Tag Archive for "e-förvaltning" | Anna-Karin Hatt bloggar

Sol över budgetsatsningarna på energi och it

Anna-Karin Hatt i Karlstad

Det stämmer! Solen skiner verkligen i Karlstad och den sken över Hedenverket där jag idag presenterade regeringens budget för 2014. Och på ett sätt är det en händelse som ser ut som en tanke – eftersom en av de allra bästa nyheterna på energiområdet i budgeten är regeringens förslag om att sänka skatten på egenproducerad solel och annan förnybar energi.

Mycket av budgetsatsningarna på it- respektive energiområdet har jag den senaste tiden presenterat här på bloggen, i debattartiklar och på nyhetsplats i olika medier de senaste veckorna. Men inte allt.

För Karlstad Energi presenterade jag idag att regeringen i budgeten föreslår sänkt skatt på den el som värmeföretag och jord- och skogsbruk förbrukar för att framställa värme som levereras till industrin. Den satsningen innebär sänkta kostnader för fjärrvärmeföretagen om 35 miljoner kronor per år, från och med 2015, och innebär att vi kommer till rätta med den konkurrenssnedvridning som finns mellan industrin och värmeföretagen. Med anledning av den satsningen, och resten av satsningarna i budgeten, medverkade jag i SR Värmland. Om budgeten och besöket på Hedenverket rapporterade också NWT, Värmlands Folkblad liksom Svt Värmlandsnytt.

På it-sidan finns också en viktig nyhet kvar att uppmärksamma, vilket Computer Sweden gör idag där de skriver om att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över hur vi bättre kan ta till vara och använda den samlade it-infrastruktur som olika statliga aktörer (som Trafikverket, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Teracom) förfogar över för att nå regeringens bredbandsmål.

Ser man till den samlade budgeten som Alliansregeringen nu lagt på riksdagens bord så innebär satsningarna på energi- och it-områdena i korthet:

Vi föreslår som sagt sänkt skatt för egenproducerad förnybar el. Satsningen utformas som en skattereduktion och är ett led i regeringens arbete för att öka andelen förnybar el och stärka konsumenternas ställning på energimarknaden. Skattereduktionen kommer göra det mer attraktivt framför allt för många enskilda fastighetsägare att bli sin egen elproducent genom att installera småskalig förnybar el som solel och vindkraft.

Vi tar i budgeten också nya steg för att förbättra tillgången till riskvilligt kapital för miljöteknikföretag. Fram till och med 2020 kommer vi satsa cirka 700 miljoner kronor i en ny grön investeringsfond. Syftet med den nya gröna investeringsfonden är att förbättra möjligheterna att finansiera affärsidéer som tydligt bidrar till en smartare energianvändning och till att minska utsläppen av koldioxid. Den gröna investeringsfonden ska särskilt investera i små och medelstora företag som behöver nytt kapital och ny kompetens för att kunna fortsätta utvecklas. Om detta skrev Annie och jag också på DN Debatt.

På transportsidan satsar vi på ett miljöbilspaket . Syftet med det paketet är att öka andelen miljöbilar på våra vägar och öka användningen av förnybara drivmedel. Miljöbilspaketet består av tre delar; en treårig förlängning av det nedsatta förmånsvärdet för de bästa miljöbilarna, ett nytt kvotpliktsystem för att öka andelen låginblandade förnybara drivmedel i bensin och diesel samt fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel till exempel E85 och biogas.

Dessutom föreslår vi i budgeten att satsningen på den kommunala klimat- och energirådgivningen till familjer, organisationer och företag ska förlängas. Under 2015-2017 kommer vi satsa 140 miljoner kronor per år på att de kommunala klimat- och energirådgivarna ska kunna fortsätta ge värdefulla kostnadsfria råd om hållbar energiteknik. Om detta skrev jag i dagens Svenska Dagbladet.

För att komma till rätta med konkurrenssnedvridningen mellan industrin och värmeföretagen föreslår regeringen i budgeten för 2014, som sagt, sänkt skatt på den el som värmeföretag och jord- och skogsbruk förbrukar för att framställa värme som levereras till industrin. Satsningen innebär sänkta kostnader för värmeföretagen om 35 miljoner kronor per år, från och med 2015.

Dessutom förslår vi nya resurser för tillsyn av energideklarationer och resurser till tillsyn av individuell mätning på cirka 20 miljoner kronor per år.

På it-området fortsätter vi i budgeten arbetet med att underlätta vardagen för människor och företag, och ökar tempot för att vi ska få en mer digitaliserad statsförvaltning. Nästa år kommer vi satsa 38 miljoner kronor på att starta upp det fleråriga utvecklingsprogrammet ”Det digitala steget”. Det digitala steget ska innehålla strategiska utvecklingsprojekt som gör det enklare för enskilda och företagare att ha kontakt med det offentliga, samtidigt som den offentliga förvaltningen kan jobba effektivare och se till så att varje skattekrona kan räcka till mer.

I budgetpropositionen aviserar vi också att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över hur vi bättre kan ta till vara statens samlade it-infrastruktur för att nå regeringens bredbandsmål. Som ägare av Trafikverket, Svenska Kraftnät, Teracom och Vattenfall förvaltar staten en betydande mängd it-infrastruktur för bredband, i form av optisk fiber och kanalisation. Den statligt ägda bredbandsinfrastrukturen finns över hela landet och aktörernas nät kompletterar ofta varandra. För att se över hur denna it-infrastruktur bättre kan användas för att förverkliga regeringens bredbandsstrategi kommer en utredare utses som får till uppgift att titta på möjligheten att skapa en effektivare och mer samordnad användning av statens samlade bredbandsinfrastruktur.

Med de satsningarna i budgeten, där vi tar nya viktiga steg för att ställa om till ett hållbart och grönt Sverige, är de inte svårt att vara stolt, som centerpartistisk it- och energiminister. Och imorgon skiner solen helt säkert i Karlstad, igen. Men då över alla centerpartister som från imorgon samlas till stämma här, för att fatta beslut om nya steg i en hållbar politik för hela landet.

Lyssna: Hela intervjun med Anna-Karin Hatt i SR Värmland

Smartare förvaltning med Det digitala steget

Lägre kostnader med färre fönsterkuvert ger pengar till fler e-tjänster

Strax innan jul förra året lanserade jag regeringens e-förvaltningsstrategi som syftar till att vi ska göra den offentliga förvaltningen enklare, öppnare, och effektivare. I den kommande budgeten kommer vi i regeringen ta nya steg för att underlätta vardagen för människor och företag, och ökar tempot för att vi ska få en smartare och mer digitaliserad statsförvaltning. Där återfinns nämligen det nya fleråriga utvecklingsprogrammet ”Det digitala steget”, som nästa år tillförs 38 miljoner kronor och som därefter är tänkt att omfatta betydligt mer än så.

Men viktigare än de nya fräscha 38 miljonerna är den princip som vi slår fast där vi pekar på att det är en del de framtida besparingar som vi, tack vare smarta digitala lösningar, kan göra i våra myndigheter som framöver ska användas för att finansiera utvecklingen av nya e-tjänster. Och det är ingen dum sak. För när fler medborgare och företagare får tillgång till enkla e-tjänster så leder det också till att den offentliga förvaltningens kostnader minskar. Genom att göra smarta investeringar som minskar kostnaden för den offentliga förvaltningen, och använda endel av de pengar vi sparar till att utveckla nya smarta e-tjänster kan vi både göra livet och vardagen enklare för oss medborgare och för många företag, samtidigt som vi sparar på skattebetalarnas pengar.

Låt mig ta ett konkret exempel för att det ska bli tydligt hur vi tänker. När vi nu utvecklar den nya tjänsten Mina meddelanden, som myndigheter kan ansluta sig till och som gör det möjligt för dig som privatperson att välja att istället för att få all myndighetspost hem i fönsterkuvert i brevlådan få dem till en samlad säker brevlåda på nätet så inebär det förstås en stor förenkling för dig som medborgare (och en hel del minskad miljöbelastning därtill när tryck och transporter går ner) men det innebär också att myndigheterna kan spara stora pengar genom att ersätta dyra fönsterkuvert med den säkra e-tjänsten minameddelanden.se. En del av de besparingar myndigheterna gör genom att använda den tjänsten istället för att skicka tusentals pappersbrev till oss medborgare kommer vi att använda för att utveckla ännu fler e-tjänster. Vilket innebär att vi få får en allt mer medborgartillvänd offentlig förvaltning, samtidigt som vi är rädda om skattebetalarnas pengar.

Men minameddelanden.se är långt ifrån den enda e-tjänsten som kan göra förvaltningen enklare, öppnare och effektivare.

Ett annat utvecklingsprojekt, som jag har stora förväntningar på, är Informationsväg Försäkringskassan-Vården som syftar till att skapa nya, elektroniska kommunikationsvägar mellan Försäkringskassan och vården för att minska antalet felaktiga intyg, förbättra beslutsunderlagen i vården och kunna ge snabbare besked till patienter och sjukskrivna. Ett pilotprojekt har varit igång mellan 2010-2012 och bara det pilotprojektet beräknas ha sparat hela 142 miljoner kronor.

Ett tredje handlar om att minska företagens uppgiftslämnande så att man som företagare bara ska behöva lämna in en uppgift en gång via en enkel e-tjänst, istället för att SCB, Skatteverket eller Bolagsverket ska begära in samma uppgifter flera gånger. En tjänst som det är lätt att se kommer spara mycket tid och mycket frustration för småföretagare som bör få chansen att så mycket som möjligt koncentrera sig på att utveckla sitt eget företag.

Ett fjärde är Riksantikvarieämbetets webbplats kringla.nu, som är ett slags digitalt bibliotek på nätet som är öppet för alla och där man samlar digital dokumentation av kulturhistoriskt viktiga föremål från svenska muséer och kulturminnesmärken, i hela landet. Bland mycket annat finns där dokumentation om 2,4 miljoner föremål och strax under en miljon historiska fotografier, fritt tillgängliga för alla.

Det här är fyra exempel på strategiska utvecklingsprojekt som redan idag är i drift eller på väg ut. Är du nyfiken på att veta mer kan du på E-delegationens webbplats hitta en komplett lista över alla de projekt som de just nu jobbar med.

Men vi behöver inte stanna där.

Tänk om vi i framtiden skulle kunna få e-tjänster som verkligen sätter den enskilda människan i centrum. Tänk exempelvis på de som blir föräldrar till barn med särskilda behov. Idag får de i stor utsträckning själva hantera en lång rad olika myndighetskontakter för att få den hjälp de behöver. Det kan vara Hjälpmedelsinstitutet, Försäkringskassan, vården, socialtjänsten i kommunen och mycket annat. Om vi i framtiden kunde få en e-tjänst som tar hand om nästan alla dessa kontakter skulle det kunna underlätta enormt och göra att föräldrarna kan fokusera på barnets behov. En e-tjänst där man bara behöver lämna information en gång och där allt sedan sköts automatiskt eller av handläggare på myndigheter som i datasystem redan har tillgång till den information som behövs utan att man behöver be föräldrarna om samma information gång på gång.

Lyckas vi få sådana medborgarvänliga e-tjänster på plats, ja då har vi på allvar börjat sätta medborgaren i centrum för den offentliga förvaltningen.

Om denna budgetnyhet rapporterar TT idag.

Mina meddelanden – spar miljö och skattebetalarnas pengar

Regeringens strategi för e-förvaltning – Med medborgaren i centrum

I somras fattade jag, tillsammans med övriga regeringen, beslut om att sätta igång tre viktiga e-förvaltningsprojekt; Mina meddelanden, E-beställ och portalen öppnadata.se. De tre projekten var lite av en ”tjuvstart” inför den nya e-förvaltningsstrategi – Med medborgaren i centrum – som jag och regeringen fattade beslut om strax före jul.

Syftet med den nya e-förvaltningsstrategin är att få våra myndigheter att samverka bättre över myndighetsgränserna och få dem att ta fram fler e-tjänster gör vardagen enklare för oss som medborgare och företagare. ”Mina meddelanden” är en sådan tjänst som Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket fått i uppdrag att utveckla. Mina meddelanden är ett bra exempel på en myndighetsöverskridande e-tjänst, byggd efter våra behov som medborgare och företagare.

Det tjänsten, som är helt frivillig, går ut på är att ersätta de traditionella fönsterkuvert vi får från myndigheterna i brevlådan där hemma med säker elektronisk post. De medborgare och företagare som väljer att använda Mina meddelande kommer kunna få sin myndighetspost skickad till ett och samma ställe på nätet, som man kommer åt med en säker elektronisk inloggning. Jag hoppas att många myndigheter och många medborgare och företagare kommer välja att använda den här tjänsten, som sparar både miljön och skattebetalarnas pengar.

Idag uppmärksammar bland andra Dagens Nyheter denna nya tjänst. Och det är väldigt bra. För ju fler som börjar använda tjänsten, desto större blir nyttan. Exakt hur mycket pengar vi kommer spara med Mina meddelanden är lite svårt att beräkna, men enbart Pensionsmyndigheten räknar med att de kommer behöva skicka över fem och en halv miljoner brev under 2013. Jag är för min del övertygad om att många av oss som ska ta emot de breven gärna skulle vilja få den posten samlad på ett enda elektroniskt säkert ställe. Och om vi som vill det ansluter oss till minameddelanden.se så kommer vi kunna spara mycket pengar, som istället kan gå till det offentligas kärnuppgifter, eller för den delen stanna kvar i skattebetalarnas plånböcker.

121 signatärer för den digitala agendan

Anna-Karin Hatt på Signatärsforum 2013

”Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter”. Det är det mål som finns i Sveriges första breda it-politiska strategi, Den digitala agendan för Sverige, som regeringen antog hösten 2011. Det är ett djärvt mål, som kommer kräva mycket av regering, riksdag och av många myndigheter. Men det räcker inte med det. Ska vi kunna förverkliga det målet måste många fler vara med.

Och just därför bestämde jag mig redan när vi började utarbeta den digitala agendan för att jag och regeringen skulle arbeta fram den i en riktigt öppen process, där alla som ville också skulle få chansen att vara med och bidra.

Därför höll jag en lång rad webbsända tematiska rundabordssamtal – om it i skolan, it och miljö, it och digital kompetens, bara för att nämna några, under framväxten av den digitala agendan. Därför kallade jag till mig en rad rådgivare i Digitaliseringsrådet. Och därför använde både jag och mina medarbetare sociala medier, nätforum och en öppen dialog så att alla som ville verkligen skulle få vara med.

När den digitala agendan började bli färdig, och skulle antas, så ville jag bekräfta allt det engagemang som växt fram på ett tydligt sätt. Och just därför skapade vi ett signatärskap, där man som förening, företag, intresseorganisation eller ren och skär eldsjäl kan vara med och ställa sig bakom målet i den digitala agendan, och tydligt manifestera att man vill jobba och bidra till att förverkliga det.

Väldigt många har redan hörsammat den möjligheten.När jag idag inledningstalade på 2013 års Signatärsforum tidigare idag träffade jag många företrädare för de 121 signatärer som vi just nu har till den digitala agendan. Och när jag öppnade forumet passade jag också på att beskriva hur unik den öppna process som kännetecknat och kännetecknar regeringens arbete med den digitala agendan är, och att vi genom att arbeta tillsammans såhär också bryter ny värdefull mark:

Ett så öppet arbetssätt, när regeringen tar fram en strategi, hade aldrig förut ägt rum. Och många tog redan från början emot detta öppna, inkluderande arbetssätt väldigt positivt. Och samtidigt fanns det förstås de som höjde på ögonbrynen och blev lite förvånade. Någon talade till och med om ”Hatts hemliga agenda”. Men det gjorde inte så mycket. För det får man ta när man bestämt sig för att bryta ny mark och är först med ett nytt sätt att arbeta. Vi har, med den öppna processen inför och kring den Digitala Agendan, visat vägen till ett helt nytt sätt att arbeta, där vi i regeringen arbetar hand i hand och tillsammans med duktiga företag och viktiga krafter i civilsamhället.

Många av er var med redan när jag å regeringens vägnar lanserade den Digitala agendan i oktober 2011. Och ni som var med då vet att jag redan då sa att om vi ska nå det djärva mål vi satt upp, så kommer det kräva insatser av oss alla.

Väldigt många gör nu stora insatser för att var för sig och tillsammans bidra till att Sverige även i framtiden ska vara ett land som verkligen drar nytta av digitaliseringens möjligheter. Det är fantastiskt bra!

Vill du kan du läsa hela mitt inledningstal här, och här kan du i efterhand läsa twitter-flödet från dagens Signatärsforum.

Den enskilde medborgaren i centrum i regeringens nya e-förvaltningsstrategi

När vi i Alliansen övertog regeringsmakten 2006 hade en vanlig stationär dator ungefär samma kapacitet som en av dagens smarta telefoner har, och mobilt bredband fanns inte alls.

Idag använder sex av tio svenskar internet på sin mobiltelefon, och numera är det vanligare att vi pratar i den, än i den gamla fasta telefonen. Vi blir snabbt allt mer vana vid att ha tillgång till alla information och alla tjänster vi behöver, och förväntar oss att de ska finnas bara ett knapptryck bort, oavsett var vi är eller vad klockan råkar vara.

Den här utvecklingen utmanar också hela den offentliga förvaltningen; som medborgare förväntar vi oss att våra myndigheter ska ha samma enkla och tillgängliga digitala närvaro som de kommersiella aktörerna har. Och på vissa områden fungerar det digitala mötet mellan den enskilde och det offentliga redan bra. I våras valde till exempel 4,8 miljoner svenskar (65 %) att deklarera elektroniskt och 185 000 av dem deklarerade med hjälp av sin mobil.

Men på andra områden saknas de användarvänliga och nyttiga offentliga e-tjänster som vi som medborgare och företagare efterfrågar. Och finns de är de i många fall mer anpassade efter den egna myndigheten, än efter våra behov som medborgare. Det är hög tid att vända på det perspektivet.

Därför har regeringen nu antagit strategin ”Med medborgaren i centrum”, som är en strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning som syftar till att skapa en enkel, öppen och effektiv statsförvaltning.

Den organisation som hängt med sedan Axel Oxenstierna nyordnade statsförvaltningen på 1600-talet har i många fall tjänat Sverige väl, men nu står den tydligt i vägen för en effektiv samverkan mellan våra myndigheter. Några av våra mest effektiva och uppskattade e-tjänster har tillkommit när man har utgått från användarens behov, inte den egna förvaltningen, och när man klarat samverkan.

De exempel som måste inspirera myndigheterna framöver är e-tjänster som är byggda utifrån användarnas behov – som Skatteverkets e-deklaration, portalen verksamt.se eller körkortsportalen.se.

I strategin ingår en lång rad s.k. förvaltningsgemensamma utvecklingsinsatser som regeringen har tagit eller kommer ta initiativ till och som alla har till syfte att förenkla, öppna upp och effektivisera förvaltningen. Här kan regeringens uppdrag att utveckla mina meddelanden, att införa e-beställ för alla större myndigheter och regeringens beslut att utveckla innovationsportalen öppnadata.se nämnas, men listan över redan beslutade eller helt nya förvaltningsgemensamma utvecklingsinsatser i strategin är mycket längre än så.

Den e-förvaltningsstrategi regeringen nu antagit, och som jag presenterat idag, är ett tydligt besked till myndigheterna om att vi behöver mer av den samverkan som gör det möjligt att skapa bra e-tjänster som sätter medborgaren i centrum. I den nya e-förvaltningsstrategin slår vi fast tre huvudmål:

En enklare vardag för medborgare: det ska bli enklare för privatpersoner, företag och andra organisationer att ha kontakt med statliga myndigheter. Statens digitala tjänster ska vara utformade efter människors behov.
Öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet: Genom digitala möjligheter och ökad öppenhet ska staten stödja innovation och delaktighet, med stark respekt för den personliga integriteten.
Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten: digitala möjligheter ska bidra till att göra statsförvaltningen effektivare, vilket gör det möjligt att hushålla med skattebetalarnas pengar.

Till vart och ett av de tre övergripande målen hör tre olika delmål som vi måste nå för att vi ska kunna förverkliga de övergripande målen . Till vart och ett av de tre målen hör också en rad utvecklingsinsatser, som är gemensamma för hela statsförvaltningen. Några av dessa har regeringen beslutat om tidigare i år, medan andra är helt nya.

För att förankra den här strategin har jag under dagen lett en myndighetsdialog med ett 80-tal av våra myndighetschefer. Fokus för diskussionen med dem är hur de på sina enskilda myndigheter kan vara med och bidra till att utveckla ännu fler praktiska och användarvänliga e-tjänster för oss som medborgare och för alla som driver företag i Sverige.

Mer information om utvecklingsinsatserna och e-förvaltningsstrategin i sin helhet hittar du på regeringen.se/eforvaltning

Här kan man se dagens presskonferens i efterhand:

Mitt tredje år i rad på Internetdagarna

Idag hade jag för tredje året i rad chansen att få vara en av huvudtalarna på Internetdagarna och jag valde i mitt tal bland annat att resonera om hur it kan hjälpa oss att skapa ett öppnare, säkrare och effektivare samhälle, men framförallt om hur viktigt det är att vi får in moderna lärverktyg och it i skolan, så att våra barn kan dra nytta av alla de pedagogiska möjligheter it innebär. Och när jag avslutade mitt tal gjorde jag det såhär:

Med öppenhet och transparens kan vi stärka demokratin, främja innovation och nya jobb.

Det kan vi göra i Sverige och utanför vårt lands gränser. Och det absolut bästa verktyget för att ta sig förbi hinder, riva gränser och öppna nya möjligheter, det är vårt ibland hatade, men allra mest vårt älskade Internet.

Läs hela talet här, eller se det i efterhand i videon nedan:

Viktiga budgetsatsningar för ett hållbart Sverige

För knappt tre veckor sedan, när regeringen samlades till den sedvanliga budgetöverläggningen på Harspund, kunde min kollega finansminister Anders Borg berätta att våra svenska statsfinanser är i så gott skick att vi nu har ett reformutrymme på 23 miljarder kronor för nästa år. När vi nu har så goda möjligheter att göra angelägna investeringar för framtiden, som rustar oss och gör hela landet starkare, står en sak alldeles klart: politik är att prioritera.

För egen del har jag haft ett samlande motto för ögonen i den budgetförhandling vi nu haft, som lett fram till den ”nådiga lunta” som regeringen idag överlämnar till Riksdagen. Min fasta övertygelse är nämligen att vår generations stora moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle. Att vi nu mer än någonsin tidigare måste se till så att de val vi gör idag är hållbara för framtiden.

För världen befinner sig mitt uppe i en global klimatutmaning. Det har vi vetat länge. Och ändå gör många länder inte tillräckligt för att svara upp mot den insikten. På samma sätt vet vi, och har vetat länge, att merparten av den energi världen använder inte är långsiktigt hållbar. Mot bättre vetande fortsätter världens användning av olja, kol och naturgas att öka.

Och det är just därför som vi måste slå in på en annan väg. Det är därför som vi måste öka satsningarna på det som är långsiktigt hållbart. Och det är därför som vi steg för steg måste ställa om till ett hållbart samhälle.

Detta, som varit min riktlinje inför budgetförhandlingarna, märks på flera sätt i budgetpropositionen för 2013, vilket jag också la extra tonvikt vid när jag tidigare idag presenterade budgeten för studenter och forskare på internationellt sett mycket framstående Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet:

Vi gör nu en stor och permanent förstärkning av energiforskningen. Vart och ett av åren 2013-2015 kommer vi permanent satsa cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, en summa som sedan ökar till den nya permanenta nivån på 1,4 miljarder per år från och med 2016. En tidigare väsentligt lägre permanent nivå, och tillfälliga satsningar, ersätts nu med en permanent hög och ökande nivå. Sammantaget innebär det att Alliansregeringen kommer satsa närmare 14 miljarder kronor på energiforskning de kommande 10 åren. Jämför man det med vad socialdemokraterna satsade på energiforskning under sina senaste 10 år i regeringen är den satsning som Centerpartiet och Alliansen nu gör mer än dubbelt så stor.

Vi satsar ytterligare 280 miljoner kronor på att utveckla den klimatsmarta och innovativa biogasen. För att vi ska kunna ställa om vår fordonsflotta så att den år 2030 inte längre är beroende av fossila bränslen behöver vi både behålla och utveckla de väfungerande styrmedel vi redan har, men vi behöver också skapa nya. Biogasen är ett av de mest resurseffektiva och klimatsmarta fordonsbränslena vi har och därför förlänger och förstärker vi nu den satsning som redan pågår, som syftar till att öka produktionen, förbättra distributionen och öka användningen av biogas. Tillsammans med de medel som redan finns anslagna innebär det att Centerpartiet och Alliansen de närmaste åren kommer satsa 340 miljoner kronor på att utveckla och producera framtidens klimatsmarta och innovativa biogas.

Vi ger mer stöd för mer solel i Sverige. En av de mest hållbara energikällorna som finns är solen, och nu sker en snabb utveckling av solcellstekniken, vilken är särskilt väl lämpad för småskalig energiproduktion. Sedan 2009 har Centerpartiet och Alliansen satsat på ett investeringsstöd till den som sätter upp solceller, ett stöd som kan användas både av företag, offentliga organisationer och privatpersoner och som blivit mycket framgångsrikt. Nu föreslår vi att ytterligare 210 miljoner kronor ska avsättas fram till 2016 för stöd till installation av solceller.

Vi satsar 120 miljoner kronor i ett särskilt program för att utveckla energieffektiva byggnader. Sverige ska, tillsammans med resten av EU, från 2021 se till så att alla nya hus som byggs är ”nära-noll-energihus”. För att klara det behöver vi ett bättre kunskapsunderlag som visar hur vi kan bygga med den mest energieffektiva tekniken, och ett kunskapsunderlag som visar hur riktigt energieffektiva byggnader kan fungera. Därför startar vi nu ett nytt och särskilt program för att utveckla energieffektiva byggnader. De erfarenheter programmet ger kommer ligga till grund när regeringen definierar de nya energikrav som ska gälla för alla nya byggnader från 2021.

Mer forskning kring framtidens förnybara energi. Mer stöd till klimatsmart biogas och effektiv solel. Och ett nytt program för energieffektiva byggnader. Allt detta är satsningar som, steg för steg, hjälper oss att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Ett samhälle där vi tar oss bort från fossil energi och in i mer av den förnybara energi som växer och som bygger på naturens egna processer.

Men att ställa om till långsiktig hållbarhet handlar inte bara om miljö, klimat och energi. Ett hållbart samhälle handlar också om att ta till vara på hela vårt rika avlånga land, och om att det ska vara möjligt att bo och leva i alla delar av Sverige.

För att det ska vara möjligt måste hela Sverige ha tillgång till bra elektroniska kommunikationer, och till bra bredband.

Därför är det bra att stora delar av Sverige nu täcks av en väldigt god elektronisk infrastruktur och att 49 procent av alla hushåll nu kan få bredband med en hastighet om åtminstone 100 Mbit/s, samtidigt som stora delar av landet täcks av mobilt bredband. Det gör att t.ex. ett transportföretag i realtid kan hålla koll på var man har sina lastbilar, vilket gör det möjligt att effektivisera logistiken och begränsa onödiga tomtransporter till ett minimum. Och samma goda elektroniska infrastruktur gör att många nu kan arbeta hemifrån någon eller några dagar i veckan, och den ger enmansföretagaren med en laptop möjlighet att arbeta var hon eller han vill, utan geografiska begränsningar.

Men denna fina elektroniska infrastruktur når än så länge inte överallt, och därför är jag väldigt glad och stolt att årets budget innehåller viktiga satsningar också på det här området:

Vi satsar nu ytterligare 600 miljoner på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden, vilket tillsammans med tidigare beslutade medel ger en Bredbandsmiljard för bredband på landsbygden. Det innebär att Centerpartiet och Alliansregeringen mer än fördubblar stödet till bredband på landsbygden och satsar nästan 1,1 miljarder kronor mellan 2012 och 2014 på att ge nära 55.000 landsbygdshushåll tillgång till riktigt snabbt bredband.

Vi lägger under 2013 ytterligare 10 miljoner kronor på att utveckla en modern e-förvaltning, vilket tillsammans med redan anslagna medel innebär att vi nästa år satsar 38,5 miljoner kronor på viktiga e-förvaltningsprojekt som e-legitimation och e-beställ. Dessutom kan vi finansiera nya förstudier till e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse. De nya e-förvaltningssatsningarna kommer senare i höst sättas in i sitt sammanhang, när jag presenterar regeringens nya strategi för e-förvaltning, en strategi som ska göra den offentliga förvaltningen öppnare, effektivare och mer innovativ och ge oss som medborgare och företagare tillgång till nya och moderna e-tjänster.

Och precis såhär kan man, steg för steg och i konkreta termer i en regerings budget, ta viktiga steg för att ställa om vårt samhälle till långsiktig hållbarhet. Och det gör att jag, en dag som denna, är stolt över att jag är en av de centerpartister i regeringen som har möjligheten att bidra till att steg för steg ställa om vårt samhälle till långsiktig hållbarhet.

Ps. Många av dessa satsningar har jag beskrivit ännu mer ingående här på bloggen de senaste veckorna (1,2,3,4,5) men också berättat om i olika media (1,2,3,4,5) Ds.

Tre rejäla steg för It i välfärdens tjänst

Många medborgare och företagare är duktiga på att använda sig av elektroniska offentliga tjänster, vilket är glädjande eftersom det leder till en effektivare förvaltning, lägre kostnader samtidigt som vi minskar vår miljöbelastning. Och många myndigheter har gjort fantastiska insatser och tagit fram bra e-tjänster. Men oftast har det varit tjänster som har befunnit sig helt inom den egna sfären. Om man som privatperson eller företagare har haft ett ärende där flera olika myndigheter varit inblandade, har de användarvänliga e-tjänsterna i många fall lyst helt med sin frånvaro. Det vill jag att det ska bli ändring på. Det offentliga ska sätta medborgarna och företagarna i centrum för utvecklingen av nya e-tjänster.

Det är just därför som jag nu arbetar intensivt med en ny e-förvaltningsstrategi – med arbetsnamnet It i välfärdens tjänst – som ska antas av regeringen och presenteras senare i höst. Tanken med den kommer vara att den offentliga sektorn ska bli ännu öppnare och att vi ska få smartare e-tjänster där medborgare och företagare sätts i centrum. För de som vill följa arbetet med den nya e-förvaltningsstrategin finns det en facebook-sida men man kan också följa arbetet på regeringen.se.

Inom ramen för det arbetet fattade regeringen idag tre olika beslut, som kommer leda till bättre e-tjänster, en enklare vardag för privatpersoner och företag och till en effektivare förvaltning.

Det första beslutet handlar om e-tjänsten Mina Meddelanden. Det är ett uppdrag till Skatteverket som innebär att de nu får det formella ansvaret att ansvara för infrastrukturen för tjänsten Mina Meddelande. Och redan nu finns tjänsten tillgänglig hos Skatteverket och redan idag kan alla som har en e-legitimation anmäla sig. Tanken är att vi steg för steg ska kunna ersätta de bekanta fönsterkuverten från våra myndigheter som vi brukar få hem i brevlådan med säkra elektroniska brev. Alla som vill få den informationen digitalt, till ett samlat säkert ställe , kommer framöver kunna välja det. OCh när du får ett sådant digitalt brev från en myndighet till din säkra epostlåda får du en notifiering till din mobiltelefon eller till din vanliga e-postadress, så att du vet att meddelandet kommit och du kan logga in med din e-legitimation och läsa brevet på minameddelanden.se.

Det finns många fördelar med ett sådant här system. Som användare kommer man kunna komma åt sina myndighetsbrev även om man är på resande fot (till exempel via sin mobiltelefon med mobilt bankID). Och man får dessutom alla brev samlade på ett enda ställe, och riskerar inte att något av dem försvinner i någon byrålåda. Brevet når fram snabbare och till en betydligt lägre kostnad för samhället.

Redan idag har Bolagsverket, Skatteverket och Transportstyrelsen anmält en del av sina utskick till den här tjänsten, men jag kommer se till att fler myndigheter ansluter sig.

För den som hellre vill det finns det också privata alternativ, som exempelvis brevo.se, som man kan använda sig av. Dagens beslut är en tydlig signal till våra myndigheter, kommuner och landsting att på allvar sätta igång arbetet med att erbjuda elektroniska brev till oss som medborgare eller företagare.

Det andra beslutet som regeringen fattat idag handlar om elektroniska beställningar för våra myndigheter. Alla myndigheter med mer än 50 anställda ska under 2013 ha gått över till att hantera alla sina inköp elektroniskt. Tack vare det räknar vi med att spara 3,2 miljarder av skattebetalarnas pengar de kommande nio åren. Samtidigt som det blir enklare, snabbare och billigare för företag att sälja varor och tjänster till våra myndigheter. På Ekonomistyrningsverkets webbsida finns mer information.

Det tredje beslutet regeringen fattat idag rör öppnadata.se, en teknisk plattform som ska underlätta för de som vill bygga produkter och tjänster, till exempel i form av appar, baserat på de öppna data våra myndigheter sitter på. VINNOVA får uppdraget att under 2012 utveckla den här tekniska plattformen som ska präglas av delaktighet, tillgängliggörande och innovation.

Plattformen ska bland annat ha följande tre funktioner:

En gemensam tjänstekatalog för publicerade öppna datakällor
En öppen katalog med de tjänster och appar som har utvecklats med hjälp av resurser från ovanstående tjänstekatalog
En gemensam utvecklingsmiljö för utvecklare

På sikt kommer den här plattformen stimulera utvecklingen av nya tjänster som gör den offentliga förvaltningen mer öppen, kostnadseffektiv och nyttig för alla oss som använder offentliga tjänster. Och vem gör inte det?

Media: SR, IDG, TT

Tag Archives