredband på landsbygden och satsar nästan 1,1 miljarder kronor mellan 2012 och 2014 på att ge nära 55.000 landsbygdshushåll tillgång till riktigt snabbt bredband.

Vi lägger under 2013 ytterligare 10 miljoner kronor på att utveckla en modern e-förvaltning, vilket tillsammans med redan anslagna medel innebär att vi nästa år satsar 38,5 miljoner kronor på viktiga e-förvaltningsprojekt som e-legitimation och e-beställ. Dessutom kan vi finansiera nya förstudier till e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse. De nya e-förvaltningssatsningarna kommer senare i höst sättas in i sitt sammanhang, när jag presenterar regeringens nya strategi för e-förvaltning, en strategi som ska göra den offentliga förvaltningen öppnare, effektivare och mer innovativ och ge oss som medborgare och företagare tillgång till nya och moderna e-tjänster.

Och precis såhär kan man, steg för steg och i konkreta termer i en regerings budget, ta viktiga steg för att ställa om vårt samhälle till långsiktig hållbarhet. Och det gör att jag, en dag som denna, är stolt över att jag är en av de centerpartister i regeringen som har möjligheten att bidra till att steg för steg ställa om vårt samhälle till långsiktig hållbarhet.

Ps. Många av dessa satsningar har jag beskrivit ännu mer ingående här på bloggen de senaste veckorna (1,2,3,4,5) men också berättat om i olika media (1,2,3,4,5) Ds.

Leave a Comment

Filed under Energi, It-politik

Tagged as , , , , , , , ,

by | 6 september, 2012

En ”bredbandsmiljard” för tillväxt på landsbygden

Kvällens TV4Nyheterna rapporterade att jag tillsammans med Annie Lööf och Eskil Erlandsson idag avslöjat att regeringen i den kommande budgeten kommer satsa ytterligare 600 miljoner på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. De pengarna ska läggas till den halva miljard vi satsade i förra budgeten. Sammantaget innebär det att vi från Alliansregeringen mer än fördubblar stödet och nu satsar nästan 1,1 miljarder kronor mellan 2012 och 2014 på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden.

Och det är en satsning som kommer göra stor skillnad för många. Tack vare denna ”bredbandsmiljard” kommer ungefär 55 000 hushåll i hela landet kunna få snabbt bredband. Pengarna kanaliseras – via Landsbygdsprogrammet och via medfinansiering från PTS – till de byalag och grupper som helt ideellt lägger ned mycket egen tid, mycket eget arbete och mycket egna pengar för att den egna landsbygden ska kunna leva och växa.

Så när Annie, Eskil och jag idag skulle berätta om denna viktiga budgetnyhet åkte vi ut till bonden Björn Mattsson utanför Norrtälje, som just nu drar fram fiber till sin gård. Hans engagemang för den här viktiga framtidsfrågan, och hans entusiasm över bredbandsmiljarden, var inte att ta miste på.

Dagens bredbandsmiljard är ett viktigt steg på vägen för ett uppkopplat Sverige, och för en levande landsbygd!

Media: IDG, SR, ATL, TT

Leave a Comment

Filed under It-politik

Tagged as , , , ,

by | 29 maj, 2012

Två miljoner nya internetabonnemang

Antal abonnemang på internettjänster
Antal abonnemang på internettjänster

Idag har Post- och Telestyrelsen kommit med sin rapport, Svensk Telemarknad 2011, som är intressant läsning av flera olika skäl. Det mest iögonfallande är nog den utveckling som visas i diagrammet ovan som visar att det bara under det senaste året har tillkommit två miljoner nya internetabonnemang i Sverige. Den mängd data som skickades i mobilnäten 2011 fördubblades jämfört med året innan. Det är en fantastisk utveckling och tydliga tecken på att vi i Sverige tar till oss ny teknik och verkligen använder den. Sverige är ett it-moget land och vi är världsbäst på att använda tekniken.

Men det innebär inte att vi inte har utmaningar. Ungefär hälften av de svenska hushållen och företagen har idag möjlighet att skaffa sig en bredbandsuppkoppling med en hastighet om åtminstone 100 Mbit/s, och det är en andel som vi ha bestämt oss för att öka till minst 90 % till år 2020. Just därför satsar regeringen under perioden 2012-2014 närmare en halv miljard kronor, främst inom ramen för landsbygdsprogrammet, för att bygga ut goda elektroniska kommunikationer i de områden i landet där marknaden inte är intresserad av att göra det. Samtidigt ökar också operatörerna sina satsningar. Bara under 2011 investerade de ca 8,5 miljarder kronor i att bygga ut bredband i Sverige, vilket är en ökning med nästan 10 %.

Allt fler får nu möjlighet till snabbt bredband. Samtidigt finns det idag ca 800 hushåll som inte har tillgång ens till den mest grundläggande nivån på 1 Mbit/s. För att också de hushållen ska kunna få grundläggande bredband tar vi nu det s.k. 800-bandet i bruk, och en del av det är att operatören Net4Mobility nu får ansvar för att koppla upp även de hushållen.

Den utveckling som nu sker är väldigt positiv, och det är tydligt att vi i Sverige ligger väldigt långt framme. Det är något som vi har all anledning att vara väldigt glada för!

Media: IDG, SR, SvD

Leave a Comment

Filed under It-politik

Tagged as ,

by | 21 maj, 2012

En dag i bredbands-Sveriges tjänst

Bredbandsforum

Bredbandsforums styrgrupp

En av åtgärderna i regeringens bredbandsstrategi var att tillsätta ett Bredbandsforum som sedermera fick sitt kansli hos Post- och Telestyrelsen. Syftet med det forumet är att hitta praktiska lösningar på problem som står i vägen för att vi ska kunna nå målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass.

I eftermiddags hade Bredbandsforums styrgrupp sitt sjunde möte. I forumet är bland annat operatörerna, Ericsson, SVT, SKL och LRF representerade och samarbetar under min ledning som forumets ordförande.

Vid dagens styrgruppsmöte  kunde vi gemensamt konstatera att väldigt mycket har hänt. Enligt PTS senaste bredbandskartläggning har nu nästan hälften av alla hushåll och företag i Sverige faktiskt möjlighet att teckna ett bredbandsabonnemang med en hastighet om 100 Mbit/s, vilket är en ökning med fem procentenheter bara under det senaste året.

På dagens möte presenterade också Göran Marby, generaldirektör för PTS, slutrapporten från den arbetsgrupp Stöd och Strategi, som han lett och han valde att poängtera framförallt 3 av de totalt 12 förslag som gruppen för fram:

  1. Inrätta bredbandskoordinatorer, som en resurs som kan hålla samman bredbandsarbetet på regional nivå.
  2. Skapa en större långsiktighet i de offentliga stödsystemen för bredbandsutbyggnad.
  3. Utveckla en byalagskarta, en karttjänst som underlättar identifiering av byanät för att få en översikt över var det finns elektronisk infrastruktur och var det saknas, för att bättre kunna matcha utbud och efterfrågan.

De här tre förslagen, tillsammans med de övriga, tar vi härmed emot och kommer nu att bereda dem vidare inom regeringskansliet.

Idag tillsatte styrgruppen också en ny arbetsgrupp, som ska arbeta med robusthetsfrågor. En fråga som dykt upp i sammanhanget är den om behovet av dokumentation och kvalitetsklassning av nät, vilket den nya gruppen bland annat ska titta vidare på. Den nya arbetsgruppen kommer ledas av Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör hos IT- & Telekomföretagen, och ska slutrapportera till styrgruppen i maj 2013.

En av många positiva nyheter vi kunde notera när vi gick igenom hur långt vi kommit med att genomföra de förslag som tidigare arbetsgrupper lagt fram är att alla regioner/län, med ett enda undantag, idag har tagit fram, eller håller på att ta fram, en egen bredbandsstrategi. Det är mycket, mycket bra. För tillgången till bra elektronisk infrastruktur är helt grundläggande för att en region ska kunna utvecklas på bästa sätt, och för att människor i hela landet ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Och just därför är det glädjande att bredbandsutbyggnadsfrågan idag har en så bred regional förankring.

 

Leave a Comment

Filed under It-politik

Tagged as , , ,

by | 16 maj, 2012

Värmland ”goes digital”

Coromatics nya DART-center invigs

Coromatics nya DART-center invigs

Sverige ska bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens fördelar. Det är den målsättning som regeringen slagit fast och som riksdagen bekräftat. Det är en tuff målsättning, även om vi redan ligger väldigt bra till. För att vi ska kunna nå det målet måste alla goda krafter hjälpas åt.

Idag har jag haft chansen att möta många sådana goda krafter, på olika platser i Värmland.

För att vi fullt ut ska kunna använda de möligheter som digitaliseringen ger så behövs det dels bredband i världsklass, men de är också helt avgörande att vi som enskilda och företag kan lita på att våra it-lösningar fungerar.

Min dag i Värmland inleddes i Sätterstrand där jag invigde bolaget Coromatics DART-center (Disaster and Recovery Training). Tanken med centret är att företag och offentliga organisationer ska kunna testa sin it-miljö under realistiska övningsformer och få chansen att studera vad som kan hända vid olika slags it-haverier, så att man kan lära sig vad man kan göra för att förebygga att de uppstår, om – om de uppstår – kunna minimera den tid som avbrottet pågår.

Och det är viktigt. För när allt fler funktioner i vårt samhälle, både i privat och offentlig regi, blir digitala, är det viktigt att vi verkligen kan lita på att systemen fungerar. Det förutsätter att man regelbundet stresstestar sina system och sin organisation och att man övar på hur man ska agera när oväntade haverier inträffar. Det måste alltid finnas en plan B, och den måste regelbundet testas så att man vet att den faktiskt fungerar.

Därför är initiativ som Coromatics DART-center väldigt värdefulla. Jag är övertygad om att det här är en bransch som kommer att växa och jag hoppas att fler företag, gärna svenska, väljer att engagera sig i den här branschen. För, som jag sa när jag i höstas framträdde på MSB:s konferens Mötesplats Samhällssäkerhet i Kista 17 november 2011 så måste vi ta de här frågorna på långt större allvar än hittills:

En sak är säker. Vi måste vara ödmjuka och inse att vi inte har alla svar på vart vi är på väg. Vi kanske inte ens har alla frågor. Vad vi vet är att vare sig utmaningarna eller vårt samhälles sårbarhet blir mindre framöver. Just därför måste vi ständigt rusta oss för nya utmaningar.

Vårt beroende av digitala tjänster ökar i snabb takt med att fler funktioner tillkommer. Funktioner som kommer innebära en lång rad möjligheter för oss som människor och för vårt samhälle, men också såklart utmaningar. En nyckelfråga är vilken roll vi anser att staten ska ha när det till exempel gäller medborgarnas förväntningar på trygghet. Det är ingen vild gissning att förväntningarna på staten kommer att öka. Med all rätt, vill jag säga. Ska Sverige vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter måste människor känna trygghet och tillit till systemen.

Efter invigningen av DART fortsatte jag ut till världens snabbaste landsbygd, i Ransbysätter utanför Sunne där boende och företagare nu kommer kunna koppla upp sig med en snabb och pålitlig fiberförbindelse. Det är en satsning för framtiden och en satsning som kunnat förverkligas tack vare många lokala eldsjälars oförtrutna optimism och målmedvetna arbete, i kombination med att Sunne har en framsynt (centerpartistisk!) kommunledning som lyft bredbandsfrågan till en strategisk nivå. Och därtill har staten skjutit till pengar till ett tiotal föreningar i Sunne kommun, som stöd för att dra fiber till landsbygden.

Det är nästan omöjligt att förmedla den känsla man har i kroppen när man, inför de människor som bor i en av Sunnes allra minsta byar (Ransbysätter har strax under 60 invånare), får äran att inviga ett riktigt modernt bredband. Det känns lite som att, för att låna eldsjälen Lennart Svahns ord, släppa in framtiden i byn. Och när någon av oss församlade frågade Lennart vad det var för tänkande som gjort det möjligt att göra Ransbysätter till världens snabbaste landsbygd så sa han:

Därför att vi tänker precis som vanligt. Fast tvärtom.

Den bredbandssatsning Ransbysätter gjort kommer helt klart betyda att fler barnfamiljer (som räknar med att man kan nå youtube och Facebook och ladda hem skoluppgifter via nätet), och allt fler företag, kommer kunna välja att bo och leva i Ransbysätter. Och den utvecklingen är redan på gång, med tre företag som – tack vare fibersatsningen – redan funderar på att flytta dit.

Sverige är ett rikt land, med många fantastiska livsmiljöer. Och det är en rikedom som bara blir mer värd när modern teknik flyttar till landet och när allt fler – som Värmland – ”goes digital”.

Och vem vet, kanske kommer satsningen i Ransbysätter leda till att till och med en eller annan Stureplanskonsult väljer att flytta dit…!?

 

Min dag i Värmland följdes väl av media. Sveriges Radio rapporterade t.ex. att jag är avundsjuk på Ransbysätter, SVT rapporterade att jag tycker att en kaxig landsbygd med bra bredband är precis vad Sverige behöver, Värmlands Folkblad skriver att om Ransbysätter varit en Facebook-grupp så hade jag tryckt på ”gilla-knappen” direkt, NWT rapporterade att jag lovordade satsningen och  TV4 rapporterade från invigningen av DART.

 

Ps. En dag i Värmland är nästan som ett piller lycka, i starkt koncentrat! Och samtidigt illustrerar de senaste 24 timmarna bredden i det som är mitt uppdrag och min vardag: halv fyra igår satt jag i Berlin och förhandlade med den tyske ekonomiministern. Och halv fyra idag stod jag på verandan på Ransbysätters bygdegård och invigde världens snabbaste landsbygd genom att via storbild koppla upp en videokonferens med en vårdcentral i Bromma. Från Europas kärna till världens snabbaste landsbygd, på ett enda dygn. Det är en fantastisk förmån! Ds.

Leave a Comment

Filed under It-politik

Tagged as , , , , ,