Sverige gör avtryck

Hong Kong-börsen

Stämningen var högre hos delegationen än på Hong Kong-börsen.

Efter Tokyobörsen är Hongkong Asiens största finansiella handelsplats och har ett rykte om sig att vara en stabil institution. Genom sitt transparenta men samtidigt hårda regelverk, innebär en notering här en kvalitetsstämpel som framförallt många företag i Fastlandskina strävar efter. Det här är egentligen inga nyheter, men det inte så många känner till är att deras tekniska plattform är utvecklad i Sverige.

Och så har det varit ända sedan 1994. När jag besökte Hongkongbörsen idag fick jag träffa flera av deras medarbetare, men också representanter från Nasdaq OMX i Stockholm som berättade om att Hongkongbörsen i nästa vecka ska ta i drift en ny version av deras svenskutvecklade it- plattform.
Inte minst tack vare sin finansiella betydelse har Hongkong idag utvecklats till en av de mest uppkopplade platserna i världen, och efter Luxemburg är Hongkong den del av världen som har störst bandbredd gentemot omvärlden, räknat per invånare.

Det gör avtryck i internationella mätningar. När FN-organet, den internationella telekomunionen (ITU), kom med sin rapport i måndags visade den att Hongkong nu tar steget in på en tiondeplats när det gäller it-mognad, och hamnar på andra plats i Asien. Ännu mer glädjande, åtminstone för Sverige, är att vi i samma mätning håller vår andraplats, precis efter Sydkorea.
På plats här i Kina märks det att det i Hongkong finns en klar ambition om att de ska bli ännu bättre. Det visar sig inte minst genom att man är väldigt nyfiken på vad vi i Sverige har gjort och som ligger bakom att vi för det mesta hamnar på topplaceringar i denna och liknande internationella rankingar.

Det märktes idag på Ericssons fullsatta it-seminarium om den digitala agendan för Sverige, som jag deltog i direkt efter mitt besök på Hongkong-börsen. Ett av mina budskap på det seminariet, vid sidan om att berätta om själva innehållet i den digitala agendan, var att det inte räcker att få med sig it-experterna och en entusiastisk it-minister, om man vill vara säker på att skapa en strategi som verkligen träffar rätt och som alla berörda parter står bakom och kommer göra sitt yttersta för att förverkliga. I själva verket är ju it allt mer ett horisontellt område som påverkar samhällets alla sektorer. Ska vi kunna dra full nytta av de möjligheter som digitaliseringen ger så måste vi få med alla berörda aktörer på banan, och då är ett öppet och inbjudande arbetssätt, både när man utformar strategier och ska genomföra dem, en absolut nödvändighet.

Ericssons seminarium om den digitala agendan blev min sista programpunkt i Hongkong för den här gången, innan jag fortsatte till Kinas fastland. Mitt första besök på fastlandet var ett besök hos Ericssons främsta konkurrent Huawei, som har sitt huvudkontor precis i gränstrakten mellan Hongkong och Shenzhen. Huawei, som grundades så sent som 1988, har på kort tid gått från att tillverka produkter på licens, till att själv utveckla egna högteknologiska produkter, och numera äger en hel del av deras forskning och utveckling rum i Kista utanför Stockholm.

En av de viktiga principerna som vi i den svenska regeringen alltid står upp för är värdet av frihandel och av välfungerande konkurrens. Och därför passade jag när jag besökte Huawei på att prata en del om detta. Att den svenska regeringen, precis som vi välkomnar att Huawei etablerat sig och investerar i Sverige, också sätter stort värde på att Ericsson och andra europeiska företag kan investera och verka i Kina. All vår erfarenhet talar nämligen för att både företag och samhällen mår bra av frihandel och konkurrens, också på ens egen hemmamarknad. Och jag noterade med tillfredsställelse att just den inställningen var någonting som man noterat tydligt på Huawei och att just det också var ett av de viktiga skälen när Huawei år 2000 bestämde sig för att etablera sin första forskningsanläggning utanför Kina just i Kista och Sverige.

Också på hemmaplan är jag närvarande idag, i Expressens intervju om den gästföreläsning som jag ska hålla på det ansedda Tsinghua-universitet i Peking nu på fredag. Som framgår av den artikeln kommer jag då och där bland mycket annat prata om den kanske viktigaste faktorn bakom Sveriges välstånd, nämligen vår tradition av stark öppenhet mot omvärlden.

Om ett öppet internet – på Södertörns högskola

Redan när jag läste retorik på Södertörns högskola för lite drygt 10 år sedan var det en spännande plats. Sedan dess har mycket hänt där, vilket inte minst syns genom alla nybyggda hus, vilket gjorde att jag knappt kände igen mig där när jag igår kom tillbaka till Södertörn för att hålla en gästföreläsning.

Mitt tema var ”Ett öppet internet utvecklar människor”. Som minister har jag ju ofta ett väldigt späckat schema, där det ena mötet avlöser det andra, och när jag håller tal (vilket jag gör gärna och ofta) är standardupplägget ofta 20 minuters tal och 10 minuters frågestund, innan jag måste sätta mig i statsrådsbilen för att hinna till nästa engagemang eller möte.

Men igår var inte en sådan dag, och det är jag väldigt glad för.

För på Södertörns högskola fick jag mer än en timme på mig. Och när jag insåg det bestämde jag mig för att använda den tiden till att utveckla endel av de frågor som jag ofta talar om, men där jag inte alltid har tid att definiera eller fördjupa mig i resonemangen bakom.

Sedan jag blev it-minister för två år sedan har jag ofta pratat om hur viktigt det är att vi har ett öppet internet. Men vad är ”ett öppet internet”, egentligen? Och varför är det så viktigt att det fortsätter vara sådär öppet? Och hur kan vi använda det öppna nätet bättre i den svenska skolan och i undervisningen?

Den som inte var där kan här nedan, med start 12:50 in i videon, höra mina tankar kring de här frågorna. Vill du hellre läsa talet istället så går det förstås också bra, men tänk då också på att du inte får med de bilder och illustrationer som hänger ihop med talet.