N\u00e4r jag inledde Hattresan valde jag att g\u00f6ra det i Ramvik i \u00c5ngermanland. Och det var ju ingen slump. Jag ville b\u00f6rja min egen resa mot partiledarvalet och st\u00e4mman i \u00c5re i den bygd som spelat s\u00e5 stor roll i Centerpartiets historia, och som st\u00e5r f\u00f6r en s\u00e5 stor del av Centerpartiets egna r\u00f6tter. F\u00f6r \u00c5ngermanland var ju hembygd b\u00e5de f\u00f6r Gunnar Hedlund, den legendariske centerledaren som ledde omvandlingen fr\u00e5n Bondef\u00f6rbund till ett modernt socialliberalt Centerparti, och f\u00f6r Thorbj\u00f6rn F\u00e4lldin som kunde ta vid d\u00e4r Gunnar l\u00e4mnade och b\u00e5de f\u00f6ra Centerpartiet till sin storhetstid och bryta 40 \u00e5rs socialdemokratiskt maktinnehav, n\u00e4r Centerpartiet fick f\u00f6rtroende att axla statsministerposten 1976.<\/p>\n
F\u00f6r mig som vill utveckla Centerpartiet s\u00e5 att vi p\u00e5 nytt blir ett brett allm\u00e4nborgerligt parti som kan p\u00e5verka lika mycket som p\u00e5 F\u00e4lldins tid, och som ser att v\u00e4gen dit handlar om att ta vara p\u00e5 v\u00e5ra r\u00f6tter och h\u00e4mta kraft ur dem f\u00f6r att st\u00e4rka och utveckla en varm, gr\u00f6n socialliberalism, s\u00e5 var det sj\u00e4lvklart att b\u00f6rja min resa d\u00e4r.<\/p>\n
Sedan dess har Hattresan g\u00e5tt genom landet, fr\u00e5n ort till ort, fr\u00e5n centermedlem till centermedlem. Idag gick den till Halland och Halmstad. Men ocks\u00e5 f\u00f6rbi den bygd d\u00e4r jag har mina personliga r\u00f6tter: Hyltebruk och barndomsbyn Mosshult.<\/p>\n
Jag \u00e4r en s\u00e5n d\u00e4r som i min identitet b\u00e4r med mig flera olika delar av Sverige. Och fast\u00e4n jag sedan mer \u00e4n 10 \u00e5r bor strax s\u00f6der om Stockholm s\u00e5 finns f\u00f6r alltid en del av mitt hj\u00e4rta hemma i betesvallarna, i skogarna och vid sj\u00f6arna d\u00e4r jag v\u00e4xte upp.<\/p>\n
Mosshult \u00e4r mitt Ramvik. Och det \u00e4r d\u00e4r jag f\u00e5tt de v\u00e4rderingar som pr\u00e4glar den jag \u00e4r och det jag g\u00f6r. Det var d\u00e4r jag tidigt fick l\u00e4ra mig att ta ansvar f\u00f6r mig sj\u00e4lv och att st\u00f6tta andra. Det var d\u00e4r jag ins\u00e5g att ensam inte alltid \u00e4r s\u00e5 stark. Det var d\u00e4r jag med egna \u00f6gon kunde se hur viktiga de personliga banden mellan olika generationer \u00e4r och kan vara, s\u00e4rskilt f\u00f6r ett litet barn. Och det var d\u00e4r jag f\u00f6rstod att om det ska bli n\u00e5got av, d\u00e5 m\u00e5ste man ta saken i egna h\u00e4nder och vara beredd att gr\u00e4va d\u00e4r man st\u00e5r.<\/p>\n
F\u00f6r mig \u00e4r Mosshult och mosshultarna Sm\u00e5land n\u00e4r det \u00e4r som b\u00e4st. Sparsamma, str\u00e4vsamma, uth\u00e5lliga. Men ocks\u00e5 omt\u00e4nksamma, varma och mest av allt v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt jordn\u00e4ra. N\u00e5gra av de allra st\u00f6rsta klokskaperna jag h\u00f6rt fick jag h\u00f6ra hemma vid mormors och morfars k\u00f6ksbord i Mosshult, n\u00e4r jag v\u00e4xte upp.<\/p>\n
Det om n\u00e5got \u00e4r en trygg bas att h\u00e4mta kraft och inspiration ur. Inte minst om man med stolthet och \u00f6dmjukhet vill b\u00e4ra f\u00f6rtroendet som partiledare och en m\u00f6jlig framtida statsminister.<\/p>\n