För ett par veckor sedan träffades Lilla Kommissionen för första gången och resultatet blev bland annat den här filmen:
Goda exempel på Stockholm Internet Forum
I panelen under temat ”A free and open internet for global inclusive growth”. Foto: Photo: Martina Huber/Swedish MFA
Igår avslutades tvådagarskonferensen ”Stockholm Internet Forum”, en konferens som har blivit en viktig plattform för diskussioner om frihet på nätet där bloggare och människorättskämpar från hela världen kan träffa likasinnade, och makthavare, från olika länder. Igår morse deltog jag i en paneldiskussion på temat ”Ett fritt och öppet internet för global inkluderande tillväxt” där jag beskrev våra svenska erfarenheter. För vi har gjort en hel del bra i Sverige, och jag tror att det kan finnas endel länder som kan dra nytta av våra erfarenheter, precis som jag väldigt gärna vill lyssna och lära av alla de goda exempel som andra kan beskriva för oss.
Bland mycket annat pratade jag en hel del om hur vi kan få fram mer investeringar, i tillgång till bredband och i förmåga att använda nätet, så att fler människor, både i den utvecklade delen av världen och i de länder som inte har kommit lika långt, verkligen kan få tillgång till internet och börja använda det som en drivkraft för egen, och nationell, utveckling.
I ett av sina inlägg sa Anne Jellema, som är VD för World Wide Web Foundation, att det kan kosta uppemot två månadslöner för en bonde i vissa av världens utvecklingsländer att ladda ned 1GB data. Det säger sig självt att med sådana skyhögapriser är det inte så konstigt att andelen internetanvändare i exempelvis Etiopien bara är ungefär 1 % av befolkningen.
Parminder Singh, Tim Unwin, Anna-Karin Hatt, Rebecca MacKinnon, Grace Githaiga och Anne Jellema i panelen på Stockholm Internet Forum.
Frågan är då hur vi kan få ner de kostnaderna och få fram mer investeringar?En av de erfarenheter vi dragit här hemma i Sverige, där vi brottats och brottas med utmaningen att få operatörer att investera också i de mer glesbefolkade delarna av landet, är att det är viktigt att politiken förser marknadens aktörer med långsiktiga spelregler och stabila marknadsvillkor. Om man har ett land som av många andra skäl är instabilt och kanske har en nyfödd demokrati, utan stabila institutioner, så är det svårt att attrahera tillräckligt många investerare. Och de man lyckas attrahera kommer sannolikt kräva att få en väldigt hög och snabb avkastning på de investeringar de gör, vilket leder till skyhöga kostnader för att teckna ett abonnemang, ett faktum som Tim Unwin poängterade i ett av sina inlägg. En bra bredbandsutbyggnad, till överkomliga priser för konsumenten, förutsätter att vi på olika sätt kan bidra till att de länder som behöver det kan bli mer stabila och skapa mer pålitliga institutioner.
Till det kommer att man, oavsett i vilket land man lever i måste bestämma sig för vad det är som är politikens roll. För min del är det tydligt att det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet att bygga ut bra bredband och bra mobila kommunikationer är att i första hand se till så att det finns bra förutsättningar för operatörerna, att det finns en fungerande konkurrens som gör att de kan tävla med varandra både i pris och i utbyggnad av näten, och att staten ser till att sätta upp tydliga krav på operatörerna när vi behöver göra det. Men det räcker inte. Precis som vi gjort och gör i Sverige så behöver politiken och staten också vara med och medfinansiera och stimulera så att även de områden (i Sverige framför allt glesbygd) som annars inte skulle få t.ex. bredband kan få det. Samtidigt som regeringen ska se till att föregå med gott exempel när det gäller att använda tekniken, till exempel genom att ställa krav på alla sina myndigheter att utveckla användarvänliga och bra e-tjänster, som sätter den enskilde medborgarens behov i centrum. För med bra tjänster på nätet så går intresset för att använda internet också upp.
Om allt detta, och mycket mer, resonerade vi igår på Stockholm Internet Forum. En konferens som på väldigt kort tid har blivit en viktig mötesplats för frihet på nätet. Jag ser redan fram emot nästa års konferens!
Filed under Internationellt, It-politik
Tre tydliga uppdrag för bättre mobiltäckning
På presskonferens i Rosenbad om mobiltäckning.
Sverige ska ha bredband i världsklass och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Det är de mål som riksdagen har bestämt och det är de mål som jag och Alliansregeringen arbetar för att förverkliga. Och på många håll i Sverige har vi nått dit. Men samtidigt är det alltför många som märker att mobiltäckningen inte alls är så bra som mobiloperatörernas täckningskartor lovar. Inte minst den här våren har vi hört hur många, alltför många, människor beskrivit att de faktiskt inte fått det som mobiloperatörerna lovat dem.
Därför skärpte jag, när jag talade på Post- och Telestyrelsens marknadsdag (där alla operatörer deltog) i april, tonläget mot operatörerna och tydliggjorde att det måste bli slut på deras orealistiska löften och på täckningskartor som inte stämmer med verkligheten. Att operatörerna nu måste se till att göra de investeringar som krävs i deras nät så att de täcker och räcker när allt fler av oss nu vill använda den mobila tekniken allt mer.
På det temat hade jag i morse en välbesökt presskonferens där jag presenterade tre tydliga uppdrag som regeringen nu fattat beslut om där vi kommer utvärdera den verkliga mobiltäckningen, där vi kommer utvärdera operatörernas täckningskartor och där vi vill underlätta och påskynda utbyggnaden av mobilnäten, inte minst på landsbygden och i glesare delar av landet.
Det första uppdraget innebär att Post- och Telestyrelsen (PTS) får i uppdrag att genomföra ett antal stickprovsmätningar av hur den faktiska mobiltäckningen verkligen är. För många gånger är operatörernas täckningskartor rent teoretiska och ger en förskönande bild av sanningen. I bästa fall visar de täckningen med äldre telefoner (som kan ha en annan, inte sällan bättre, mottagningskapacitet än de nya smarta telefoner allt fler använder idag) men de visar sällan hur fysiska hinder som kullar, dalgångar och kraftig skog påverkar täckningen. Därför får PTS nu i uppdrag att genomföra konkreta stickprovsmätningar av den verkliga mobiltäckningen, med olika telefoner och i olika delar av landet. Det uppdraget ska de börja med omgående och redovisa senast den 28 juni i år.
Det andra uppdraget handlar om att PTS får ett tydligt uppdrag att främja regionalt samarbete genom att bjuda in till regionala dialogmöten om hur utbyggnaden av mobilnäten kan underlättas och skyndas på. För om operatörer, kommuner, kommunala bolag, länsstyrelser och t.ex. regionala samverkansorgan samverkar mer så kan vi få en både snabbare och bättre utbyggnad av mobilnäten. I Västernorrland har man prövat just den modellen med väldigt goda resultat, och nu vill vi sprida den modellen till resten av landet. Målet är att hitta smarta lösningar på hur man med gemensamma krafter kan tippa över vågskålen så att nödvändiga investeringar verkligen blir av eller kan göras tidigare än vad som annars hade skett. Det kan t.ex. handla om att man bestämmer sig för att samordna sig kring ett grävarbete eller att berörda partter underlättar för operatörerna när de behöver hyra mark. Upptakten blir redan den 30 maj när PTS bjuder in till ett nationellt dialogmöte, och slutredovisning är den 20 december i år.
Det tredje uppdraget innebär att PTS mer i detalj ska kartlägga hur utbyggnaden av mobilnäten ser ut och åt vilket håll utvecklingen går. Den informationen finns redan, men bara hos varje operatör, och vi har inte någon tillräckligt detaljerad samlad oberoende bild. Det behöver vi ha så att vi kan följa och utvärdera utvecklingen, både för taltjänster och för mobil datatrafik. Och därför får nu PTS ta fram en sådan samlad, detaljerad bild och ska också baserat på den återkomma med förslag till en långsiktig plan för hur vi ytterligare kan förbättra mobiltäckningen. Det uppdraget ska PTS redovisa senast 3 mars 2014.
De här tre uppdragen kommer spela roll. De bättre ge oss bättre kontroll på utvecklingen, de kommer innebära en stimulans till mobilnätsutbyggnaden i landet, och de kommer innebära att vi kan börja komma till rätta med operatörernas skönmålande täckningskartor. Nu ligger bollen tydligt hos operatörerna.
På det temat är det bra att vi nu får fler signaler om att operatörerna börjar vaka till och hör vad konsumenterna väldigt tydligt säger till dem. Därför är det bra att Telia idag presenterat att de de närmaste åren kommer göra en mångmiljardsatsning för att bygga ut sin mobiltäckning, och jag räknar med att flera andra operatörer kommer göra detsamma.
Vi svenskar har verkligen tagit till oss den nya mobila tekniken med öppna armar. Vi är ett nyfiket och teknikälskande folk. Och förmodligen är det också en av förklaringarna till att så många av oss nu reagerar så starkt när mobiltäckningen brister eller inte fungerar. Vi vill kunna använda oss av tekniken, när vi vill och där vi befinner oss. Nu förväntar jag mig att alla operatörer hänger på och bidrar till det. De här tre uppdragen ska bidra till det och till att underlätta och påskynda utbyggnaden av mobilnäten i hela landet.
Här kan du se presskonferensen i efterhand:
Och här hittar du de uppdrag regeringen givit till PTS:
Idag har Sveriges Radio, Ny Teknik, SVT, TT, m.fl. rapporterat om dessa beslut.
Filed under It-politik
Gör framtidens lärande till dagens lärande
I samtal på Framtidens lärande med Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Peter Becker, ordförande i stiftelsen Datorn i utbildningen.
Idag mötte jag en hel kongressal fylld av eldsjälar under Framtidens Lärande. För femte året i rad samlar den konferensen rektorer, lärare, organisationer och företag för att samtala kring de moderna lärverktygens roll i dagens skola. I mitt öppningstal poängterade jag vilken viktig uppgift som kongressdeltagarna har framför sig. Det vi har sett är nämligen att själva datorerna blivit mycket vanligare på våra skolor, både i de kommunala och i våra friskolor, vilket är väldigt bra. Men samtidigt ser vi att trots det så har färre skolor en it-strategi idag än för tre år sedan samtidigt som användningen av de nya digitala möjligheterna i alltför många ämnen står nästan still. Fortfarande får mer än hälften av våra högstadieelever inte använda datorer alls (eller bara i väldigt begränsad omfattning) under lektionstid. Och där de digitala verktygen trots allt används, är det påfallande ofta som de betraktas som en slags elektroniska skrivmaskiner eller bara som en modern ersättning till Nationalencyklopedin.
Men med en smart användning av moderna lärverktyg kan vi åstadkomma så mycket mer. I Ale kommun har en dator per elev-konceptet gjort att skolbarnen har fått ett mer varierat och innehållsrikt språk. I Sollentuna har man upptäckt att lågstadieeleverna lär sig läsa mycket snabbare, tack vare användningen av surfplattor. Och Peter, 15 år och med diagnosen Aspergers syndrom, kan idag tack vare ett modernt it-redskap från företaget Comai gå i en helt vanlig skolklass med sina egna kompisar.
Det här är goda exempel, som behöver spridas och bli fler, och ett av mina budskap till deltagarna på Framtidens lärande var att jag vill att de ska ta med sig alla goda exempel och lärdomar hem från den konferensen för att sedan kunna sprida dem vidare. Även om en hel del återstår också där så är vi på god väg att klara hårdvaran. Nu måste vi ta steget vidare och bli bättre på att dra full nytta av it, även i skolan:
Under de här dagarna kommer ni få se många spännande och intressanta exempel på hur man kan göra det. Och goda exempel är mycket värdefulla. Särskilt om de sprids, och om de får föröka sig och bli fler.
Och ska de bli det så måste den här frågan upp högt upp på dagordningen. I varje kommun. I varje friskola. Och det kan vi här inne bidra till. Genom att lyfta fram goda exempel, genom att föra samtal och genom att skapa starka mötesplatser som ”Framtidens lärande”.
Ni här inne har ett väldigt viktigt uppdrag. När ni åker härifrån imorgon så vill jag att ni tar med era nya lärdomar och erfarenheter hem och ställer frågan till era kommunpolitiker och till era friskolor: har ni en strategi för hur vi ska få upp användningen av it i skolan? Allt fler av datorerna finns där. Det finns numera gott om goda exempel. Och det finns många eldsjälar, människor som ni, som gärna är med och bidrar.
Nu är det dags ansvarskännande kommunpolitiker och framsynta skolledare ser till att förvandla ”framtidens lärande” till dagens lärande.
Vill du läsa hela mitt tal hittar du det här.
Filed under It-politik
Välkommen hjälp från de ”digitala infödingarna”
Anna-Karin Hatt möter Lilla kommissionen.
Foto: Maria A Nilsson / Regeringskansliet.
Idag har jag träffat mina och regeringens yngsta, och kanske just därför mest lämpade, it-experter och framtidsrådgivare. Det skedde när Lilla kommissionen träffades för allra första gången på Näringsdepartementet.
För bara några veckor sedan skrev jag här på bloggen om Digitaliseringskommissionen och om att de då hade presenterat sitt första delbetänkande. Digitaliseringskommissionen leds av KTH-professorn Jan Gulliksen och deras uppdrag är att verka för att vi når målet i Sveriges digitala agenda – It i människans tjänst.
Med det uppdraget för ögonen tänkte Digitaliseringskommissionen till, och ställde sig frågan vad de behövde göra för att vi verkligen skulle få del av alla röster, och kanske också av andra röster än de vi brukar höra när frågor om it och digitalisering kommer på tal.
Därför utsåg Digitaliseringhskommissionen i april åtta unga, mellan 7 och 18 år, till expertgruppen Lilla kommissionen. Det som kännetecknar dem är att de alla är födda och uppvuxna i det digitala, och många av dem har kanske börjat använda nätet och it redan i början av förskoleåldern, vilket förmodligen gör att de står friare från en hel del av de föreställningar som vuxna har om hur det digitala bör fungera. Dessutom är dagens barn och unga också framtidens it-användare och kommer kunna ge oss inblickar i nya behov och alternativa funktionssätt.
De som är unga idag är, kort sagt, ”digitala infödingar” – till skillnad från mig och flertalet andra vuxna som är digitala imigranter. Elsa Rahm (åk 1), Johannes Björkman (åk 2), Ansgar Brenden Linna (åk 4), Emma Wiksfors (åk 5), Juhán Niila Stålka (åk 8), Jenny Karlsson (åk 8), Armik Khosrovian, (åk 2 gymnasiet) och Louise Andersson (åk 2 gymnasiet) är därför utmärkt lämpade att som framtidsexperter ge mig och Digitaliseringskommissionen råd och inspel från sina ännu paradigmbefriade, frisynta perspektiv. De ska hjälpa oss att se sådant om det digitala som vi kanske inte förstår, och utmana våra invanda föreställningar.
Utöver att fungera som referensgrupp och rådgivare till Digitaliseringskommissionens ordförande och kansli, kommer Lilla kommissionen att delta i ett möte i Stockholm per termin. Lilla Kommissionen kan också sammanträda via digitala kanaler. Det är barnen som är kommissionärerna, men vid sin sida har de sina lärare som assistenter, som bistår barnen i samband med möten och andra aktiviteter och hjälper till med förberedelser. Efter att ha träffat kommissionärerna och känt deras energi ser jag verkligen fram emot att se vad Lilla kommissionen kan bidra med!
Lilla kommissionens första träff och deras besök på Näringsdepartementet uppmärksammades också av Svt:s Aktuellt. Liksom av Computer Sweden.
Filed under It-politik
Satsa på ett nationellt digitalt lärarlyft
Sedan jag blev it-minister har jag valt att lägga mycket fokus på hur vi kan dra större nytta av smart it i skolan. För modern forskning och nya erfarenheter visar att våra barn, om vi använder it på rätt sätt, kan få chansen att lära sig mer och lära sig viktiga färdigheter snabbare än de gör idag. Det visar inte minst studier från Örebro Universitet, liksom utvärderingar från t.ex. Ale kommun som sedan en tid tillbaka arbetat med it redan från första klass.
För några veckor sedan kom Skolverket med en ny rapport som visar att det blivit mycket vanligare med datorer och annan it i våra skolor, både för eleverna och för lärarna. Och det är förstås väldigt bra, och visar att kommunerna och friskolorna i den delen verkligen tagit sitt ansvar. För tre år sedan, när Skolverket mätte samma sak, var andelen datorer i skolan väsentligt lägre.
Men samtidigt kan Skolverket visa att fastän själva tekniken numera finns på våra skolor, så är det sämre med själva användningen av densamma. Fortfarande används inte it fullt ut, och på ett tillräckligt bra sätt, i skolan. Fortfarande använder man i skolan it främst för att söka information på nätet och för att göra enklare skrivuppgifter. Så fastän datorer blivit vanligare i skolan, så har inte själva it-användningen ökat eller utvecklats i den takt som vi hade hoppats på. Tvärtom ligger it-användningen i flera olika ämnen fortfarande kvar på samma låga nivå som den gjorde för tre år sedan.
En av de tydliga faktorer, som jag och Centerpartiet tycker att vi måste ta fasta på, som rapporten lyfter fram är att det finns ett väldigt stort behov av kompetensutveckling bland våra lärare. Var tredje lärare säger att de behöver få praktisk kompetensutveckling för att de ska kunna använda de nya digitala verktygen på ett bra sätt i sin undervisning. Vilket förstår är en av förklaringarna till att många elever fortfarande inte får chansen att använda de digitala verktygen i skolan. Det måste vi förstås göra något åt.
En modern skola som drar nytta av it och som förbereder våra barn på den framtida arbetsmarknaden förutsätter att våra duktiga lärare kan få rätt kompetens så att de kan använda moderna lärverktyg i sin egen undervisning. Utifrån vad de tycker funkar bäst, och beroende på vad den enskilde eleven har nytta av och behöver. När så mycket som var tredje lärare säger att inte har tillräcklig kompetens för att hantera de moderna it-verktygen så är det ett tydligt tecken på att kommunerna och friskolorna har klarat hårdvaran, men att vi nu måste ta tag i det som är mjukvaran, nämligen våra duktiga lärare och den kompetens de behöver få.
Just därför, för att vi ska kunna höja kompetensen – och kanske också skapa mer it-glädje - hos fler lärare, vill jag och Centerpartiet se en tydlig och långsiktig nationell satsning på ett digitalt lärarlyft. Idag berättar jag i Ekot att Centerpartiet vill satsa i storleksordningen 500 miljoner kronor på ett sådant digitalt lärarlyft, vilket är i nivå med de tidigare lärarlyft som regeringen satsat på. I grund och botten är lärarnas kompetensutveckling kommunernas och friskolornas ansvar, som en del i det arbetsgivaransvar de har och ska ta. Men om regeringen med ett digitalt lärarlyft kan vara med och förstärka resurserna för det så är det bra. För då kan fler lärare snabbare få den digitala kompetens de behöver för att de ska kunna använda moderna verktyg för att hjälpa fler barn och unga att lära sig mer. Och med mer kunskap, bättre självförtroende och fler idéer på hur man kan använda it som verktyg i sin undervisning, så kommer också användningen av it i skolan gå upp. Vilket i förlängningen handlar om att ge alla barn och unga en bra start i livet och att ge fler chansen att få bra färdigheter och godkända betyg med sig från skolan.
Filed under It-politik
När man har Europeiska rådets ordförande på besök
”Ett hus med en verkligt miljövänlig själ”. Det är nog bästa sättet att beskriva Kungsbrohuset, en kontorsfastighet mitt i centrala Stockholm, bara ett stenkast från mig och Näringsdepartementet.
Det är, med andra ord, en god granne vi har och därför var det också med glädje och stolthet som jag idag hade chansen att få visa Kungsbrohuset för Europeiska Rådets ordförande, Herman Van Rompuy, som idag är på besök i Sverige för att ha överläggningar med statsministern och för att få se Kungsbrohuset tillsammans med mig.
Det unika med Kungsbrohuset är att man i varje enskild del verkligen lagt sig vinn om att göra huset så miljöintelligent man kan, och att i varje del välja den bästa tillgängliga tekniken. Inte som ett experiment, utan baserat på de bästa tillgängliga lösningarna som finns på marknaden. Till det kommer en hel del djärvt tänkande, och en hel del tänkande utan för den bekanta boxen.
Det är den sortens tänkande som har lett fram till att man tar hand om all den värme som utstrålar från alla de människor som varje dag passerar Stockholms central, på sin resa till eller från Stockholm eller city, och använder deb för att värma upp varmvattnet som används i Kungsbrohuset alldeles intill. Och samma sorts tänkande har lett fram till att man, de sommardagar man behöver kyla huset inte går över ån efter vatten, utan använder naturlig kylning genom att ta vara på vatten från Klara sjö, som ligger just bredvid.
Smarta energieffektiva byggnader är något vi verkligen behöver och det är ett område som har stor potential, i Sverige och världen. Och det är ett område där vi har mycket att bidra med. I Sverige står bebyggelsen för närmare en tredjedel av vår energianvändning. Genom ett väldigt målmedvetet arbete har vi de senaste årtiondena lyckats fasa ut mycket av de fossila bränslen som tidigare användes för uppvärmning och belysning ur våra byggnader. Den kunskap vi byggt upp när vi gjort det kan vi ha väldigt stor nytta av när resten av världen ska göra samma resa och samma insats för klimatet.
När så mycket som en tredjedel av all vår energi används i våra bostäder och lokaler säger det sig själv att byggsektorn rymmer en enorm potential för energieffektivisering. Och här har politiken en viktig roll att spela. För när energikostnaden i bebyggelsen inte alltid är lika synlig för slutkonsumenten som den är för industrin, så är det viktigt att vi har bra minimikrav och bra regelverk som steg för steg gör vår bebyggelse allt grönare.
Det är därför som vi numera i EU har en gemensam EU-lagstiftning om byggnaders energiprestanda som innebär att alla nya byggnader från år 2021 skall vara så kallade ”nära-noll-energihus”, vilket betyder att alla nya hus ska ha en väldigt låg energianvändning. Exakt vad det ska innebära i Sverige, i termer av energikrav, återstår att slå fast, och det är någonting som vi nu arbetar med.
För att jag och regeringen ska kunna avgöra exakt hur skarpa framtidens krav behöver vara, och hur vi ska definiera vad som är ”nära-noll-energihus” i Sverige, så behöver vi mer kunskap och en bra utvärdering, bland annat av olika sorters lågenergibyggnader och olika demonstrationsanläggningar, i olika delar av landet. Just därför satsar regeringen från och med i år 120 miljoner kronor över tre år på att utveckla energieffektiva byggnader för framtiden. Om detta skrev jag i höstas på Svenska Dagbladets debattplats. Allt i syfte att vi i framtiden ska kunna få fler goda grannar, som Kungsbrohuset.
Filed under Energi
Digitaliseringskommissionens första delbetänkade klart
Digitaliseringskommissionens ordförande Jan ”Gulan” Gulliksen överlämnar betänkande till Anna-Karin Hatt
”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Så lyder Sveriges it-politiska mål, som antogs av riksdagen på regeringens förslag strax före jul 2011. Det är ett ambitiöst mål. Men så är ju Sverige också sedan länge en framstående it-nation som regelmässigt ligger i topp i många internationella mätningar till exempel vad gäller it-användning och it-mognad.
Men den som redan springer med en lagerkrans runt halsen får inte slå sig till ro. Tvärt om måste man springa lite snabbare. Och ska man klara det krävs det ambitiösa målsättningar för att fortsätta ligga i topp.
Och det har vi i Sverige. Samtidigt räcker det inte bara med mål utan det krävs också konkreta medel, och just därför tillsatte jag och regeringen förra sommaren Digitaliseringskommissionen som leds av Jan Gulliksen som till vardags är professor på KTH. Digitaliseringskommissionens uppdrag är att verka för att vi når målet i Sveriges digitala agenda – It i människans tjänst.
Det Digitaliseringskommissionen ska göra är att beskriva och analysera hur den faktiska utvecklingen mot det it-politiska målet ser ut, och rapportera tillbaka det till mig och regeringen. Dessutom har de i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som krävs för att vi ska kunna nå målen i den digitala agendan. I det ingår att identifiera de områden där vi behöver sätta in ytterligare insatser för att Sveriges ska behålla sin tätposition som it-nation, och kunna ta steg framåt från den positionen.
När jag idag kunde ta emot Digitaliseringskommissionens alra första delbetänkande ”En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter (SOU 2013:31)” innebar det att vi nådde en viktig milstolpe i det arbetet. Deras första delbetänkande ska ses som en startpunkt för deras uppdrag att genomföra mätningar av det digitala Sverige. Utifrån dessa mätningar ska kommissionen sedan formulera vilka ytterligare insatser som krävs för att Sverige ska kunna nå det it-politiska målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Filed under It-politik
Alliansens politik levererar ett nytt vindkraftverk om dagen
Just nu kommer det väldigt många bekräftelser på att Alliansregeringens energi- och klimatpolitik fungerar och levererar. Senast igår presenterade Energimyndigheten en ny rapport med färska siffror över hur det går med utbyggnaden av vindkraften. Och siffrorna visar att vindkraften fortsätter slå rekord. Förra året sattes det upp 367 vindkraftverk, vilket innebär ett vindkraftverk om dagen – och tre på julafton :). Jämfört med året innan ökade elproduktionen från vindkraften med hela 18 procent förra året.
Färska siffror från samma myndighet visar i rapporten ”Transportsektorns energianvändning” att andelen förnybara drivmedel nu också slår rekord. Idag är 8,1 procent av de drivmedel vi använder för våra vägtransporter förnybara. Det är mer än dubbelt så mycket jämfört med när vi i Alliansregeringen övertog regeringsmakten 2006.
Vid sidan av båda dessa glädjande rapporter pekade Naturvårdsverket i mitten av april i sin statistik för 2012 på att koldioxidutsläppen nu är rekordlåga och att utsläppen från trafiken minskat. En av de viktiga anledningar de lyfter fram är en ökad andel biodrivmedel i våra bränslen och allt effektivare motorer.
Går vi utomlands så presenterade det Internationella Energiorganet IEA sin rapport ”Tracking Clean Energy Progress 2013” i mitten av april. Den rapporten är en översikt över läget för den förnybara energin i världen, och visar på flera positiva trender. I takt med att solceller och vinkraft blir allt billigare slår de rekord i utbyggnad världen över.
Samma rapport tittar också på hur det går med utvecklingen av riktigt rena fordon och uppmärksammar att det förra året såldes över en miljon hybridbilar. Det är förstås en droppe i havet, om man ser till den globala tillverkningen av personbilar, men trots det är det en mycket tydlig ökning jämfört med tidigare.
Sammantaget får vi alltså just nu rapporter om att vi tar flera positiva steg i rätt riktning, både på hemmaplan och globalt. Samtliga siffror pekar på att regeringens arbete med energi- och klimatpolitik ger resultat. Samtidigt som väldigt mycket återstår att göra.
I den ekonomiskan vårproposition som Alliansregeringen lämnade till riksdagen den 15 april föreslog vi bland annat att vi ska fortsätta premiera miljövänliga tjänstebilar genom att låta dem betala lägre skatt. Och just nu förbereder vi ett nytt kvotpliktssystem som ska träda i kraft nästa år, som kommer öka inblandningen av biobränslen i all bensin och diesel som många svenskar tankar varje dag. Och dessutom har vi nyss givit besked om att vi kommer fortsätta satsa på de rena och höginblandade biobränslena, som till exempel E85 och biogas, genom att även framöver låta dem vara helt befriade från skatt.
Vindkraftens utveckling fram till och med 2012 (från Energimyndighetens rapport)
