Tag Archives

Ett nytt globalt energilandskap

Anna-Karin Hatt överlämnar Nordstjärneorden till Dr Faith Birol, chefsekonom för den internationella energiorganisationen IEA.[/

Anna-Karin Hatt överlämnar Nordstjärneorden till Dr Faith Birol, chefsekonom för den internationella energiorganisationen IEA.

Idag hade jag äran att ägna en stor del av dagen åt att, tillsammans med den Internationella energiorganisationen IEAs chefsekonoom Dr. Fatih Birol lansera årets upplaga av World Energy Outlook i Sverige. Det gjorde vi dels på Dagens Industris energikonferens i förmiddags, och dels på ett välbesökt seminarium på Riksdagen under eftermiddagen.

Varje gång jag får chansen att lyssna på Fatih Birol är det lika intressant och givande. För Fatih Birol och IEA har imponerande och djupa insikter i hur den globala energivärlden ser ut och fungerar. Och Fatih har dessutom en enastående förmåga att förklara dessa, ofta komplexa skeden och samband, på ett väldigt begripligt sätt. Och ganska ofta sticker han ut hakan och för fram tydliga, men väl underbyggda, åsikter och beskriver tankeväckande scenarier för framtiden.

Tack vare Fatih har IEA de senaste åren tagit en tydlig ledarroll när det gäller att driva frågor som handlar om att  kombinera stärkt konkurrenskraft med ett tydligt klimatarbete. I centrum för det ledarskapet finns den insikt som Fatih underströk flera gånger idag, nämligen att vi alla skulle bli förlorare om världen inte skulle klara av att ta sig samman och göra det som behöver göras för att hejda den globala uppvärmningen.

Vi svenskar är inte särskilt mycket för att skryta eller berömma oss själva, och det kan många gånger vara ganska bra. Men just därför är det ibland också bra när omvärlden tittar på Sverige och kommer med sina omdömen om det vi gjort och gör. Och på det temat är det förstås väldigt glädjande att Fatih Birol idag flera gånger återkom till att vi i  Sverige har kommit långt i vår omställning till ett hållbart energisystem, och att det enligt hans mening spelar stor roll att vi de senaste åren tagit en så tydlig roll i att, i internationella diskussioner som de som vi energiministrar hade alldeles nyss  vid energiministermötet i IEA, driva på konsekvent driva klimatfrågan och tydligt stå upp för idén att starka klimat- och hållbarhetsambitioner faktiskt kan gå hand i hand med hög och varaktig tillväxt.

Mitt på dagen idag hade jag dessutom äran att, å kungens vägnar, få överlämna Nordstjärneorden till Dr. Fatih Birol, en utmärkelse som han får  för sitt enträgna arbete med att belysa såväl globala som regionala utmaningar på energiområdet. Och när jag överlämnade orden till honom på Turkiets ambassad i Stockholm fick jag chansen att tacka Birol för allt det viktiga arbete han gjort så långt, och all kunskap och inspiration som han delat med oss i Sverige, och uppmuntra honom att fortsätta i samma anda.

En av de saker som verkligen slagit mig det sista året – som när jag deltog på IEA:s energiministermöte i Paris för tre veckor sedan och vid många tillfällen innan dess – är att det finns ett enormt stort behov av goda förebilder och goda exempel är just nu. För när alltför många länder och alltför många politiska ledare runtom i världen, som ett resultat av den ekonomiska krisen, ställer sig frågan om det verkligen går att skapa hållbarhet och tillväxt på en och samman gång, så behövs det de som kan beskriva hur det kan göras. Det behövs goda exempel, som de vi i Sverige kan visa upp, på hur man kan kombinera hög tillväxt med omställning till ett hållbart samhälle och minskade koldioxidutsläpp. Det behövs goda exempel på hur vi kan öka andelen förnybart på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Och det behövs goda exempel på hur vi kan använda energin mycker mer effektivt än vi gör idag.

Om vi är med och visar upp de goda exemplen, och om vi tillsammans med andra lyckas hålla i så att klimatfrågan återkommer på det sätt den behöver göra på den internationella politiska agendan, så kan vi tillsammans med andra få saker att gå åt rätt håll. För med proaktiv planering, med tydliga politiska ramar och med smarta kostnandseffektiva styrmedel, så kan  vi se till så att varje öre som investeras i energisektorn blir  ett viktigt steg i utvecklingen till en hållbar energiframtid. Men då krävs kloka beslut och kloka beslutsfattare. Och ska vi  kunna fatta dessa kloka beslut så behövs det bra kunskap, bra prognoser och kloka rekommendationer.  Och när det gäller att förse oss med det kommer Dr. Fatih Birol och hans medarbetare på IEA ha en fortsatt väldigt viktig roll att spela.

Unikt klimatuttalande från IEA:s medlemsländer

IEA:s ministermöte i Paris

Jag huvudtalar vid IEA:s ministermöte.

Samtidigt som klimatmötet i Warszawa pågår för fullt har den Internationella energiorganisationens (IEA) energiministrar de senaste två dagarna träffats för ministermöte i Paris. IEA bildades 1974, efter oljekrisen och verkar som fristående organ inom OECD för att minska oljeberoendet.

När jag idag hade äran att vara huvudtalare och fick inleda diskussionen om  ”Climate and Energy: Working both ways” betonade jag att ökad hållbarhet och starka insatser för att klara klimatet inte står i motsats till god och varaktig tillväxt. Tvärtom visar vår svenska resa att man, om man väljer smarta sätt och kostnadseffektiva styrmedel, faktiskt kan skapa mycket hållbarhet och stark ekonomisk tillväxt på en och samma gång. Och självklart passade jag här i Paris på att berätta om den hållbara resa som Sverige gjort sedan 1970, när vi var ett av de mest kol- och oljeberoende länderna i hela OECD, och fram till idag, när vi har nästan 50 procent förnybart i vårt energisystem och pressat tillbaka vårt oljeberoende till 32 procent. Hur det gått till har jag berättat om flera gånger tidigare här på bloggen.

Samtidigt pekade jag på att det just nu är viktigare än någonsin att vi beslutsfattare förmår tänka långsiktigt. Vi måste lägga det kortsiktiga tänkandet bakom oss, och låta våra energival vägledas av vilka de långsiktiga konsekvenserna av de valen blir.

Ett tydligt exempel på det är den skiffergas som just nu diskuteras flitigt på många håll i världen. Som ett sätt att öka sin försörjningstrygghet, minska sina koldioxidutsläpp och ersätta mer klimatskadliga energikällor med gas har flera länder satsat eller överväger att satsa på att utvinna skiffergas. Och förvisso är det sant att skiffergas, om den används för att ersätta kol som är ännu värre för klimatet, kan bidra till att sänka vissa länders koldioxidutsläpp. Men samtidigt pekar allt fler på att både de kortsiktiga och långsiktiga miljöeffekterna av den metod – ”fracking”, eller hydraulisk spräckning – som man vänder för att utvinna skiffergasen kan vara mycket stora, med risk för påverkan på grundvattnet samtidigt som det finns en stor risk att starkt klimatstörande metangas läcker vid själva utvinningen av skiffergasen.

Men skiffergasens påverkan på klimatet och miljön stannar inte där. För det vi ser just nu är hur de stora globala volymerna av skiffergas har lett till en dramatisk prissänkning på kol, helt enkelt därför att USA inte längre behöver så mycket kol för att möta sina energibehov.  I kombination med att koldioxidpriset på den europeiska utsläppsmarknaden (EU ETS) nu är nere på mycket låga nivåer leder det till att allt mer kol importeras och används i Europa vilket innebär att kolanvändningen i EU nu är den högsta på 40 år, vilket i sin tur innebär högre risk för ökade och inte minskade koldioxidutsläpp från Europas energisektor.

Om detta pratade jag i flera olika inlägg på ministermötet idag, och endel av det passade jag också på att beskriva i eftermiddags när jag var med i Torehammar och Lindberg i P1. Med tanke på de låga priserna på koldioxid i EU är det tydligt att EU:s  utsläppshandel måste reformeras för att få uppjust  priset på koldioxid, ett behov som – glädjande nog! –  väldigt många av de som deltog på mötet i Paris – både ministrar och företagsledare – poängterade väldigt tydligt.

Men samtidigt som EU behöver reformera sitt system för att få ett korrekt pris på koldioxid, så behöver också OECD-länderna bli mer aktiva och ännu tydligare agera utifrån insikten om att ny energiinfrastruktur som byggs idag kommer finnas kvar under många år framöver. Just därför var det väldigt viktigt att vi som är medlemsländer i IEA idag för första gången någonsin kunde anta  ett gemensamt klimatuttalande där vi pekar på att klimatfrågan och energifrågan hänger väldigt nära samman, att de energival vi gör, och den energiinfrastruktur vi bygger, måste bidra till de klimat- och energipolitiska mål vi satt upp och att vi måste vidta konkreta åtgärder för att vi ska kunna nå 2-gradersmålet. Den tydliga signalen enades vi om idag och den är också den som vi nu gemensamt skickar, inte minst till alla de länder och miljöministrar som just nu möts för klimatförhandlingar under COP19 i Warszawa.

Med den ekonomiska krisen i färskt minne, och med klimatfrågan högt på agendan, är en sak alldeles klar: vi kan inte, och får inte, låsa in oss i ett nytt långt, dyrt och klimatskadligt beroende av fossila bränslen.

Om du är intresserad av att läsa hela det tal jag höll på ministermötet hittar du det på regeringen.se.

I anslutning till ministermötet i Paris träffade jag också några franska journalister och beskrev vår svenska energipolitik, bl.a. nyhetsbyrån Reuters som skrev en artikelsom nu publicerats i bland annat The New York Times.

Samtliga energiministrar samlade för så kallat familjefoto utanför OECD:s högkvarter i Paris.

Samtliga energiministrar och företagsledare samlade för så kallat familjefoto utanför OECD:s högkvarter i Paris.

 

 

Tydligt intresse för Sveriges energiomställning på IEA:s ministermöte i Paris

USA:s nyvalda energiminister Ernest Moniz.

USA:s nyvalda energiminister Ernest Moniz.

Under två dagar pågår nu den Internationella energiorganisationens (IEA) ministermöte i Paris. Fokus är energi, klimat och konkurrenskraft. Utgångspunkten är resultaten från IEA:s upplaga av World Energy Outlook, som lanserades i London den 12 november. Enligt den rapporten – som kan beskrivas som världens energibibel – håller världskartan för energi på att ritas om. Tidigare nettoimportörer blir exportörer, och tvärtom. Länder som Kina och Indien tar en allt större andel av den globala efterfrågan på energi vilket påverkar priser i andra delar av världen.

IEA:s chefsekonom Dr Faith Birol pekade i sin presentation på att fossila bränslen idag står för 82 procent av världens energitillförsel. Och den bistra sanningen är att den andelen är lika stor nu som den var för 25 år sedan. Och på grund av världens ökade energibehov så väntas fossila bränslen fortfarande stå för 75 procent 2035. Och på grund av de fossila bränslenas höga andel står energisektorn idag för hela två tredjedelar av världens klimatutsläpp. Och trots åtgärder för att minska utsläppen från energisektorn så väntas utsläppen, med nuvarande politik, öka med ytterligare 20 procent till 2035. Vilket enligt IEA innebär att världens medeltemperatur i så fall skulle öka med i genomsnitt 3,6 C till samma år. Och om det sker skulle den utvecklingen få förödande konsekvenser, i hela världen.

I ett inlägg under öppningssessionen passade jag därför på att poängtera att vi har möjlighet att välja en annan väg och skicka budskapet att det faktiskt går att förena en stark politik för ökad hållbarhet med hög och varaktig ekonomisk tillväxt, om vi väljer att kombinera höga ambitioner med väldigt smarta och kostnadseffektiva styrmedel. Dit hör koldioxidskatten, som Sverige införde som ett av de första länderna i världen 1991, och det gröna elcertifikatsystemet, som nu varit på plats i 10 år och som ger oss mycket förnybart för pengarna. Och den turkiska energiministern, som är ordförande på årets IEA-möte, svarade snabbt att det vore bra om alla länder kunde införa regelverk som liknar de vi i Sverige har.

Förutom ministermötets oridinarie program så har jag idag också fått chansen att träffa den nytillträdde amerikanske energiministern, Ernest Moniz, i en bilateral överläggning. Fokus för det mötet var att följa upp president Barack Obamas besök i Sverige i början på september och att få diskutera hur vi tillsammans kan utveckla det redan välutvecklade svenska-amerikanska samarbetet på energiområdet – inte minst inom ramen för miljötekniksamarbetet SAGA (Sweden America Green Alliance). Och vi identifierade båda flera områden där vi vill fördjupa samarbetet mellan våra länder, inte minst när det gäller hållbara fordon och förnybara bränslen liksom när det gäller energieffektivisering. Vid sidan av det var det också en väldigt god nyhet när  Moniz beskrev att han tänker prioritera initiativet Clean Energy Ministerial, ett samarbete mellan G20-länderna och de nordiska ländernas energiministrar om smart miljöteknik som hans företrädare Steven Chu initierade, och som i praktiken kan bidra till att minska världens koldioxidutsläpp och kanske också de närmaste åren bidra till att bana väg för en global klimatöverenskommelse här i Paris 2015.

Imorgon fortsätter IEA:s ministermöte, då jag bl.a. kommer hålla ett huvudtal om kopplingen mellan klimat och energi, hur det är möjligt att kombinera hög tillväxt med ökad hållbarhet och vad vi behöver göra för att se till så att världen – i de energival vi står inför -inte låser fast sig i ett nytt dyrt och klimatskadligt beroende av fossila bränslen.

IEA berömmer den svenska energipolitiken

Idag besöker IEA:s (International Energy Agency) exekutivdirektör Maria van der Hoeven Stockholm för att presentera organisationens utvärdering av svensk energipolitik. För att presentera slutsatserna och vägen framåt skriver hon och jag en gemensam debattartikel i Dagens Industri idag:

”Efter oljekrisen på 70-talet bildade OECD-länderna energiorganisationen International Energy Agency (IEA), som sedan dess vuxit till en ledande internationell expertorganisation. Fokus i arbetet är försörjningstrygghet, ekonomisk utveckling, miljömässigt medvetande och fördjupat samarbete med länder som inte är medlemmar i IEA.

En del av IEA:s arbete är att återkommande granska sina medlemmar. Ungefär vart femte år genomför IEA en fördjupad analys av energipolitiken i varje medlemsland. I den analysen beskriver man vad länderna åstadkommit på energiområdet men ger också rekommendationer och förslag på vad man bör göra för att säkra en hållbar energianvändning.

Att svensk energipolitik analyseras av internationella experter ger värdefulla nya perspektiv och insikter, och är en sporre att fortsätta utvecklas. Vid den senaste granskningen 2008 konstaterade IEA att Sverige är en föregångare inom förnybar energi med låga utsläpp av växthusgaser.

Sedan 2008 har världens energiutmaningar vuxit. De senaste åren har den ekonomiska krisen skymt klimatfrågan, samtidigt som fossila bränslen stärkt sin ställning i världen. Trots den globala bilden konstaterar IEA i sin nya analys att Sveriges energipolitik de senaste fem åren utvecklats på flera sätt:

  • Sverige har fått en mer resurseffektiv och hållbar energianvändning, genom satsningar på förnybar energi, ökad energieffektivitet och mer energiforskning och innovation.
  • Den förnybara energin har byggts ut på ett kostnadseffektivt sätt. Genom det gröna elcertifikatssystemet har andelen förnybar el ökat, till en låg kostnad för konsumenten.
  • Sverige har antagit ambitiösa och långsiktiga mål för att minska koldioxidutsläppen och öka den förnybara energin. Dessa mål är vi nu på god väg att nå, eller till och med överträffa.

Samtidigt konstaterar IEA att det finns utmaningar framöver. IEA rekommenderar bland annat att:

  • Målet om att en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 bör följas upp av en handlingsplan för hur det målet ska nås, på ett kostnadseffektivt sätt.
  • Satsningarna på att stärka de enskilda konsumenterna på elmarknaden bör fortsätta med nya reformer, till exempel för nettodebitering.
  • Investeringarna i miljöteknik, exempelvis smarta elnät, bör fortsätta öka.
  • Verktygen för att öka andelen förnybar energi i transportsektorn bör utvecklas.
  • Besked bör ges om hur ambitionerna i elcertifikatsystemet ska se ut efter 2020.

Under de kommande årtiondena kommer vi se stora investeringar över hela världen i ny förnybar energiproduktion, mer effektiv energianvändning och smartare energiinfrastruktur.

Även Sverige även tidigare ofta varit en föregångare i utvecklingen av hållbara energilösningar, är det tydligt att Sverige de senaste fem åren har tagit flera viktiga steg framåt, enligt IEA:s analys. Under åren har Sverige fått en mer hållbar och långsiktig energipolitik.

IEA:s rekommendationer är en viktig påminnelse om att man inte får slå sig till ro, bara för att en reform är genomförd eller ett mål uppsatt. För att Sverige ska fortsätta  vara med och leda den globala energiomställningen måste ansträngningarna också fortsätta. Genom att fortsätta på den inslagna vägen kan Sverige behålla sin roll som förebild, och ännu tydligare bidra till omställningen till ett hållbart energisystem.

Maria van der Hoeven, exekutivdirektör, IEA

Anna-Karin Hatt (C), it- och energiminister”

 

Hela IEA:s utvärdering kan du beställa  här.

 

 

En energieffektiv framtid

Fatih Birol är inte bara ett stort fotbollsfan, utan också chefekonom på IEA

Så sent som i måndags den här veckan presenterade Världsbanken en ny rapport som pekar på att världen inte kommer klara att nå målet om att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till beslutade två grader, utan att vi snarare riskerar en temperaturökning med så mycket som fyra grader till 2060. Det vill säga, om vi inte gör mer än vi redan gör.

Just detta har varit temat för min dag idag, som började med att International Energy Agency:s (IEA) chefsekonom dr. Fatih Birol presenterade årets upplaga av IEA:s årliga rapport World Energy Outlook (WEO) i Stockholm på konferensen Di Energi. I rapporten – som närmast kan liknas vid en ”energibibel” beskriver IEA utvecklingen för olika energifrågor i världen, men den ger också talrika exempel på vad som kan och måste göras för att vi ska klara av att nå tvågradersmålet.

Efter att Birol presenterat IEA:s rapport höll jag ett tal där jag beskrev hur den svenska energi- och klimatöverenskommelsen från 2009 nu levererar tydliga resultat och hur andelen förnybar energi nu snabbt växer. Både Fatih Birol och jag riktade dessutom särskilt fokus på hur vi kan använda energin mer effektivt.

Och potentialen för att öka energieffektiviteten är stor. I ett särskilt kapitel i årets rapport beskriver IEA den stora outnyttjade potential som finns – med befintlig och ofta redan ekonomiskt lönsam teknik – för att använda energin mer effektivt i industrin, i servicesektorn, i våra hem och inte minst i våra transporter.

Åtgärder för energieffektiviseringar kan genomföras på olika sätt. I det lilla kan de handla om att se till då att vi som konsumenter har bättre information om energiåtgången när vi t.ex. ska köpa ny diskmaskin. I det stora kan det handla om att erbjuda tydliga ekonomiska morötter för tunga industriföretag att jobba strategiskt med energibesparingar. Men oavsett storlek eller omfattning har insatserna två saker gemensamt – att se till så att vi använder våra resurser mer effektivt och att ta till vara den stora potentialen för energieffektiviseringar som finns i vårt samhälle.

Efter talet på DI Energi stod jag värd för ett rundabordssamtal om energieffektiviseringar i transportsektorn. Det är ett område som IEA lägger extra fokus på i årets World Energy Outlook. Runt bordet fanns bland annat Fatih Birol, Jan-Eric Sundgren från Volvo, Mattias Goldman från Gröna Bilister och Chalmersprofessorn Christian Azar, liksom regeringens utredare för fossiloberoende fordonsflotta, Thomas B. Johansson och en lång rad andra kunniga och engagerade personer. Det intensiva och innehållsrika samtalet kretsade framför allt kring vad vi i Sverige kan göra och behöver göra för att vi ska kunna förverkliga visionen om att ställa om till en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen till år 2030. Många av de idéer som kom upp runt bordet idag tar jag med mig i mitt fortsatta arbete för att se till så att Sverige kan klara omställningen till en hållbar transportsektor.

Ps, och fotbollströjan då? Jo, Fatih Birol fick en landslagströja signerad av Johan Elmander som tack för insatserna den här dagen.

En intressant och oroväckande dag

I fredags hade jag förmånen att få välkomna det internationella energiorganet IEA:s chefekonom Fatih Birol till Stockholm och Näringsdepartementet. Birol var i Sverige för att presentera IEA:s årliga rapport ”World Energy Outlook”. Rapporten i sig är en av de ledande och mest ambitiösa sammanställningarna av den tillgängliga statistiken och analysen på energiområdet.

Årets rapport är en skrämmande läsning. IEA pekar med kristallklar tydlighet på att fönstret för att möta klimatförändringarna håller på att stängas. Även med den snabba utvecklingen vi sett av förnybar energi de senaste åren så står kol, olja och naturgas för mer än 80 procent av vår globala energiförsörjning. Den globala energikonsumtionen spås dessutom öka i snabb takt framöver.

Med de investeringar som görs idag på energiområdet ”låser vi fast” utsläpp för många år framöver. Och det brådskar. Ändrar vi inte kurs nu, måste vi för att klara målet om max två graders global uppvärmning, måste vi se till så att alla, investeringar i industri och energi är helt koldioxidneutrala efter år 2017.

Trots de dramatiska siffrorna och prognoserna vill jag vara optimist. Vi ser att den förnybara energin inte bara slår rekord i tillväxt i såväl Sverige som globalt, utan den blir också allt billigare vilket borgar för en fortsatt ökning. När tekniken sprids globalt stärks klimatarbetet.

Detta var också några av budskapen som fredagen avrundades med när jag höll en bilateral överläggning och deltog i ett rundabordssamtal med den amerikanske energiministern och nobelpristagaren Steven Chu som var på Sverigebesök. Tillsammans med USA arbetar Sverige inom något vi kallar SAGA, Swedish American Green Alliance, där vi samarbetar inom forskning och utveckling kring bland annat hållbar stadsutveckling, bioenergi och smarta elnät. Ett annat samarbete, som initierats av Steven Chu, är Clean Energy Ministerial (CEM) där energiministrar i G20 länderna samarbetar för att stödja internationellt främjande av konkreta lösningar och utvecklade marknader för miljöteknik. Miljötekniksamarbetet mellan Sverige och USA är ett av de konkreta sätt som vi bedriver vårt klimatarbete och jag ser fram emot ett fortsatt bra arbete med USA, inom SAGA och CEM samarbetena.

Se även när jag intervjuas.