Tag Archives

Nästan tre miljarder till hållbar och förnybar energi

Kårehamns vindkraftpark till havs.

Mer förnybart, mindre koldioxidutsläpp och ökad energieffektivisering genom femdubbling av de gröna satsningarna i det nya regionalfondsprogrammet.

Att vi i Centerpartiet och Alliansregeringen prioriterar att ställa om Sverige till ett hållbart samhälle vet alla som följer mitt arbete, inte minst den som följer min blogg. Det jobbet pågår hela tiden, och vi vänder löpande på alla stenar för att se vad vi kan göra för att ställa om Sverige till ett klimatneutralt samhälle, genom att satsa mer på förnybar, ökad energieffektivisering och ställa om till ett hållbart samhälle.

På det temat har jag idag , i Ekot nu på förmiddagen, kunnat presentera en rejäl centerframgång. För nu femdubblar Centerpartiet och Alliansregeringen de gröna satsningarna i det nya regionalfondsprogrammet. Mellan 2014 och 2020 kommer vi satsa 400 miljoner kronor om året på att ställa om till en kolsnål ekonomi. Vilket innebär att vi, sett över hela den sjuårsperiod som regionalfondsprogrammet täcvker, kommer satsa 2,7 miljarder på just det.

Den satsningen innebär att ett mycket tydligt fokus på energiområdet i den nya programperioden för regionalfonden. Förra programperioden, som precis tagit slut, gick nämligen bara cirka tre procent till energiområdet. I det nya programmet kommer hela en femtedel av pengarna gå till energiområdet.

De pengarna kommer gå till tre viktiga satsningar: en fjärdedel av pengarna kommer gå till en ny grön investeringsfond, som kommer kunna gå in med riskvilligt kapital i tidiga skeden i duktiga svenska miljöteknikföretag. En annan fjärdedel kommer att gå till till energieffektiviseringsinsatser på nationell nivå. Och resten, hälften av pengarna, kommer gå till regionala projekt för att energieffektivisera, öka användningen av förnybar energi och till att utveckla koldixidsnål teknik.

Idag är med andra ord en riktigt bra dag, med tydliga resultat för den gröna och hållbara energin!

Den billigaste kilowatten

led - smartare belysning. Foto: Reinraum/ Wikimedia commons

led – smartare belysning. Foto: Reinraum/ Wikimedia commons

Att använda energi smartare och effektivare är en av de enklaste och billigaste vägarna att minska vår klimatpåverkan, stärka våra företags konkurrenskraft och förbättra vår egen ekonomi som enskilda energikonsumenter. När olika myndigheter och konsulter, t.ex. McKinsey, listar hur kostnadsseffektiva olika åtgärder är när det gäller att minska våra utsläpp, så brukar de allra flesta energieffektiviseringsåtgärder hamna på plus – energieffektiviseringsåtgärderna är inte bara bra, utan är också väldigt ofta riktigt lönsamma. Och spännvidden är stor – från enkla saker som att byta till lågenergilampor, till att tilläggsisolera, byta till energieffektiva fönster eller se över sin ventilation.

I Sverige har vi redan gjort en hel del för att använda energin mer effektivt, men vi har enorma möjligheter att göra ännu mer än vi redan gjort. Och just därför la jag och Alliansregeringen igår fram flera förslag för att öka energieffektiviteten i vårt samhälle och nå de energieffektiviseringsmål som vi har satt upp.

Två av de förslagen handlar om att vi framöver vill att det ska bli obligatoriskt för alla stora företag att göra en energikartläggning av sin verksamhet, samtidigt som vi föreslår att man, när det är kostnadseffektivt, ska installera individuell mätning av värme, kyla och varmvattenförbrukning i nya och ombyggda lägenheter.

Båda de förslagen bygger vidare på det arbete vi redan gjort när det gäller energieffektivisering. För vi vet att det redan idag finns många energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma att göra, men som inte görs därför att man – som enskild eller företagare – inte vet hur den egna förbrukningen ser ut eller hur stor nyttan med en viss insats skulle vara.

En första förutsättning för att man ska kunna agera och ta ansvar för sitt energiliv är att veta vad man har för energianvändning. Och det är för att främja just det som Alliansregeringen sedan tidigare till exempel ger stöd till energikartläggning i små och medelstora företag. Och det är av samma skäl som vi infört möjligheten att få sin el mätt och debiterad per timme.

Ett av de företag som fått del av energikartläggningsstödet, som kanaliseras via Energimyndigheten, är företaget ESBE i småländska Reftele, mindre än tio mil från Hyltebruk, där jag växte upp. Tack vare det upptäckte de att de genom att investera ca 2,7 miljoner kronor i bland annat bättre ventilation kunde spara uppemot 800 000 kronor, varje år. En investering med kort återbetalningstid, som kommer göra gott för ESBE:s ekonomi under många år framöver.

Och det finns många andra företag som sitter på precis samma möjligheter. Jag hoppas att många stora företag, när det nu blir obligatoriskt för dem att återkommande göra en energikartläggning, kommer spara rejält, både i reda pengar och när det gäller energi och miljö. För den billigaste kilowatten är ju den man aldrig behöver använda.

 

Nytt klimat- och energipaket från EU-kommissionen

Så har EU-kommissionen nu i eftermiddag äntligen presenterat ett nytt klimat- och energipaket, med nya ambitioner för 2030. Att de nu lagt ett förslag på bordet är väldigt bra, eftersom vi i EU både behöver förbereda oss för de kommande globala klimatförhandlingarna i Paris 2015, och för att vi tidigt och tydligt ska kunna ge besked om vad som kommer gälla till de som ska investera i energi i Europa framöver.

Syftet med förslaget till nytt klimat- och energiramverk är att slå fast de mål och ambitioner som ska ta EU vidare från de mål för klimat, förnybar energi och energieffektivisering som vi redan har, och som sträcker sig till 2020. I korthet går EU-kommissionens förslag ut på att de föreslår ett nytt bindande mål för utsläppsminskningar om 40 procent till 2030, och ett förnybartmål om minst 27 procent till 2030, som föreslås bli bindande på EU-nivå, men som man inte bördefördelar mellan de olika medlemsstaterna. Dessutom föreslår EU-kommissionen bland annat en skärpning av EU:s handelssystem med utsläppsrätter.

Jag och regeringen har sedan länge uppmanat EU-kommissionen att snarast återkomma med förslag till Eu:s klimat- och energiramverk till 2030, och uppmanat dem att i det sammanhanget inte bara överväga EU:s fortsatta klimatambitioner, utan också EU:s framtida ambitioner när det gäller förnybar energi och energieffektivisering.

Att EU behöver ett nytt klimat- och energiramverk är tydligt, av flera skäl: dels behöver vi det för att säkerställa att vi kan nå 2-gradersmålet och begränsa den globala uppvärmningen, dels behöver vi det för att kunna ge tydliga spelregler till samhället och den industri som skall investera i till exempel förnybar energi och dels behöver vi det för att förbereda det globala klimatmötet i Paris 2015.

Den fråga som är på mångas läppar idag är naturligtvis om det förslag som kommissionen presenterat är tillräckligt ambitiöst för att klara det? Och det är också en fråga som regeringen nu tar sig an. Att Centerpartiet sedan tidigare tagit ställning för att EU behöver anta nya mål för såväl klimat som förnybar energi är ingen hemlighet, och det är inte heller någon hemlighet att EU, när det gäller energieffektivisering, behöver effektivisera sin energianvändning ännu mer och därför behöver återkomma till frågan om nya mål för energieffektivisering när den aviserade översynen av det befinliga energieffektiviseringsdirektivet, senare i år, är gjord.

Det som nu väntar är ett bra analysarbete, så att vi förstår vad kommissionens hela förslag – som spänner över ännu fler delar än det ramverk vi har idag – innebär, för EU och för Sverige. Just den uppgiften väntar nu oss i regeringen, som ett led i att förbereda en gemensam svensk ståndpunkt och Sveriges positioner i det fortsatta förhandlingsarbetet. Den 20-21 mars möts EU:s stats- och regeringschefer för att diskutera energi- och klimatpaketet i Bryssel. En av mina huvudfrågor den närmaste tiden kommer vara att Sverige ska göra ett starkt och tydligt avtryck i de diskussioner som nu ligger framför oss. För EU-förhandlingarna om det framtida klimat- och energipaketet har bara börjat.

 

När man har Europeiska rådets ordförande på besök

”Ett hus med en verkligt miljövänlig själ”. Det är nog bästa sättet att beskriva Kungsbrohuset, en kontorsfastighet mitt i centrala Stockholm, bara ett stenkast från mig och Näringsdepartementet.

Det är, med andra ord, en god granne vi har och därför var det också med glädje och stolthet som jag idag hade chansen att få visa Kungsbrohuset för Europeiska Rådets ordförande, Herman Van Rompuy, som idag är på besök i Sverige för att ha överläggningar med statsministern och för att få se Kungsbrohuset tillsammans med mig.

Det unika med Kungsbrohuset är att man i varje enskild del verkligen lagt sig vinn om att göra huset så miljöintelligent man kan, och att i varje del välja den bästa tillgängliga tekniken. Inte som ett experiment, utan baserat på de bästa tillgängliga lösningarna som finns på marknaden. Till det kommer en hel del djärvt tänkande, och en hel del tänkande utan för den bekanta boxen.

Det är den sortens tänkande som har lett fram till att man tar hand om all den värme som utstrålar från alla de människor som varje dag passerar Stockholms central, på sin resa till eller från Stockholm eller city, och använder deb för att värma upp varmvattnet som används i Kungsbrohuset alldeles intill. Och samma sorts tänkande har lett fram till att man, de sommardagar man behöver kyla huset inte går över ån efter vatten, utan använder naturlig kylning genom att ta vara på vatten från Klara sjö, som ligger just bredvid.

Smarta energieffektiva byggnader är något vi verkligen behöver och det är ett område som har stor potential, i Sverige och världen. Och det är ett område där vi har mycket att bidra med. I Sverige står bebyggelsen för närmare en tredjedel av vår energianvändning. Genom ett väldigt målmedvetet arbete har vi de senaste årtiondena lyckats fasa ut mycket av de fossila bränslen som tidigare användes för uppvärmning och belysning ur våra byggnader. Den kunskap vi byggt upp när vi gjort det kan vi ha väldigt stor nytta av när resten av världen ska göra samma resa och samma insats för klimatet.

När så mycket som en tredjedel av all vår energi används i våra bostäder och lokaler säger det sig själv att byggsektorn rymmer en enorm potential för energieffektivisering. Och här har politiken en viktig roll att spela. För när energikostnaden i bebyggelsen inte alltid är lika synlig för slutkonsumenten som den är för industrin, så är det viktigt att vi har bra minimikrav och bra regelverk som steg för steg gör vår bebyggelse allt grönare.

Det är därför som vi numera i EU har en gemensam EU-lagstiftning om byggnaders energiprestanda som innebär att alla nya byggnader från år 2021 skall vara så kallade ”nära-noll-energihus”, vilket betyder att alla nya hus ska ha en väldigt låg energianvändning. Exakt vad det ska innebära i Sverige, i termer av energikrav, återstår att slå fast, och det är någonting som vi nu arbetar med.

För att jag och regeringen ska kunna avgöra exakt hur skarpa framtidens krav behöver vara, och hur vi ska definiera vad som är ”nära-noll-energihus” i Sverige, så behöver vi mer kunskap och en bra utvärdering, bland annat av olika sorters lågenergibyggnader och olika demonstrationsanläggningar, i olika delar av landet. Just därför satsar regeringen från och med i år 120 miljoner kronor över tre år på att utveckla energieffektiva byggnader för framtiden. Om detta skrev jag i höstas på Svenska Dagbladets debattplats. Allt i syfte att vi i framtiden ska kunna få fler goda grannar, som Kungsbrohuset.

Viktiga budgetsatsningar för ett hållbart Sverige

För knappt tre veckor sedan, när regeringen samlades till den sedvanliga budgetöverläggningen på Harspund, kunde min kollega finansminister Anders Borg berätta att våra svenska statsfinanser är i så gott skick att vi nu har ett reformutrymme på 23 miljarder kronor för nästa år. När vi nu har så goda möjligheter att göra angelägna investeringar för framtiden, som rustar oss och gör hela landet starkare, står en sak alldeles klart: politik är att prioritera.

För egen del har jag haft ett samlande motto för ögonen i den budgetförhandling vi nu haft, som lett fram till den ”nådiga lunta” som regeringen idag överlämnar till Riksdagen. Min fasta övertygelse är nämligen att vår generations stora moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle. Att vi nu mer än någonsin tidigare måste se till så att de val vi gör idag är hållbara för framtiden.

För världen befinner sig mitt uppe i en global klimatutmaning. Det har vi vetat länge. Och ändå gör många länder inte tillräckligt för att svara upp mot den insikten. På samma sätt vet vi, och har vetat länge, att merparten av den energi världen använder inte är långsiktigt hållbar. Mot bättre vetande fortsätter världens användning av olja, kol och naturgas att öka.

Och det är just därför som vi måste slå in på en annan väg. Det är därför som vi måste öka satsningarna på det som är långsiktigt hållbart. Och det är därför som vi steg för steg måste ställa om till ett hållbart samhälle.

Detta, som varit min riktlinje inför budgetförhandlingarna, märks på flera sätt i budgetpropositionen för 2013, vilket jag också la extra tonvikt vid när jag tidigare idag presenterade budgeten för studenter och forskare på internationellt sett mycket framstående Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet:

Vi gör nu en stor och permanent förstärkning av energiforskningen. Vart och ett av åren 2013-2015 kommer vi permanent satsa cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, en summa som sedan ökar till den nya permanenta nivån på 1,4 miljarder per år från och med 2016. En tidigare väsentligt lägre permanent nivå, och tillfälliga satsningar, ersätts nu med en permanent hög och ökande nivå. Sammantaget innebär det att Alliansregeringen kommer satsa närmare 14 miljarder kronor på energiforskning de kommande 10 åren. Jämför man det med vad socialdemokraterna satsade på energiforskning under sina senaste 10 år i regeringen är den satsning som Centerpartiet och Alliansen nu gör mer än dubbelt så stor.

Vi satsar ytterligare 280 miljoner kronor på att utveckla den klimatsmarta och innovativa biogasen. För att vi ska kunna ställa om vår fordonsflotta så att den år 2030 inte längre är beroende av fossila bränslen behöver vi både behålla och utveckla de väfungerande styrmedel vi redan har, men vi behöver också skapa nya. Biogasen är ett av de mest resurseffektiva och klimatsmarta fordonsbränslena vi har och därför förlänger och förstärker vi nu den satsning som redan pågår, som syftar till att öka produktionen, förbättra distributionen och öka användningen av biogas. Tillsammans med de medel som redan finns anslagna innebär det att Centerpartiet och Alliansen de närmaste åren kommer satsa 340 miljoner kronor på att utveckla och producera framtidens klimatsmarta och innovativa biogas.

Vi ger mer stöd för mer solel i Sverige. En av de mest hållbara energikällorna som finns är solen, och nu sker en snabb utveckling av solcellstekniken, vilken är särskilt väl lämpad för småskalig energiproduktion. Sedan 2009 har Centerpartiet och Alliansen satsat på ett investeringsstöd till den som sätter upp solceller, ett stöd som kan användas både av företag, offentliga organisationer och privatpersoner och som blivit mycket framgångsrikt. Nu föreslår vi att ytterligare 210 miljoner kronor ska avsättas fram till 2016 för stöd till installation av solceller.

Vi satsar 120 miljoner kronor i ett särskilt program för att utveckla energieffektiva byggnader. Sverige ska, tillsammans med resten av EU, från 2021 se till så att alla nya hus som byggs är ”nära-noll-energihus”. För att klara det behöver vi ett bättre kunskapsunderlag som visar hur vi kan bygga med den mest energieffektiva tekniken, och ett kunskapsunderlag som visar hur riktigt energieffektiva byggnader kan fungera. Därför startar vi nu ett nytt och särskilt program för att utveckla energieffektiva byggnader. De erfarenheter programmet ger kommer ligga till grund när regeringen definierar de nya energikrav som ska gälla för alla nya byggnader från 2021.

Mer forskning kring framtidens förnybara energi. Mer stöd till klimatsmart biogas och effektiv solel. Och ett nytt program för energieffektiva byggnader. Allt detta är satsningar som, steg för steg, hjälper oss att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Ett samhälle där vi tar oss bort från fossil energi och in i mer av den förnybara energi som växer och som bygger på naturens egna processer.

Men att ställa om till långsiktig hållbarhet handlar inte bara om miljö, klimat och energi. Ett hållbart samhälle handlar också om att ta till vara på hela vårt rika avlånga land, och om att det ska vara möjligt att bo och leva i alla delar av Sverige.

För att det ska vara möjligt måste hela Sverige ha tillgång till bra elektroniska kommunikationer, och till bra bredband.

Därför är det bra att stora delar av Sverige nu täcks av en väldigt god elektronisk infrastruktur och att 49 procent av alla hushåll nu kan få bredband med en hastighet om åtminstone 100 Mbit/s, samtidigt som stora delar av landet täcks av mobilt bredband. Det gör att t.ex. ett transportföretag i realtid kan hålla koll på var man har sina lastbilar, vilket gör det möjligt att effektivisera logistiken och begränsa onödiga tomtransporter till ett minimum. Och samma goda elektroniska infrastruktur gör att många nu kan arbeta hemifrån någon eller några dagar i veckan, och den ger enmansföretagaren med en laptop möjlighet att arbeta var hon eller han vill, utan geografiska begränsningar.

Men denna fina elektroniska infrastruktur når än så länge inte överallt, och därför är jag väldigt glad och stolt att årets budget innehåller viktiga satsningar också på det här området:

Vi satsar nu ytterligare 600 miljoner på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden, vilket tillsammans med tidigare beslutade medel ger en Bredbandsmiljard för bredband på landsbygden. Det innebär att Centerpartiet och Alliansregeringen mer än fördubblar stödet till bredband på landsbygden och satsar nästan 1,1 miljarder kronor mellan 2012 och 2014 på att ge nära 55.000 landsbygdshushåll tillgång till riktigt snabbt bredband.

Vi lägger under 2013 ytterligare 10 miljoner kronor på att utveckla en modern e-förvaltning, vilket tillsammans med redan anslagna medel innebär att vi nästa år satsar 38,5 miljoner kronor på viktiga e-förvaltningsprojekt som e-legitimation och e-beställ. Dessutom kan vi finansiera nya förstudier till e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse. De nya e-förvaltningssatsningarna kommer senare i höst sättas in i sitt sammanhang, när jag presenterar regeringens nya strategi för e-förvaltning, en strategi som ska göra den offentliga förvaltningen öppnare, effektivare och mer innovativ och ge oss som medborgare och företagare tillgång till nya och moderna e-tjänster.

Och precis såhär kan man, steg för steg och i konkreta termer i en regerings budget, ta viktiga steg för att ställa om vårt samhälle till långsiktig hållbarhet. Och det gör att jag, en dag som denna, är stolt över att jag är en av de centerpartister i regeringen som har möjligheten att bidra till att steg för steg ställa om vårt samhälle till långsiktig hållbarhet.

Ps. Många av dessa satsningar har jag beskrivit ännu mer ingående här på bloggen de senaste veckorna (1,2,3,4,5) men också berättat om i olika media (1,2,3,4,5) Ds.

Satsning på energieffektiva hus

Om vi ska kunna skapa en hållbar framtid måste vi lära oss att göra mer med mindre resurser. Det är vad energieffektivisering handlar om.

När en tredjedel av all energi används i bostäder och lokaler säger det sig själv att byggsektorn rymmer en enorm potential för energieffektivisering. Lägg därtill att energikostnaden i bebyggelsen inte alltid är lika synlig för slutkonsumenten som den är för industrin, så har du förklaringen till att minimikrav och bra regelverk är viktiga för att göra vår bebyggelse grönare.

Den nya EU-lagstiftning vi nu har om byggnaders energiprestanda innebär att alla nya byggnader från år 2021 skall vara så kallade ”nära-noll-energihus”, vilket betyder att alla nybyggda hus ska ha en väldigt låg energianvändning. Exakt vad det ska innebära i Sverige, i termer av energikrav, återstår att slå fast.

För att jag och regeringen ska kunna avgöra exakt hur skarpa framtidens krav behöver vara krävs ett bättre kunskapsunderlag och en utvärdering, bland annat av olika lågenergibyggnader och demonstrationsanläggningar. Därför satsar vi nu 120 miljoner kronor över tre år på att utveckla energieffektiva byggnader för framtiden. Denna budgetnyhet presenterar jag idag på Svenska Dagbladets debattplats.

De pengarna kommer satsas i ett program som ska ta fram det kunskapsunderlag som behövs både för att bredda kunskapen om hur man kan bygga med den mest energieffektiva befintliga tekniken och för att visa att riktigt energieffektiva byggnader fungerar. De erfarenheter vi får genom det nya programmet ska ligga till grund när vi slår fast vilka energikrav som ska gälla för alla nya byggnader från 2021. Med bättre kunskaper om vilka krav som är rimliga att ställa för olika byggnader i olika delar av landet kan vi få hållbara byggregler som kan göra stor skillnad för energianvändningen och klimatet.