11 förslag för bättre mobiltäckning

Presenterar PTS rapport om mobiltäckning tillsammans med PTS GD Göran Marby.

 

För ungefär ett år sedan, förra våren, var många mobilkonsumenter i uppror eftersom många av oss upplevde att de löften som mobiloperatörerna givit inte stämde med verkligheten. Fastän operatörerna frikostigt lovat bra täckning så vittnade verkligheten ofta om något annat – om vita fläckar där det över huvud taget inte fanns någon mobiltäckning, om avbrutna eller hackande samtal och om mobil datasurf som ibland kändes som om man trampade runt i sirap.

Det var precis därför som jag förra våren vid upprepade tillfällen skärpte tonen och sände väldigt tydliga signaler till operatörerna, inte minst på PTS marknadsdag. Och jag tror att jag gav uttryck för det som många av oss kände, och fortfarande känner: det måste vara slut på orealistiska löften och täckningskartor som inte stämmer med verkligheten. Har man lovat bra täckning så har man också en skyldighet att ordna det, och just därför måste operatörerna investera mer för att möta de högst rimliga krav mobilkunderna har.

I samma veva, och för att skynda på mobilnätsutbyggnaden och komma till rätta med problem, gav jag och regeringen tidigt förra sommaren Post- och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra stickprovskontroller och helt enkelt gå ut i verkligheten och kolla hur väl operatörernas täckningskartor stämde med verkligheten. Och resultatet av den stickprovsundersökningen bekräftade det många hade på känn och hade upplevt: att många operatörer lovat mer än vad de kunde hålla, både när det när det gäller mobila röstsamtal och mobilt bredband.

Det fick mig att dra slutsatsen att vi måste göra mer för att komma till rätta med de skönmålande täckningskartorna, och därför fick Post- och Telestyrelsen tillsammans med Konsumentverket i uppdrag att se över lagstiftningen kring operatörernas marknadsföring. Det uppdraget ledde till att det den här våren träffades en unik branschöverenskommelse där alla mobiloperatörer nu har förbundit sig att ta fram och redovisa rättvisa och mellan varandra jämförbara täckningskartor, som ska göra det lättare för oss mobilanvändare att göra bra val av mobiloperatör.

Samtidigt som de fick det uppdraget fick PTS också i uppdrag att genomföra regionala dialogmöten, med alla berörda aktörer, för att hitta lösningar på hur man kan underlätta och påskynda mobilnätsutbyggnaden bland olika aktörer på regional och lokal nivå. Och därtill fick PTS i uppdrag att kartlägga mobilnätsutbyggnaden och ta fram en långsiktig plan för hur utbyggnaden av mobilnäten kan bli ännu bättre.

Sedan dess har tre av de fyra största mobiloperatörerna meddelat att de nu kommer göra mångmiljardinvesteringar för att bygga ut mobilnäten, både i städerna och på landsbygden. Och det är väldigt bra. Men mer kan göras, och en del av det som ytterligare kan göras håller jag just nu i min hand.

För idag har PTS överlämnat den långsiktiga plan för hur utbyggnaden av mobilnäten kan bli ännu bättre, som jag bett dem ta fram. Och det de överlämnat är en lista med 11 olika områden som vi i regeringen, PTS och operatörerna behöver jobba mer med för att påskynda utbyggnaden av mobilnäten. Det PTS föreslår är att vi:

  1. går vidare med tilldelningen av det så kallade 700 MHz-bandet (som vi i Alliansregeringen öronmärkte för att i framtiden användas för mobilt bredband, i ett regeringsbeslut i februari i år) för att få bättre mobiltäckning,
  2. ser över möjligheten att jobba med så kallade ”samhällsmaster” i kommunerna, som ett sätt för lokala aktörer att kunna bidra och främja täckningen framför allt i glesbygd,
  3. ska jobba vidare med åtgärder för att förbättra inomhustäckningen,
  4. stärker uppföljningen av mobiltäckning genom tillsyn och mätning,
  5. ger stöd till regionalt arbete med mobil- och bredbandsfrågor,
  6. vidtar åtgärder för ökad robusthet i mobilnäten inklusive hantering av elstörningar,
  7. förbättrar informationen till konsumenter på mobil- och bredbandsmarknaden,
  8. utreder förutsättningarna för bredband och IP-telefoni via satellit,
  9. träffar en branschöverenskommelse om miniminivåer för fibernät,
  10. gör en samlad insats för att minska problem med att använda betalterminaler i mobila kommunikationsnät,
  11. använder mer frekvenser för att möta efterfrågan på trådlösa tjänster.

Det här är väldigt välkomna förslag och en väldigt välkommen plan, som jag nu kommer gå igenom mycket noga. Men redan nu kan jag ge ett väldigt tydligt besked: vi i Centerpartiet och Alliansregeringen kommer ta oss an förslaget om så kallade ”samhällsmaster” så snabbt vi kan. För vi vet att det finns många kommuner som äger byggnader, där det redan finns el och fiber framdragen, som borde kunna användas för att erbjuda mobiloperatörer att, på lika villkor, sätta upp sina basstationer. Vilket skulle vara ett bra sätt för många kommuner att, till en väldigt låg kostnad, kunna bidra till bättre mobiltäckning hemma hos sig.

Är man, som jag och många med mig, besjälad av att hela landet ska ha bredband och mobiltelefoni i världsklass, så är det här 11 goda nyheter, som även TT har rapporterat om idag.

Två bra beslut för mer bredband

2009 inrättades Bredbandsforum,  som är ett strategiskt forum för att förverkliga regeringens bredbandsstrategi och som har till uppdrag att bidra till att målen i bredbandsstrategin nås. I Bredbandsforums styrgrupp, som jag leder, ingår berörda företag och operatörer, myndigheter och organisationer som möts för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som kan leda till en bättre utbyggnad och större tillgång till bredband med höga hastigheter i hela landet. Sedan Bredbandsforum skapades och började arbeta har vi kunnat identifiera ett antal olika hinder, hitta lösningarna och påskynda och underlätta bredbandsutbyggnaden. Ett exempel är den Bredbandsguide som vi tagit fram, som nu fungerar som ett väldigt bra stöd för kommuner runt om i landet som vill planera för snabba och framtidssäkra bredbandsnät.

Idag höll jag i det 13:e mötet med Bredbandsforums styrgrupp och vid det mötet bestämde vi oss för att tillsätta två nya arbetsgrupper, en ”villagrupp” och en arbetsgrupp för ”samordnad efterfrågan för att nå regeringens mål om bredband i världsklass”.

Just nu se vi att allt fler villor runt om i landet får tillgång till fiber. I det arbetet är många olika privata och offentliga aktörer involverade, och flera olika tekniker och affärsmodeller används. Som villaägare kan man ha svårt att värdera om ett visst erbjudande om en bredbandsanslutning möter de behov man har eller inte, samtidigt som fler villaägare behöver bättre information för att man ska se nyttan och välja att ansluta sin villa till bredband med hög hastighet. Vi behöver skaffa oss bättre kunskap om var fiberutbyggnaden sker i våra villaområden, men vi behöver också se till att få fram bättre och mer ändamålsinformation om nyttan med fiber, och olika erbjudanden till den enskilda villaägaren.

Den Villagrupp som vi nu tillsatt ska ta sig an just det och ska bland annat undersöka hur vi kan främja utbyggnaden av höghastighetsbredband till villor, så att den delen av bredbandsutbyggnaden kan fortsätta gå framåt i hög hastighet. Gruppen kommer också att titta närmare på hur marknadsaktörernas kommunikation med villaägarna ser ut.

Den nytillsatta arbetsgruppen för samordnad efterfrågan får ett annat viktigt uppdrag, nämligen att se hur marknadens investeringar i bredbandsinfrastruktur kan öka genom att det offentliga på ett mer medvetet sätt använder offentlig upphandling, däribland samordnad efterfrågan och innovationsupphandling, för att påskynda utbyggnaden och se till så att det offentliga får den infrastruktur som krävs för framtidens välfärdstjänster.

Som om det inte vore nog med de två viktiga besluten slutredovisade också den arbetsgrupp som arbetat under året, som går under namnet Robusthetsgruppen, sitt arbete och de föreslår bland annat att Bredbandsforum ska se till så att det tas fram en vägledning för anläggning av fibernät, samtidigt som de själva redan har utarbetat en robusthetsguide som syftar till göra små och medelstora företag mer medvetna om hur beroende de kan vara av sin uppkoppling, och hur de kan säkerställa att den blir så driftsäker som möjligt.

Den här förmiddagen rymde med andra ord två riktigt bra beslut, och en slutrapport med en rad olika förslag, som innebär att vi kommer ta ytterligare steg till ett Sverige med bredband i världsklass.

Viktig mobilöverenskommelse på plats

PTS och Konsumentverkets rapport om regeringens uppdrag

PTS och Konsumentverkets rapport om regeringens uppdrag

Idag har en mycket viktig nyhet presenterats som kommer göra livet betydligt enklare för många av landets luttrade mobilanvändare, vilket bland annat Sveriges Radio, Computer Sweden och TT har rapporterat om  idag. För idag har de fem svenska mobiloperatörerna och Konsumentverket presenterat en branschöverenskommelse som är ett direkt resultat av det regeringsbeslut som jag presenterade i augusti förra året, där PTS och Konsumentverket  fick i uppdrag att gå igenom och ta fram förslag på vad vi kan göra för att komma till rätta med de ofta missvisande täckningskartorna.

Skälet till att jag och regeringen gav PTS och Konsumentverket  det uppdraget var att de stickprovsmätningar av operatörernas täckningskartor, som vi bad PTS göra  förra våren, visade att täckningskartorna alltför ofta är alldeles för missvisande och optimistiska och inte stämmer med verkligheten. Och det var när jag tog emot det resultatet som jag tog initiativ till att regeringen skulle ge PTS och Konsumentverket i uppdrag att föreslå vad vi behöver göra för att komma till rätta med det. Och det är alltså det uppdraget som har lett fram till dagens överenskommelse.

Det som nu hänt är att alla de fem mobiloperatörer vi har i Sverige  valt att ingå en branschöverenskommelse med Konsumentverket, där de gemensamt åtar sig att redovisa mer korrekta täckningskartor och att de täckningskartorna också ska gå att jämföra sinsemellan. Och som kronan på verket ingår det i överenskommelsen att Konsumentverket kommer kunna syna operatörernas marknadsföring på ett mycket enklare sätt, så att de kan säkra att vi mobilanvändare verkligen får vad vi blivit lovade.

Det här är väldigt goda nyheter, inte minst för Sveriges alla mobilkonsumenter. Tack vare den här överenskommelsen kan vi nu snabbt få bättre täckningskartor, där det blir tydligare vad man som enskild kan förvänta sig när det gäller täckningen och där det blir enklare att se vilken operatör som har bäst täckning där man själv rör sig eller bor.

Enligt branschöverenskommelsen ska mobiloperatörerna senast den 1 januari 2015:

  • ge bättre information om vad täckningskartan visar,
  • se till att täckningskartorna ger en mer korrekt och rättvisande bild av den täckning som konsumenterna kan förvänta sig,
  • ta bort vilseledande hastighetsangivelser från kartorna,
  • basera kartorna på gemensamma antaganden för hur täckningen ska beräknas, vilket gör att kartorna blir mer jämförbara mellan operatörerna
  • använda gemensamma informationstexter och färgsättning, vilket ytterligare underlättar jämförelser mellan operatörerna,
  • informera tydligare om att olika telefoner har olika god mottagning, inklusive en obligatorisk länk till myndighetsinformation om detta,
  • att se till att annan marknadsföring (webb, tv-reklam, butik) ger konsumenterna rimliga förväntningar på täckning.

Eftersom Konsumentverket  med detta också får betydligt bättre möjligheter att utöva tillsyn över operatörernas täckningskartor och marknadsföring har också operatörerna starka incitament att verkligen leva upp till och följa den nya branschöverenskommelsen.

När jag och regeringen gav PTS och Konsumentverket i uppdrag att titta på vad vi kan göra för att komma till rätta med de missvisande täckningskartorna så bad vi dem också överväga om det behövdes ny lagstiftning. Men med tanke på dagens branschöverenskommelse verkar inte det behövas, åtminstone inte just nu, vilket är bra eftersom det hade tagit mycket längre tid att komma till rätta med det här bekymret genom att ändra lagen än vad det gör med den nya överenskommelsen. Men det förutsätter förstås att operatörerna lever upp till det de lovat. Därför kommer både jag, PTS och Konsumentverket följa hur operatörerna lever upp till den här överenskommelsen väldigt noga. Jag utgår från att operatörerna nu kommer göra det de åtagit sig, men skulle det visa sig att de inte gör det är jag och regeringen inte främmande för att återkomma med andra åtgärder.  Svenska mobilanvändare måste få begripliga och korrekta täckningskartor, och det tänker jag fortsätta göra mitt yttersta för att de ska få.

Allt fler får allt snabbare bredband

PTS bredbandsartläggning 2013

PTS bredbandsartläggning 2013

I helgen presenterade Post- och Telestyrelsen färska siffror över hur det går med bredbandsutbyggnaden i Sverige, och det de presenterar är verkligt glädjande nyheter. Sedan tidigare vet vi att vi i Sverige har högst andel fiberanslutningar av alla i EU, och att andelen som får tillgång till fiber stadigt ökar. Men PTS nya rapport visar också ökningstakten nu går upp ännu mer, vilket är väldigt bra.

Idag har 57 procent av alla svenska hushåll och företag tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s, vilket enligt PTS helt och hållet beror på att det nu byggs ut väldigt mycket fiber i accessnätet.

Det är ett tecken på att de svenska operatörerna har väldigt bra förutsättningar för att investera. Men det är också ett resultat av att Centerpartiet och Alliansregeringen har satsat mer än 2 miljarder kronor på att bygga ut bredband på landsbygden. Både operatörernas satsningar, och Centerpartiets och Alliansregeringens satsningar innebär att vi nu kommer allt närmare det mål som Riksdagen beslutat om, nämligen att Sverige ska ha bredband i världsklass.

Också när det gäller mobilt bredband så händer det mycket just nu. Strax före jul 2009 invigde min företrädare Åsa Torstensson invigde Telias 4G-nät i Stockholm. Då var antalet svenskar som kunde få 4G i det närmaste 0. Mindre än tre år senare kan 99 % av alla svenskar få 4G där man bor, och på landsbygden är täckningen med 4G där man bor hela 96%. Den snabba utbyggnaden har skett tack vare att Alliansregeringen fattade det historiska beslutet att öronmärka det så kallade 800 MHz-bandet för mobiltelefoni 2007. Tack vare det beslutet har är den geografiska yttäckningen med 4G i Sverige idag dubbelt så hög som yttäckningen för den äldre tekniken, 3G, trots att 4G bara är ett par tre år gammalt i Sverige.

PTS rapport  visar med andra ord att vi fortsätter ta stora steg framåt och att utbyggnaden av både fast och mobilt bredband går snabbt framåt. Det är riktigt goda nyheter för it-landet Sverige, och för alla oss som vill använda den nya tekniken.

700 skäl för bättre mobiltelefoni

På DN Debatt idag: Digital-tv får nu lämna frekvenser till mobilerna.

På DN Debatt idag: Digital-tv får nu lämna frekvenser till mobilerna.

Idag meddelar jag DN Debatt att vi i Alliansregeringen från och med 2017 kommer öronmärka det mycket värdefulla frekvensbandet 700 MHz för mobiltelefoni. Det är ett mycket viktigt besked som än en gång placerar Sverige i framkant internationellt, och som inom bara några år kommer ge oss helt nya och långt bättre möjligheter att kommunicera mobilt, framförallt på landsbygden.

Det som är fiffigt med radiofrekvenserna på 700-bandet är att de kan nå väldigt långt, vilket att vi kan använda det för att, med förhållandevis få basstationer, täcka stora geografiska ytor med snabbt mobilt bredband och bra mobiltelefoni. Det var med det i åtanke som Centerpartiet vid partistämman i Karlstad i september i förra året slog fast att vi så snart som möjligt vill öronmärka 700-bandet mobiltelefoni [PDF]. Och idag, mindre än ett halvår senare, kan vi konstatera att Centerpartiet har fått genomslag och levererat på det. Till punkt och pricka.

Det beslut Centerpartiet och Alliansen idag har fattat bygger vidare på det vi redan gjort. För redan 2007 kunde min företrädare, den dåvarande centerpartistiska infrastrukturministern Åsa Torstensson berätta att Alliansen då öronmärkte det lika värdefulla 800-bandet för mobiltelefoni. tack vare att Centerpartiet, Åsa och Alliansregeringen då fattade det framsynta beslutet kan vi idag se hur den allra nyaste och snabbaste snabba mobiltekniken, 4G, snabbt byggs ut på den svenska landsbygden. Bara på ett år har täckningen med 4G på landsbygden ökat från 10 % till 79 %. Det är riktigt bra!

Och idag tar vi ännu ett historiskt steg för utveckla och förbättra mobiltelefonin i Sverige. För ned det här beslutet får operatörerna ännu bättre förutsättningar att bygga ut bra mobila kommunikationer i hela vårt land.

Det är stort. Men det här beslutet är samtidigt ännu större än så. För med beslutet avv öronmärka 700-bandet för mobilt bredband och mobiltelefoni så fortsätter vi sätta Sverige i förarsätet när det gäller telekomutvecklingen. För inget annat land har avsatt lika mycket spektrum för mobiltelefoni som vi i Sverige har gjort, och inget annat land har som vi varit först eller bland de första att öronmärka dessa extra värdefulla frekvenser för mobiltelefoni. Med dagens besked fortsätter Centerpartiet och Alliansen på den vägen, och sänder därmed en tydlig signal om att telekomsektorn är oerhört viktig för oss och för vårt land. Vi svenskar är ett teknikälskande folk som har tagit till oss mobilen och verkligen vill kunna använda den mycket och överallt. Och vi har i vårt land många duktiga it- och telekomföretag – stora som små – som lägger ned sin själ i att utveckla nya produkter och tjänster, som ger mycket tillväxt och många jobb. Av alla dessa skäl är det viktigt att vi nu kan ta detta steg. Ett steg som också, som EU-parlamentariker Gunnar Hökmark noterar på sin blogg, dessutom placerar Sverige i den absoluta framkanten i Europa!

”It’s payback time” – för internets skull

It- och energiminister Anna-Karin Hatt talar på konferens om Fiber to the Home i Stockholm. Foto: Sandra Wiaderny / Regeringskansliet

It- och energiminister Anna-Karin Hatt talar på konferens om Fiber to the Home i Stockholm. Foto: Sandra Wiaderny / Regeringskansliet

Just nu pågår världens största fiber-kongress på Stockholmsmässan, när mer än 3000 delegater samlas i Sverige för att diskutera på temat ”Showcasing for a better future”. Att organisationen FTTH (Fiber to the home) Council Europe har valt att lägga sin konferens hos oss i Sverige, och dessutom pekar ut oss som ett föredöme när det gäller fiberutbyggnad, är förstås väldigt glädjande.

De rykande färska siffror som FTTH presenterade på konferensen idag visar att över en halv miljon svenska hushåll har fått fiberuppkoppling, bara det senaste året. Samtidigt passade Göran Marby, Generaldirektör på Post och Telestyrelsen (PTS), på att avslöja att andelen svenska hushåll som kan få tillgång till 100 Mbit/s fortsätter öka i samma fina takt som tidigare, vilket innebär att 57 % av alla svenska hushåll idag har möjlighet att teckna bredbandsabonnemang med riktigt snabba hastigheter.

Att vi fortsätter rulla ut fiber i god hastighet i Sverige, och att så många svenskar idag kan teckna ett fiberabonnemang är väldigt bra och ett bevis på att Alliansregeringens politik på det här området verkligen fungerar. Men det innebär inte att vi inte har utmaningar. För utmaningar finns, och de ska vi fortsätta ta tag i.

Två utmaningar vi har, som jag pekade på i mitt inledningsanförande på fiber-kongressen idag, är att vi behöver få upp anslutningsgraden. Av allla de som idag skulle kunna teckna ett fiberanonnemang så är det nämligen mindre än hälften som har gjort det. Om vi som enskilda, och Sverige som land, ska kunna dra full nytta av all den fiber vi redan dragit och av det som digitaliseringen och snabb internetuppkoppling kan ge, så behöver fler teckna ett höghastighetsabonnemang.

Tittar man på FTTH:s siffror så visar det att 2,7 miljoner svenska hushåll skulle kunna göra just det, här och nu. De bor i bostäder och hus där det finns fiber indraget och där det enda som saknas för att de ska kunna dra nytta av det är att de tecknar ett fiberabonnemang. Det är ett väldigt viktigt budskap. För det innebär att så snart fler av oss får upp ögonen för vilka nytta man kan ha av riktigt snabbt bredband, och ju fler företag som börjar tillhandahålla tjänster som kräver just det, så kommer många svenskar snabbt kunna teckna sig för just det.

Men FTTH:s nya statistik säger också något annat. För när de visar att vi lyckats förse 2,7 miljoner – av sammanlagt cirka 5 miljoner – svenska hushåll med fiber, så innebär det att de vi har plockat nästan alla lågt hängande frukter. Den utmaning vi nu står inför – när vi ska koppla upp de kvarvarande 2 miljoner hushållen – kommer kräva minst lika mycket fokus, och lika mycket målmedvetenhet som vi redan visat. Och det är just därför, för att bygga ut fiber i de delar av landet där operatörerna kanske inte ensamma ser någon tillräckligt tydlig poäng med att göra det, som vi i Alliansregeringen sedan 2007 har satsat ca 2,2 miljarder kronor på att medfinansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. De satsningarna har varit och är väldigt viktiga, och vi kommer behöva satsa ännu mer på det.

När jag hade chansen att tala till den välrenommerade och månghövdade skara som är samlad på Stockholmsmässan dessa dagar, så tog jag också chansen att sända en väldigt tydlig signal om hur vi i Sverige ser på en av årets kanske allra viktigaste internationella diskussioner på det här området, nämligen den om internets styrning. För under 2014 kommer det att hållas flera viktiga internationella möten, där internets framtid ska diskuteras.

Högt upp på agendan det här året kommer också frågan om internets förvaltning att vara, och jag tog chansen att utveckla min och Sveriges syn idag:

Det finns länder runt om i världen som gärna skulle vilja se att internets förvaltning överfördes till FN. Sverige är inte ett av dem.

Ni här inne, ni representerar alla viktiga delar av internet-världen. Det bidrag som ni alla ger till att bygga vårt gemensamma internet är erkänt viktigt. Det finns andra delar som gör precis lika värdefulla insatser, som internets tekniska grupperingar, det civila samhället och olika akademiska institutioner. Och stater och regeringar runt om i världen gör sina bidrag. Vi bidrar alla, och vi drar alla stor nytta av internets utveckling.

Vi är alla parter, med legitimita intressen och åsikter som vi vi vill föra fram och bevaka. För mig och för Sverige är den enda logiska och kloka vägen framåt att fortsätta försvara och utveckla den multi-stakeholdermodell som internet idag styrs genom. Det är en modell som prövats och som visar att den fungerar. Den har hjälpt oss att förändra och utveckla vår ekonomi, globalt, regionalt och lokalt. Den har visat sig vara en fungerande plattform för alla människor som vill uttrycka sina åsikter och demokratiska rättigheter.

Vårt svenska stöd för multi-stakeholdermodellen är grundat i vår övertygelse om att den är den enda modellen som även framöver kommer kunna generera både utveckling och tekniska lösningar för framtiden, samtidigt som vi kan bevara vårt öppenheten på internet.

Om vi vill bevara den framgångsrika modellen så finns det vissa saker som vi måste förstå och acceptera. Den senaste tidens avslöjanden kring NSA:s förmågor och aktiviter är inte ett argument för att överge multi-stakeholdermodellen.

Det är ganska uppenbart att det finns många parter som har  intresse av att blanda ihop frågorna kring övervakning med internets förvaltning. Men låt mig vara lika uppenbart tydlig: det här är två helt olika saker, vi ska inte blanda ihop hur stater bör agera mot varandra med internets förvaltning, och frågor kring adressrymd och toppleveldomäner.

Det här är frågor som kommer att diskuteras på det kommande toppmötet i Sao Paulo i april och jag hoppas att vi kommer  kunna hålla isär de två frågorna där. Och jag hoppas  att vi alla  är villiga att försvara ett globalt tillgängligt, transparent och robust internet som kännetcknas av frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna och enskildas integritet.

För vi vet att det internet som vi har vant oss vid, och ibland tagit för givet, inte uppskattas av alla. Det är till och med så vårt öppna internet har en del ganska mäktiga fiender.

Vi har inte längre råd att fortsätta ta internet för givet. Vi måste ta det här tillfället i akt att diskutera de här frågorna med våra likasinnade runt om i världen. Och vi måste nå ut till alla våra kollegor runt om i världen som inte är full så likasinnade.

Vårt öppna internet är ett fantastiskt verktyg, för demokrati, entreprenörskap och för att möta nya vänner. Under alla de här åren har internet givit oss så mycket. Nu är dags att vi alla tar oss en funderare på vad vi kan göra för att behålla det öppna internet vi har. Det är nämligen”payback time”.

 

Om du vill läsa mitt invigningstal i sin helhet hittar du det här. Du kan också läsa de här bloggposterna av Patrik Fältström och Marcin de Kaminski. Samt mer traditionell media, som Computer Sweden.

Här kan du se talet i efterhand:

[jwplayer mediaid=”4722″ width=”500″ height=”281″]

Nya förslag för snabbare utbyggnad av mobilt bredband i hela landet

2011_handheld_device_5398360668

Foto: Miki Yoshihito.

Just nu byggs snabbt mobilt bredband ut i rekordfart över hela landet. Enligt den statistisk som den europeiska organisationen Fiber to the home nyligen publicerade så har över en halv miljon svenska hushåll bara under det senaste året fått en fiberuppkoppling.Det visar att min och Alliansregeringens bredbandstrategi verkligen fungerar.

Just nu investerar de svenska operatörerna mångmiljardbelopp i att bygga ut mobilnäten, vilket gör att fler nu får tillgång till snabb mobil uppkoppling. Samtidigt storsatsar vi från Alliansregeringens sida på att ge stöd till alla de eldsjälar som engagerar sig för att bygga bredband i alla de fiberföreningar som nu bildas, runt om i Sverige. Jag är otroligt stolt och glad över att vi från Centerpartiets sidan har fått med oss Alliansregeringen på att (sedan 2007) satsa mer än 2,2 miljarder kronor på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden.

Det mål vi i Sverige har slagit fast är att vi ska ha bredband i världsklass. Och för att fortsätta hålla hög takt i utbyggnaden krävs det att vi inser att  utbyggnaden vare sig är en enda aktörs ansvar, eller att det finns en enda universallösning som i ett slag kan förse hela landet med god och snabb täckning. Det som krävs för att vi ska kunna få allt snabbare mobilt bredband i hela landet, är att vi blir än bättre på samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer, och att alla är beredda att dra sitt strå till stacken.

Det var också slutsatsen när Bredbandsforums styrgrupp* träffades idag och när den arbetsgrupp som vi tillsatt, Mobilt bredband i hela landet, presenterade sin slutrapport för oss. Det de pekade på var just att det behöver vidtas många olika åtgärder, hos många olika aktörer, för att vi ska få bra täckning och bättre kapacitet i det mobila bredbandsnätet i hela landet.

Den rapport arbetsgruppen nu lämnat över innehåller flera väldigt intressanta förslag som syftar till att på skynda utvecklingen och underlätta samverkan mellan olika aktörer som bygger eller kan underlätta utbyggnaden av mobilt bredband i hela landet. Ett av dem handlar om att alla län, regioner, kommuner, och operatörer borde inrätta särskilda bredbandskoordinationer i sin verksamhet, ett annat om att PTS borde få i uppdrag att i samverkan med berörda aktörer föreslå åtgärder för ökad täckning och kapacitet inomhus och ett tredje handlar om att kommunerna i sina planprocesser behöver planera för trådlös bredbandsinfrastruktur tidigare och tydligare än idag.

Allt detta är välkomna förslag, som jag och mina medarbetare nu kommer gå igenom för att se vem som behöver göra vad för att vi ytterligare ska kunna skynda på utbyggnaden av snabbt mobilt bredband i hela landet.

Arbetsgruppens förslag har idag bland annat uppmärksammats av TT.

 

* Bredbandsforum är ett forum som leds av mig i egenskap av it- minister och som är en mötesplats för dialog och samverkan mellan regeringen, myndigheter, organisationer och de operatörer och andra aktörer som verkar på den svenska fasta och mobila bredbandsmarknaden. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad utbyggnad av bredband och för att nå målen i regeringens bredbandsstrategi.

Uppdrag: bättre och mer rättvisande information om mobiltäckning

I slutet av juni avrapporterade Post- och Telestyrelsen den stickprovsundersökning av mobiloperatörernas täckningskartor som jag och regeringen givit dem i uppdrag att göra. Resultatet av undersökningen är en väldigt blandad bild. Samtidigt som en av mobiloperatörerna hade täckning på nio platser av tio, så hade två av de andra mobiloperatörerna bara  täckning på en plats av tio, trots att deras täckningskartor utlovade att det skulle finnas täckning just där. Samtidigt visar undersökningen att det är väldigt stor skillnad mellan olika mobiltelefoners mottagningskapacitet. Medan en äldre mobiltelefonmodell kan ge ganska bra täckning, är de smarta telefonerna många gånger avsevärt sämre på just det.

Sedan PTS avrapporterade sitt uppdrag har  jag och mina tjänstemän på Näringsdepartementet analyserat resultaten vidare och landat i att fler åtgärder behöver göras för att stärka konsumentmakten, och se till så att vi mobilkonsumenter får den information vi behöver för att kunna hitta rätt abonnemang och kunna göra aktiva, medvetna val..

Och just därför fattade vi i regeringen idag på morgonen beslut om att ge Konsumentverket och PTS i uppdrag att gemensamt  ta fram förslag på vilka förändringar som behöver göras för att vi som mobilkonsumenter ska kunna få bättre information om mobiltäckningen och mobiltelefoners täckningsegenskaper, och om det krävs förändringar för att myndigheterna ska kunna sköta sitt tillsynsuppdrag på rätt sätt. I det ingår att ta fram förslag på ny lagstiftning om de bedömer att det krävs. Det beslutet skriver också jag och konsumentminister Birgitta Ohlsson om i Göteborgs-Posten idag.

När allt mer av vår kommunikation blir mobil måste vi som mobilkonsumenter kunna fatta rätt beslut och få det vi har blivit lovade. Därför är jag fast besluten om att vända på alla stenar. Fler konsumenter måste få chansen att få bättre mobiltäckning och telekommarknaden måste bli en marknad som konsumenterna känner att de kan lita på.

Om detta har bland annat TT och TV4 rapporterat idag.

 

 

 

Uppdrag: bättre mobiltäckning

Nokia 2110. Foto: Muzzamo / wikimedia Commons

Nokias 2110 från 1994, en telefon som i PTS mätning klarade 10 ggr fler uppkopplingar än förra årets modell S3 från Samsung.

Vi lever allt mer mobila liv. Oavsett var vi råkar befinna oss, oavsett vad klockan råkar vara, så räknar vi numera med att vi ska kunna ringa och surfa med våra mobiler oavsett var vi befinner oss. På väldigt kort tid har allt fler av oss vant sig vid att ha tillgång till alla tjänster och all information vi behöver, bara en knapptryckning bort. Och tillgången till den mobila tekniken påverkar nu allt tydligare jobben och tillväxten. Att ha, eller inte ha, tillgång till bra mobiltelefoni kan vara det som avgör om man kan driva sitt företag vidare, eller tvingas lägga ned. Det kan vara det som avgör om man kan ringa 112 när det krisar, och få hjälp, eller inte. Och det märks också i mobilnäten. Bara det senaste året har mängden data vi skickar i mobilnäten ökat med hela 75 procent.

Sverige ska ha bra mobiltelefoni och bra mobila kommunikationer. Just därför krävs det att operatörerna fortsätter göra stora investeringar i sina mobilnät. De måste klara av att hänga med och bygga ut kapaciteten när allt fler vill använda den mobila tekniken allt mer. Vi behöver nät som klarar allt fler användare, och som täcker allt mer av landet.

Den viktigaste informationen, när man ska köpa mobilabonnemang, är vilken täckning och vilken hastighet olika operatörer erbjuder. För att få den informationen är operatörernas täckningskartor viktiga. Alla konsumenter har rätt att få en sanningsenlig och heltäckande information, så att man kan få veta vilken operatör man ska ringa eller surfa med, och vilka abonnemang som möter ens egna behov allra bäst. Kanske vill man hitta en operatör som kan erbjuda bra täckning både när man är hemma, när man är på landet eller på resande fot däremellan. Ska konsumenterna i det läget kunna fatta rätt beslut, och få det man har blivit lovad, måste täckningskartorna stämma med verkligheten. En täckningskarta som inte håller vad den lovar är falsk marknadsföring.

Under våren har vi fått tydliga tecken på att mobiloperatörernas täckningskartor många gånger är missvisande. Och just därför har jag varit väldigt tydlig mot operatörerna och inskärpt att om man lovat sina kunder täckning så har man också ett ansvar att ordna det.

I samma anda gav jag och regeringen så sent som i maj tre uppdrag, för att förbättra mobiltäckningen och påskynda utbyggnaden. Ett av dem var att ge Post- och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att göra stickprovsundersökningar i olika delar landet för se om det finns en skillnad mellan vad operatörernas täckningskartor lovar, och hur den faktiska mobiltäckningen ser ut. Detta uppdrag har PTS idag redovisat till regeringen. Som befarat kan jag konstatera att det finns fog för kritiken mot operatörernas täckningskartor. Men mätningen visar också att alla operatörer inte ska dras över en kam. Det förefaller nämligen finnas stora skillnader mellan de olika operatörerna, när det gäller vad man lovat och vad man verkligen ger sina konsumenter.

PTS har mätt den faktiska täckningen på tio platser, i olika delar av landet. En av operatörerna har täckning som överensstämmer med eller till och med överträffar täckningskartan på nio platser av tio. För två andra operatörer gäller det omvända, dvs. de lever endast upp till sina täckningskartor på en av tio undersökta platser. Dessutom finns det skillnader mellan den verkliga, uppmätta datahastigheten och den operatörerna lovat på sina täckningskartor. Bara i cirka en fjärdedel av fallen var den faktiska hastigheten den man lovat på kartorna. Detta visar att det omfattande missnöje som vuxit fram under våren i stora delar varit och är befogad. PTS stickprovsundersökning borde studeras noggrant av alla operatörer, och vissa operatörer förefaller ha större skäl att göra det än andra.

Ett annat intressant resultat av undersökningen är hur olika mottagningsegenskaper olika telefoner har. Tidigare har både danska och svenska studier visat på stora skillnader mellan olika modellers mottagningsförmåga. Nu visar även PTS undersökning att exempelvis Nokias 2110 som kom redan 1994 klarade 40 uppkopplingar vid 50 testade mätpunkter, att jämföra med Samsungs S3 som endast klarade 4 uppkopplingar i samma mätpunkter.

Att gräva i byrålådorna efter gamla pensionerade mobiltelefoner är givetvis inte något vettigt alternativ för den konsument som vill ha vettig mobiltäckning. Att våra smarta telefoner verkar bli allt sämre på att ta emot radiosignaler är ett problem som terminaltillverkarna nu verkligen måste ta på allvar.

Nu kommer jag, tillsammans med mina medarbetare, att gå igenom PTS undersökning i detalj. Så snart vi är klara med det kommer jag återkomma med eventuella förslag om vad vi ytterligare kan göra för att förbättra både den faktiska mobiltäckningen, och den information mobilkonsumenterna får.

Mer bredband för pengarna

Kristina Alsér överlämnar delbetänkande till Anna-Karin Hatt

Kristina Alsér överlämnar delbetänkande till Anna-Karin Hatt

Sedan Alliansen vann valet 2006 har vi från regeringens sida satsat ungefär 2,5 miljarder kronor på att bygga ut bredband på landsbygden, främst genom den svenska delen av EU:s landsbygdsprogram. Merparten av de pengarna har gått till fiber till byn-projekt i områden där privata marknadsaktörer inte varit beredda att investera.

Regeringens bredbandssatsningar har gett väldigt stor utväxling för varje satsad skattekrona. Det har jag själv kunnat se, t.ex. när jag invigde Ransbysätters fibernät, en by med under 60 invånare!

Men även om vi kan se att pengarna redan givit fantastiska resultat så måste vi fundera på hur vi kan bli ännu effektivare och få satsningarna att räcka till ännu mer.

Just därför tillsatte jag på Luciadagen förra året Bredbandsutredningen, under ledning av landshövding Kristina Alsér. En utredning som bland annat ska utvärdera regeringens bredbandsstrategi och titta på hur de offentliga stödprogrammen skulle kunna effektiviseras.

Idag kunde  jag så ta emot utredningens delbetänkande där de bland annat föreslår att olika offentliga stödformer ska slås samman, att vi borde införa ett offentligt stöd för att inrätta så kallade regionala bredbandskoordinatorer, och att Post- och Telestyrelsen borde få i uppdrag att ta fram en byanätskarta, i syfte att förenkla samarbetet mellan byanät och telekomoperatörer.

Jag tror att det kan finnas mycket att vinna på bättre samordning av bredbandsutbyggnaden. Ett av de intressanta exempel som Bredbandsutredningen tar upp i sitt delbetänkande är hur ett byanät i Västra Götaland, Bolstad Bredband, arbetat. När de byggde ut sitt nät samordnade de fiberinvesteringen med en utbyggnad av kommunalt vatten, vilket ledde till att de kunde sänka kostnaden påtagligt. Tack vare offentligt stöd och bra planering kunde 118 hushåll och 65 företag i Bolstad förra året få mycket snabb anslutning till internet.

Idag har 53 % av våra svenska hushåll och företag möjlighet att skaffa sig ett bredbandsabonnemang med en hastighet om minst 100 Mbit/s. Det mål vi i regeringen arbetar för att förverkliga är att 90 % av alla hushåll och företag ska kunna få så snabbt bredband senast år 2020. Både jag och PTS gör bedömningen att det målet är inom räckhåll, men ska vi lyckas med det måste vi alla arbeta ännu hårdare och ännu mer effektivt. Bredbandsutredningens delbetänkande är ett viktigt steg på vägen som bidrar till att peka på hur det målet kan nås.