N\u00e4r jag n\u00e4rmade mig slutet av nian och skulle v\u00e4lja till gymnasiet v\u00e5ndades jag mer \u00e4n de flesta. Jag gick ut nian med toppbetyg – ett resultat av att jag hade l\u00e4tt f\u00f6r att l\u00e4ra, l\u00e4tt f\u00f6r att snappa och tyckte om skolan. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt var skolan en trygghet f\u00f6r mig n\u00e4r jag v\u00e4xte upp, och d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5got jag tyckte mycket om. Men n\u00e4r nian n\u00e4rmade sig var jag, \u00e4ven om jag hade toppbetyg (4,5 med den tidens betygsskala), hj\u00e4rtligt skoltr\u00f6tt.<\/p>\n
Syo-konsulenten sa som han v\u00e4l f\u00f6rv\u00e4ntades s\u00e4ga: ”Med dina betyg finns det bara tv\u00e5 linjer att fundera p\u00e5: Natur eller Teknisk.”<\/em> Och jag lyssnade och valde Natur. Bara f\u00f6r att n\u00e5gra m\u00e5nader senare, n\u00e4r den prelimin\u00e4ra intagningen kom, k\u00e4nna att det inte var r\u00e4tt. S\u00e5 jag valde om. F\u00f6rst till Samh\u00e4llsvetenskaplig. Sedan till Humanistisk. Och till slut till Fris\u00f6rlinjen.<\/p>\n S\u00e5 blev det. N\u00e4r h\u00f6sten kom och jag b\u00f6rjade ettan p\u00e5 gymnasiet blev det p\u00e5 Fris\u00f6rlinjen i J\u00f6nk\u00f6ping. Det var en h\u00e4rlig tid, p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Jag bodde tillsammans med tv\u00e5 \u00e4ldre tjejer i ett kollektiv p\u00e5 Floragatan, r\u00e5dde mig sj\u00e4lv och fick nya kompisar. Jag hade n\u00e4ra till det stadsmyller som aldrig funnits n\u00e4r jag v\u00e4xte upp – bokhandlar, parker, aff\u00e4rer och tr\u00e4ning. Och som jag tr\u00e4nade. Aerobics. Cykling. L\u00f6pning.<\/p>\n Det b\u00f6rjade som en sund tid. Med tr\u00e4ning, ganska sund mat och mycket cykling. Jag, som alltid f\u00e5tt h\u00f6ra att jag var lite rultig, b\u00f6rjade tycka om min kropp. Kunde till och med tycka att jag var lite snygg, inte minst n\u00e4r vi kom s\u00e5 l\u00e5ngt i skolan att vi fick \u00e4gna oss \u00e5t ”egen h\u00e5rv\u00e5rd” p\u00e5 varandra, i rent utbildningssyfte. Jag blev starkare, men ocks\u00e5 smalare och pr\u00f6vade mig fram i ett s\u00f6kande efter min egen identitet.<\/p>\n Jag s\u00e5g det inte sj\u00e4lv. Men i efterhand har jag f\u00f6rst\u00e5tt att andra s\u00e5g desto mer. Det som b\u00f6rjade som sund tr\u00e4ning och en allt mer vegetarisk diet gick snabbt \u00f6ver i r\u00e5kostfastor och regelr\u00e4tta fastor och en allt mer str\u00e4ng diet. P\u00e5 tre m\u00e5nader under v\u00e5rterminen i ettan tappade jag 17 kilo i vikt, och v\u00e4gde inte mycket mer \u00e4n 50 kilo. Mensen f\u00f6rsvann. Men jag f\u00f6rstod ingenting. Jag var ju \u00e4ntligen lite snygg.<\/p>\n Det fanns de som f\u00f6rs\u00f6kte v\u00e4cka mig, men jag vare sig kunde eller ville se. V\u00e4nner tog bilder p\u00e5 mig och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 mig att se hur jag s\u00e5g ut, men jag kunde \u00e4nd\u00e5 inte se. Inte f\u00f6rr\u00e4n en av mina l\u00e4rare i skolan, den som var k\u00e4nd f\u00f6r att vara den h\u00e5rdaste och tuffaste av dem alla, inte f\u00f6rr\u00e4n hon tog mig med in p\u00e5 sitt rum och satte sig p\u00e5 en stol och gr\u00e4t. Inte f\u00f6rr\u00e4n d\u00e5 f\u00f6rstod jag.<\/p>\n Jag \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n ensam om den upplevelsen. S\u00e5 m\u00e5nga unga flickor och pojkar har f\u00f6r en l\u00e4ngre eller kortare tid fastnat i anorektiskt beteende. I ett s\u00f6kande efter bekr\u00e4ftelse. I l\u00e4ngtan efter att duga. I ett f\u00f6rs\u00f6k att leva upp till vad man upplever som r\u00e4tta ideal. Och liksom jag har s\u00e5 m\u00e5nga av dem s\u00e5 sv\u00e5rt att sj\u00e4lva se.<\/p>\n D\u00e5 beh\u00f6vs vi andra. Vi som \u00e4r vuxna och som kan s\u00e4ga ifr\u00e5n. Vi som \u00e4r v\u00e4nner och som kan fr\u00e5ga hur det \u00e4r. De som \u00e4r l\u00e4rare i skolan och som kan ringa i alarmklockan. De som \u00e4r skolsk\u00f6terskor och kuratorer som kan finnas till hands n\u00e4r ungdoms\u00e5rens s\u00f6kande blir f\u00f6r f\u00f6rvirrande.<\/p>\n Alla vi som kan p\u00e5minna om att var och en faktiskt duger, precis som man \u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4r jag n\u00e4rmade mig slutet av nian och skulle v\u00e4lja till gymnasiet v\u00e5ndades jag mer \u00e4n de flesta. Jag gick ut nian med toppbetyg – ett resultat av att jag hade l\u00e4tt f\u00f6r att l\u00e4ra, l\u00e4tt f\u00f6r att snappa och tyckte om skolan. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt var skolan en trygghet f\u00f6r mig n\u00e4r jag v\u00e4xte Continue Reading<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[52,20],"tags":[],"class_list":["post-625","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-drivkrafter","category-personligt","cat-52-id","cat-20-id"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/625","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=625"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/625\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":631,"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/625\/revisions\/631"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=625"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=625"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/annakarinhatt.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=625"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}