Att Riksrevisionen nu har genomfört en granskning av hur elöverföringen, och förutsättningarna för den, fungerar är bra och välkommet. Att få en fristående aktörs bedömningar av ett så viktigt område är alltid värdefullt, och deras bedömningar och rekommendationer kommer vara ett viktigt underlag i regeringens fortsatta styrning av elnätsområdet och av våra myndigheter.

En granskningsrapport som denna innehåller väldigt många olika bedömningar och rekommendationer och rent formellt kommer jag och regeringen nu gå igenom innehållet i rapporten för att i oktober i år ge en utförlig redogörelse till Riksdagen om hur vi ser på de bedömningar Riksrevisionen gjort, och hur vi tänker ta vara på deras rekommendationer framöver. Men redan nu finns det några saker som bör lyftas fram.

På debattplats i SvD idag beskriver riksrevisorn att de investeringar som nu görs och behöver göras i stamnätet beslutats och påbörjats för sent. Trots att behoven av att bygga ut och förbättra stamnätet varit kända ända sedan tidigt 2000-tal, när Socialdemokraterna hade regeringsmakten, så har investeringarna släpat efter och det var först under andra halvan av 2000-talet, efter att Alliansen övertagit regeringsmakten, som investeringsnivån tydligt ökade.

Vid sidan av det kritiserar Riksrevisionen också den information som regeringen givit till Riksdagen, att tillståndsprocesserna tagit för lång tid och att transparensen kring de investeringsbeslut som Svenska Kraftnät fattat är för liten. Både Ekot och TT rapporterar om den här granskningen, och mina kommentarer till den, idag.

Den första reflektionen, när man läser Riksrevisionens granskning, är att granskningen omfattar en väldigt lång period och går tillbaka ända till 1996. Därmed är den här granskningen också en historisk genomgång, som bidrar till att det blir möjligt att jämföra hur olika regeringar prioriterat investeringarna i stamnätet.

En av de saker som var väldigt tydliga när Alliansregeringen tillträdde 2006 var att investeringsnivån i stamnätet var alldeles för låg. Och just därför tog föreslog regeringen att Riksdagen kraftigt skulle höja investeringsnivån för Svenska Kraftnät. Och det har också skett.

Under den första halvan av 2000-talet, när Socialdemokraterna satt i regeringen, investerades ca en halv miljard kronor per år i att bygga ut stamnätet. Efter att Alliansen övertog regeringsmakten höjde vi den nivån och sedan 2007 har investeringsnivån gradvis ökat. 2012 avsatte vi mer än tre miljarder för Svenska Kraftnäts stamnätsinvesteringar och de kommande fem åren satsar vi runt fem miljarder kronor/år, dvs tio gånger mer än under den förra socialdemokratiska regeringen.

Behovet av att bygga ut stamnätet är stort, och kommer vara stort också framöver. Den utbyggnad som nu sker kom efter en lång period av väldigt låga investeringar, vilket innebär att det finns ett stort upparbetat behov som vi nu behöver klara av. Nödvändiga investeringar och reinvesteringar som kunde gjorts tidigare har inte gjorts. Det är bakgrunden till att Alliansregeringen dragit slutsatsen att investeringarna i stamnätet måste öka och att de därför ökat kraftfullt under senare år. Det innebär att vi framöver kommer få en tryggare elförsörjning och bättre förutsättningar för att ta hand om allt mer förnybar elproduktion. Den inriktningen kommer ligga fast också framöver.

Vid sidan av det har Alliansregeringen de senaste åren också gjort en hel del reformer, som ligger i linje med det som Riksrevisionen efterlyser och vill se mer av. Inte minst har vi genomfört ett antal viktiga reformer för att stärka den demokratiska insynen kring stamnätsinvesteringarna. Bland annat lämnar vi sedan slutet av 2000-talet, i samband med budgetpropostionerna, nu en fylligare information än tidigare om Svenska Kraftnäts investeringsramar till Riksdagen. Dessutom har regeringen givit Svenska Kraftnät i uppdrag att ta fram en utvecklad investerings-och finansieringsplan. Min och regeringens inriktning är att fortsätta arbetet med att utveckla rapporteringen till Riksdagen, så att transparensen kring investeringarna i stamnätet kan fortsätta öka.

Riksrevisionen efterlyser också en snabbare tillståndshantering. Också här har en hel del skett, och ytterligare är på gång. Så sent som i mars lämnade jag över en propostition till Riksdagen med förslag om att förenkla reglerna kring tillståndsprövningen av starkströmsledningar. Och Miljödepartementet gör just nu ett arbete för att snabba upp och göra tillståndsprocesserna utifrån miljöbalken mindre administrativt betungande.

En väl fungerande elmarknad är viktigt för Sverige, för svenska företag och för alla elkonsumenter. Vi behöver ha säker tillgång på el, till internationellt konkurrenskraftiga priser, och vi behöver öka elnätets förmåga att ta vara på allt mer förnybar elproduktion. Därför är utbyggnaden av stamnätet en prioriterad fråga för mig och regeringen också framöver.