Om frihet – på nätet

Anna-Karin Hatt håller föreläsning om öppna nät på Tsinghua-universitet i Peking.

Anna-Karin Hatt håller föreläsning om öppna nät på Tsinghua-universitet i Peking.

Den andra dagen här i Peking idag började jag med ett par överläggningar med kinesiska ministrar, dels för Departementet för industri- och informationspolitiska frågor (MIIT) och dels för Transportdepartementet (MOT). På MOT förde jag bland annat fram goda exempel på svenska företag där ett av dem idag, E-builder, fick chansen att underteckna ett samarbetsavtal med Kinas vägforskningsmyndighet RIOH, något som förhoppningsvis kommer bana vägen för effektivare logistiklösningar i Kina med mindre belastning på miljön, samtidigt som logistikkostnaderna blir billigare.

När jag träffade ministern på MIIT tog jag självklart också vara på möjligheten att tydligt föra fram hur vi i Sverige ser på öppenhet och respekt för människors rätt att fritt få uttrycka sina åsikter på nätet och hur vi ser på frågorna om internets globala förvaltning.

Idag är Kina är ett av de länder som, i internationella fora, driver på för att förändra ordningen för hur dagens internet förvaltas till en där statsmakter får större inflytande – på bekostnad av de organisationer som, med dagens flerpartsmodell, är med och försvarar det öppna nätet: organisationer som t.ex. Amnesty, Human Rights Watch och Internet Society. Tack vare att ideella organisationer som de här, och viktiga entusiaster, har lagt ned så mycket arbete på att vara Med och forma det öppna internet som vi känner idag så har internet blivit den fantastiska skapelse det är idag. Den modellen måste vi stå upp för och försvara.

På eftermiddagen idag var jag inbjuden att hålla en föreläsning med titeln ICT policies for a Brighter Future – the Swedish Way på ett av Kinas mest ansedda universitet, Tsinghua University. Den föreläsningen var den 138:e föreläsningen i deras föreläsarprogram ”Global Vision Lectures” där prominenta internationella personer som nobelpristagare, Bill Clinton, Tony Blair och Henry Kissinger talat före mig.

Också där, för studenterna, la jag tydligt tyngdpunkten på hur vi i Sverige ser på vikten av att respektera människors åsikts- och yttrandefrihet och öppenhet på nätet. Och jag pekade på att det fria ordet och det fria flödet av information just nu är under attack på många håll runtom i världen.

För det är ju precis som det klassiska kinesiska talesättet säger: ”När förändringens vindar blåser, bygger en del vindskydd medan andra bygger väderkvarnar”. Och just nu är det många stater som försöka värja sig mot den digitala utvecklingen och som försöker bygga vindskydd att gömma sig i.

En av Sveriges viktiga uppgifter internationellt är att få fler att inse att det är väderkvarnar vi måste bygga för att ta vara på kraften i det som nu sker:

But to be able to do this, we need to embrace the free flow of information. In peoples’ struggle for freedom, democracy and development, access to an open internet and freedom of expression is a necessary and effective tool. It contributes to freedom from oppression as well as the exchange of ideas, opinions and knowledge. It stimulates new business models and economic growth. Without a free flow of information, long term economic growth will not be possible.

This is why Sweden promotes all individuals’ rights and opportunities to open and secure communication on the Internet. A work that has been intensified by Sweden in recent years, and has resulted in a number of initiatives in our foreign policy as well as in our trade and development cooperation policy.

A global discussion on the future needs of the Internet needs to be based on the basic premise that human rights must apply offline as well as online. Of course, there can be legitimate limits to the exercise of human rights, online as well as offline. But all such limitations must be in accordance with international human rights law. They must be established by law, they must be necessary and they must be proportionate. Therefore, Sweden is concerned when bloggers and journalists are prosecuted and jailed for using their freedom of expression online.

Att det budskapet gick fram till studenterna märktes när frågestunden kom och jag bland annat fick en fråga från en ung kinesiska om hur jag tycker att vi borde se på förhållandet mellan frihet på nätet och de avslöjanden som kom efter att den förra NSA-konsulten Edward Snowden försåg media med en lång rad dokument. Mitt svar var att Snowden inte på något sätt kan ursäkta att det finns stater som försöker eller redan ägnar sig åt att censurera nätet. Vi vet att det finns många regimer som hävdar att de måste använda censur för att bekämpa t.ex. terrorism. Men frihet och mänskliga rättigheter är universella värden som måste respekteras, online och offline.

Hela min föreläsning på Tsinghua-universitetet direktsändes på Expressens hemsida men också i papperstidningen skriver Expressen om det, och samma föreläsning skriver också Computer Sweden om idag.

Jag hoppas verkligen att vi framöver kommer få se ett Kina som öppnar upp sig allt mer. Signalerna är förvisso blandade, men ett positivt tecken är att Twitter verkar tillåtas i Shanghais ekonomiska frizon.

Så är det inte i Peking. För att kunna kommnicera med er därhemma via Twitter och Facebook medan jag är här har jag fått koppla upp mig med en så kallad VPN-tunnel. Jag är förvissad om att vi, om alla vi som har chansen att åka till Kina och prata med människor här tar chansen att beskriva alla de möjligheter som ett fritt informationsflöde ger – i form av ökad demokrati, i form av starkare ekonomisk utveckling, och i form av ett modernare samhälle – då är det inte säkert att det kommer dröja så länge innan också fastlandskineserna kommer kunna börja använda t.ex. Facebook, Twitter och Youtube igen.

Goda exempel på Stockholm Internet Forum

I panelen under temat "A free and open internet for global inclusive growth". Foto: Photo: Martina Huber/Swedish MFA

I panelen under temat ”A free and open internet for global inclusive growth”. Foto: Photo: Martina Huber/Swedish MFA

Igår avslutades tvådagarskonferensen ”Stockholm Internet Forum”, en konferens som har blivit en viktig plattform för diskussioner om frihet på nätet där bloggare och människorättskämpar från hela världen kan träffa likasinnade, och makthavare, från olika länder. Igår morse deltog jag i en paneldiskussion på temat ”Ett fritt och öppet internet för global inkluderande tillväxt” där jag beskrev våra svenska erfarenheter. För vi har gjort en hel del bra i Sverige, och jag tror att det kan finnas endel länder som kan dra nytta av våra erfarenheter, precis som jag väldigt gärna vill lyssna och lära av alla de goda exempel som andra kan beskriva för oss.

Bland mycket annat pratade jag en hel del om hur vi kan få fram mer investeringar, i tillgång till bredband och i förmåga att använda nätet, så att fler människor, både i den utvecklade delen av världen och i de länder som inte har kommit lika långt, verkligen kan få tillgång till internet och börja använda det som en drivkraft för egen, och nationell, utveckling.

I ett av sina inlägg sa Anne Jellema, som är VD för World Wide Web Foundation, att det kan kosta uppemot två månadslöner för en bonde i vissa av världens utvecklingsländer att ladda ned 1GB data. Det säger sig självt att med sådana skyhögapriser är det inte så konstigt att andelen internetanvändare i exempelvis Etiopien bara är ungefär 1 % av befolkningen.

Parminder Singh, Tim Unwin, Anna-Karin Hatt, Rebecca MacKinnon, Grace Githaiga och Anne Jellema i panelen på Stockholm Internet Forum.

Parminder Singh, Tim Unwin, Anna-Karin Hatt, Rebecca MacKinnon, Grace Githaiga och Anne Jellema i panelen på Stockholm Internet Forum.

Frågan är då hur vi kan få ner de kostnaderna och få fram mer investeringar?En av de erfarenheter vi dragit här hemma i Sverige, där vi brottats och brottas med utmaningen att få operatörer att investera också i de mer glesbefolkade delarna av landet, är att det är viktigt att politiken förser marknadens aktörer med långsiktiga spelregler och stabila marknadsvillkor. Om man har ett land som av många andra skäl är instabilt och kanske har en nyfödd demokrati, utan stabila institutioner, så är det svårt att attrahera tillräckligt många investerare. Och de man lyckas attrahera kommer sannolikt kräva att få en väldigt hög och snabb avkastning på de investeringar de gör, vilket leder till skyhöga kostnader för att teckna ett abonnemang, ett faktum som Tim Unwin poängterade i ett av sina inlägg. En bra bredbandsutbyggnad, till överkomliga priser för konsumenten, förutsätter att vi på olika sätt kan bidra till att de länder som behöver det kan bli mer stabila och skapa mer pålitliga institutioner.

Till det kommer att man, oavsett i vilket land man lever i måste bestämma sig för vad det är som är politikens roll. För min del är det tydligt att det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet att bygga ut bra bredband och bra mobila kommunikationer är att i första hand se till så att det finns bra förutsättningar för operatörerna, att det finns en fungerande konkurrens som gör att de kan tävla med varandra både i pris och i utbyggnad av näten, och att staten ser till att sätta upp tydliga krav på operatörerna när vi behöver göra det. Men det räcker inte. Precis som vi gjort och gör i Sverige så behöver politiken och staten också vara med och medfinansiera och stimulera så att även de områden (i Sverige framför allt glesbygd) som annars inte skulle få t.ex. bredband kan få det. Samtidigt som regeringen ska se till att föregå med gott exempel när det gäller att använda tekniken, till exempel genom att ställa krav på alla sina myndigheter att utveckla användarvänliga och bra e-tjänster, som sätter den enskilde medborgarens behov i centrum. För med bra tjänster på nätet så går intresset för att använda internet också upp.

Om allt detta, och mycket mer, resonerade vi igår på Stockholm Internet Forum. En konferens som på väldigt kort tid har blivit en viktig mötesplats för frihet på nätet. Jag ser redan fram emot nästa års konferens!