Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/62/130262/annakarinhatt.se/public_html/blogg/wp-content/plugins/all-in-one-seo-pack/aioseop_class.php on line 3868

Använd statens fibernät bättre

It- och energiminister Anna-Karin Hatt presenterar regeringens bredbandsutredare, riksdagsledamot Åsa Torstensson (c).

 

Tänk er hela Sveriges längd – 15 gånger om. Så mycket optisk fiber förfogar staten över, genom de fyra statliga verksamheterna Trafikverket, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Teracom. Bolag och myndigheter som har väldigt olika uppgifter – att se till så att vägar och järnvägar är farbara och säkra, att elförsörjningen fungerar, att det finns energi och möjligheter att ta del av radio och TV. Men fastän de förfogar över så mycket fiberinfrastruktur har inte någon av dem som huvuduppgift att tillhandahålla bredband, och så ska det nog fortsätta vara. Men det innebär också att dessa fyra aktörer sitter på fibernät som är underutnyttjade, ett faktum som vi i regeringen pekar på i vår Bredbandsstrategi, och ett faktum som även Riksrevisionen konstaterat.

Sedan Bredbandsstrategin antogs 2009 har vi kommit väldigt långt med bredbandsutbyggnaden, och idag kan 57 % av alla hushåll och företag i Sverige teckna sig för ett bredband om minst 100 Mbit/s. Samtidigt har antalet hushåll som saknar tillgång till det som kallas grundläggande bredband kraftigt minskat från över  7 000 år 2007  till en bra bit under 500 idag.

Bredbandsutvecklingen går helt klart åt rätt håll, men mer återstår att göra. Idag har de flesta flerfamiljshus och många villaområden i våra storstäder fått fiberuppkoppling. Samtidigt byggs en hel del snabbt bredband ut på landsbygden, inte minst tack vare de 2,1 miljarder som Centerpartiet och Alliansen hittills satsat på att medfinansiera bredband på landsbygden, mellan 2007 och 2013. En insats som givit många hushåll på landet, som annars inte skulle ha fått bredband, tillgång till det.

För att vi ska nå våra bredbandsmål, och för att hela Sverige ska få bredband i världsklass, måste vi fortsätta arbeta med det. Därför går Centerpartiet och Alliansen till val på att satsa ytterligare 3,25 miljarder kronor mellan 2014 och 2020 på att bygga bredband på landsbygden. Samtidigt som vi vänder på andra stenar för att se vad mer som kan hjälpa till.

Något som verkligen skulle kunna hjälpa till, och förmodligen rätt ordentligt, är om vi lyckades samordna och använda den fiberinfrastruktur som staten förfogar över på ett bättre sätt. Just därför har vi i regeringen idag fattat beslut om att tillsätta en utredning för att titta på just det. Tanken är att vi med en bättre samordning och ett bättre utnyttjande av de fibernät som redan finns, men inte används, kan se till så att ännu fler kan få snabbt och framtidssäkert bredband, till en lägre kostnad än vad som annars skulle ha skett.

Utredarens uppdrag blir att [PDF]:

• analysera förutsättningarna för en förbättrad samordning mellan de statliga aktörernas verksamheter avseende bredbandsinfrastrukturen inom ramen för nuvarande ägarförhållanden,

• föreslå former för en sådan förbättrad samordning som på bästa sätt tillvaratar identifierade nyttor och mervärden, men samtidigt tillförsäkrar att bredbandsverksamheten fortsatt är i statens ägo och att respektive statlig aktör har fortsatt rådighet och kontroll över den egna bredbandsinfrastrukturen,

• beakta respektive statlig aktörs behov och krav på elektroniska kommunikationer samt verksamheternas olika organisationsformer, regelverk för styrning och affärsmässiga förutsättningar som de statliga aktörerna verkar under,

• identifiera eventuella risker med en ökad samordning i relation till respektive verksamhets kritiska behov av elektroniska kommunikationer och ta hänsyn till detta i sina förslag, samt

• beskriva den samhällsnytta som en förbättrad samordning mellan aktörerna kan medföra.

Uppdraget att leda utredningen går till den förra infrastrukturministern och nuvarande riksdagsledamoten Åsa Torstensson (c). Under sin tid som infrastrukturminister hade Åsa ansvar för just it-politiken och hon var också den som ledde arbetet när regeringen tog fram sin bredbandsstrategi 2009. Under sin tid som minister var hon dessutom ansvarig för att slå ihop Vägverket och Banverket till Trafikverket, för Transportstyrelsens bildande och för att flygplatsverksamheten lyftes från Luftfartsstyrelsen till Swedavia. Därmed har Åsa en gedigen erfarenhet av såväl reformering som styrning av myndigheter. Sammantaget gör detta henne till en väl lämpad person att utreda dessa väldigt komplexa frågor. Senast i oktober nästa år ska hon överlämna sina förslag till regeringen.

Bra bredband är en viktig framtidsfråga, och en förutsättning för att man ska kunna jobba, driva företag, bo och studera i alla delar av vårt land. Den här utredningen är en viktig pusselbit för att vi i Centerpartiet och Alliansen ska kunna åstadkomma det!

Missade du pressträffen kan du se den i efterhand här.

Fler än 1200 ungdomar riskerar jobbet med (S) dubbelstöt

Idag träffade jag krögaren Tony som driver Antons krog i Trosa. Tony är en erfaren restauratör som har varit med förr. För har man drivit först hotell och sedan krog från 1970-talet och framåt vet man en del om vad som verkligen spelar roll. För företaget och för jobben det kan skapa.

”Unga kommer förlorar jobbet och fusket i branschen kommer komma tillbaka. Jag hade tvingats låta två av fem unga anställda gå hem i sommar”. Det är Tonys svar på vad oppositionens dubbelstöt – fördubblad arbetsgivaravgift för unga och fördubblad krogmoms – skulle innebära för honom och hans restaurang.

Och han har ju helt rätt. För det är många jobb som står på spel om olyckan är framme och Socialdemokraterna och oppositionen får chansen att genomföra sin småföretagarfientliga politik, särskilt i ett län som Sörmland och en turisttät stad som Trosa. Just därför presenterade jag och Centerpartiet idag en dagsfärsk rapport på Antons krog som visar att mer än 1200 ungdomar i Sörmland och 162 personer i krogbranschen riskerar att förlora jobbet om oppositionen får chansen att fördubbla krogmomsen och höja arbetsgivaravgifterna för unga. Om rapporten skriver också Sörmlands Nyheter.

Vi i Centerpartiet vill göra precis tvärtom. Vi kommer ta strid för att den sänkta restaurangmomsen ska vara kvar. Vi kommer stå upp för de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga, och vill dessutom gå vidare och sänka dem ännu mer. För ett av Centerpartiets allra viktigaste vallöften är att skapa fler jobb i hela landet genom att göra det enklare och lättare för jobbskaparna i de små företagen att anställa. Och att fortsätta sänka trösklarna in till arbetsmarknaden så att fler företagare kan anställa fler unga.

Med mindre än en månad kvar klarnar alternativen inför höstens val. Å ena sidan finns det en socialdemokrati som driver en rent småföretagarfientlig politik och som vill göra det dyrare att anställa unga. Å andra sidan finns det ett Centerparti som satsar på småföretagarna och göra det ännu mer attraktivt att anställa unga.

Några nedslag i min Almedalsvecka hitintills

SKL:s seminarium Hög tid att koppla upp den svenska skolan:

 

Helsingborg flyttar in med Joakim Jardenberg:

 

Almegas seminarium Hjälp med IT-tjänster i hemmet – rättighet eller lyx?:

 

Hej Digitalt med bland annat Brit Stakston:

 

Samtal med E.ONs presschef Mattias Hennius efter seminariet Så kan EU:s klimatmål stärka jobb och konkurrenskraft:

Vi ses i Almedalen!

På väg till Visby och Almedalen för en spännande vecka. Foto: Żeglarz / Wikimedia Commons.

 

Sådär! Då har jag rensat skrivbordet från diverse departementsärenden och packat väskan för en härlig vecka på Gotland och i Almedalen. Det ska verkligen bli kul att återse gamla vänner, träffa nya bekantskaper och debattera, diskutera och lyssna på en lång rad spännande idéer och politiska förslag. Eftersom jag gillar att ha många järn i elden så är jag glad att ha ett härligt fullspäckat schema de dagar jag är där (vilket är tisdag-torsdag och lördag eftermiddag – söndag eftermiddag). Är du på plats? Kom gärna förbi och lyssna och diskutera när det passar dig bäst. Och vem vet, kanske hinner vi till och med säga hej och växla några ord i någon paus!?

Här hittar du mig under mina schemalagda aktiviteter under dagarna på ”öjn”:

Fortsätt läs här

Förnybar diesel blir skattefri

Tillsammans med Preems vd Petter Hollandd för ett par år sedan.

Tankar Preems nya gröna diesel tillsammans med företagets vd Petter Holland för ett par år sedan.

Vår största energiutmaning för framtiden, och ett av de områden där utvecklingen nu börjar gå snabbt framåt, är omställningen till hållbara transporter. Och det är verkligen nödvändigt. För idag står vägtransporterna för närmare en tredjedel av Sveriges samlade klimatutsläpp, och 9 av 10 svenska bilar går på bensin eller diesel. Ska vi ha en chans att klara klimatutmaningen måste vi ändra på det.

Och det är precis det som Centerpartiet och Alliansregeringen gör. Allt sedan vi tillträdde 2006 har vi genomfört en lång rad insatser – från trängselskatten i Stockholm och miljöbilspremien i början av förra mandatperioden, till supermiljöbilspremien, stegvis och förutsägbart höjda koldioxidskatter, en mer miljöstyrande fordonsskatt och skattebefrielsen av de förnybara drivmedlena. Och tack vare det har andelen förnybara drivmedel sedan Centerpartiet och Alliansen tillträdde ökat från 3 till nästan 10 procent. Samtidigt som vi börjar komma bort från det faktum att vi när vi tillträdde ärvde en av Europas tyngsta och törstigaste fordonsparker. Det märks inte minst genom att en ny bil idag drar i genomsnitt nästan en tredjedel mindre bränsle än vad en ny bil gjorde 2006. Och utsläppen från våra transporter fortsätter stadigt att minska, trots att antalet bilar blivit fler.

Ett av de enklaste och snabbaste sätten att minska koldioxidutsläppen från våra vägtransporter är att blanda in mer förnybart i den bensin och diesel som säljs vid våra mackar idag. Och därför gör vi i Sverige just det. För att ytterligare skynda på den utvecklingen föreslog Centerpartiet och Alliansregeringen förra året att Sverige skulle införa en kvotplikt, där vi införde bindande krav på hur mycket förnybart bensinbolagen ska blanda in i bensin och diesel. Samtidigt föreslog vi att vi skulle fortsätta främja de rena och ”höginblandade” biodrivmedlen, som till exempel biogas och E85, genom fortsatt skattebefrielse. Och som en tredje komponent föreslog vi att kvotplikten skulle utformas så att den särskilt främjade användningen av mer avancerade förnybara drivmedel, från till exempel skogsråvara.

Ska Sverige kunna införa en sådan kvotplikt, och kombinera den med fortsatt skattebefrielse för de renodlat förnybara drivmedlena, så krävs ett godkännande av EU-kommissionen, utifrån det som kallas EU:s statsstödsregler. Och regeringen har under våren lagt mycket tid och energi på att förhandla med kommissionen för att få grönt ljus för vårt förslag. Men trots det har det nu tyvärr visat sig att EU-kommissionen inte kommer godkänna det kvopliktsförslag vi hade tänkt genomföra.

Det skäl kommissionen framfört är att det inte är möjligt för oss i Sverige att införa en kvotplikt och samtidigt fortsätta med att generellt undanta de förnybara drivmedlen från den koldioxidskatt som fossila drivmedel får betala. Deras linje är att vi i Sverige i så fall måste välja mellan att antingen fortsätta med den nuvarande skattebefrielsen av förnybara drivmedel, eller införa den nya kvotplikten. De köper inte att vi faktiskt vill påskynda utvecklingen till en hållbar transportsektor genom att ha både och.

Vi i Centerpartiet och Alliansregeringen håller verkligen inte med om det sättet att resonera. Tvärtom är det en bärande del i den svenska klimat- och energipolitiken att vi lägger koldioxidskatt på fossila bränslen, men inte på hållbara förnybara bränslen. Vår principiella hållning är nämligen att även om förbränning av hållbara biobränslen också orsakar koldioxidutsläpp så ingår de förnybara drivmedlen i ett kretslopp där den koldioxiden relativt snabbt fångas upp och binds i växtligheten i våra växande skogar eller av grödorna på våra åkrar, vilket innebär att förnybara bränslen inte orsakar någon höjd koncentration av koldioxid i vår atmosfär. Och detta principiella sätt att se på utsläpp är mycket väletablerat, i både miljöekonomisk teori och i praktisk tillämpning i de länder som, liksom vi i Sverige, har infört en koldioxidskatt. Faktum är att EU-kommissionen verkar vara rätt ensamma om sin hållning.

Men trots det kommer vi inte ifrån att vi inte kan införa kvotplikten, i kombination med vår nuvarande utformning av koldioxidbeskattningen, utan att EU-kommissionen ger grönt ljust för det. Och när vi fått det beskedet väljer vi att försvara den skattebefrielse vi redan har, och ta ett omtag om kvotplikten.

Men det faktum att vi nu inte kan införa kvotplikten ska inte stoppa den snabba utveckling för förnybara drivmedel vi redan har. Tvärtom är Centerpartiets och Alliansregeringens engagemang för att ställa om transportsektorn fortsatt starkt. Nu kommer vi ta ett omtag kring kvotplikten och se hur vi kan gå vidare för att skapa ännu bättre, och ännu mer långsiktiga villkor, för hållbara biodrivmedel än de vi redan har. Under tiden kommer vi se till så att dagens goda villkor för hållbara biodrivmedel kan fortsätta gälla. Det innebär att vi kommer fortsätta att främja en ökad användning av biodrivmedel genom den skattenedsättning som redan finns, efter godkännande av EU-kommissionen. Genom att låta dagens förmånliga skatteregler för förnybara drivmedel fortsätta gälla, kan vi fortsätta främja den låginblandning av förnybart i bensin och diesel som redan sker, så att de förnybara drivmedlen kan fortsätta att växa, precis som som de gjort under hela Alliansens tid i regeringsställning.

Samtidigt som vi nu får ta ett omtag om kvotplikten så tar Centerpartiet och Alliansen nya viktiga steg för att främja de mest klimatvänliga förnybara drivmedlena. Ett sådant steg berättar jag och finansminister Anders Borg (m) om i Dagens Industri idag. Idag är ett av de mest klimatvänliga förnybara drivmedlen vi har det som kallas för HVO (Hydrerade Vegetabiliska Oljor),  en slags förnybar diesel som i Sverige främst görs av restprodukter från skogen. HVO är det man kallar för ett ”drop-in-bränsle”, som kan tankas i en helt vanlig dieselmotor, och växer just nu väldigt snabbt på marknaden.

Idag kan man låginblanda HVO i vanlig diesel och bli befriad från skatt upp till en inblandning om 15 procent. Och hittills har det utrymmet räckt, eftersom HVO-volymerna på marknaden har varit förhållandevis små. Men nu ser vi att HVO har potential att växa ännu mer, och då vill vi i Centerpartiet och Alliansen främja det.

Därför ger Anders Borg och jag idag besked, å hela Alliansregeringens vägnar, om att vi kommer utöka skattebefrielsen för HVO till en inblandning om 100 procent. Tack vare det öppnar vi nya möjligheter där man inte bara kan låginblanda HVO, utan där det också kan bli ett bra alternativ med ren HVO. Vilket i sin tur skulle kunna leda till att vilket bussbolag som helst – som idag kör sina bussar på fossil diesel – enkelt skulle kunna ställa om till hundra procent förnybart i sin egen verksamhet, genom att byta och köra på HVO, men fortsätta använda de bussar man redan har.

Så sent som i fredags konstaterade Energimyndigheten att HVO är ett av de allra bästa befintliga förnybara drivmedlena ur klimatsynpunkt, och att HVO var ett av de förnybara drivmedel som förra året växte allra snabbast, med mer än en fördubbling av volymen på den svenska marknaden. Nu lägger vi i Centerpartiet och Alliansregeringen i en extra växel för att ytterliga främja den fina utveckling som den klimatsmarta HVO:n har!

Fyra förslag för färre anvisningsavtal

Är du en av dem som betalar onödigt mycket för din el? Faktum är att risken är rätt stor att du faktiskt är det. För som Energimarknadsinspektionen har visat så har så många som var sjätte elkund så kallade anvisningsavtal, vilket innebär att de i genomsnitt betalar 30 procent mer än vad de hade behövt göra om de hade haft vanliga jämförbara elavtal. Och i väldigt många fall är man över huvud taget inte medveten om det.

En av mina allra viktigaste prioriteringar som energiminister är att ge kunden på energi- och elmarknaderna kunskap och verktyg för att kunna komma bort från onödiga kostnader och göra aktiva val. Självklart tillhör jag dem som tror på att det är rätt med en fri energimarknad, men ska den fungera bra förutsätter det att vi som konsumenter är upplysta och kunniga och har möjlighet att göra aktiva val. Men tittar man på hur det har sett ut på elmarknaden så har elbolagen ofta haft en väldigt mycket starkare position än kunderna, till och med gentemot hela det sammanlagda kundkollektivet. Och det är förmodligen en av orsakerna till att så många har så lågt förtroende för energibranschen.

Idag hade jag för tredje gången kallat elbolagen och representanter för elkunderna till ett  möte om hur vi ska kunna minska andelen kunder som har anvisningsavtal och därmed betalar onödigt mycket för sin el. Det vanligaste är att man hamnar på anvisningsavtal i samband med att man flyttar, till sin första bostad eller från en bostad till en annan. Och alldeles för många blir liggande alldeles för länge på anvisningsavtal, och betalar då för var dag som går onödigt mycket för sin el.

Vid förra mötet, i februari, gjorde elbolagen – genom Svensk Energi och Oberoende elhandlare – ett tydligt åtagande där de förband sig att frivilligt genomföra åtgärder för att förbättra informationen till de anvisade kunderna, öka frekvensen i informationen till dessa kunder men också arbeta bort den både spretiga och vilseledande terminologi som funnits runt den här typen av avtal. Och när vi då skildes åt fick elbolagen i hemläxa att genomföra det de hade lovat, och idag var det alltså dags för läxförhör.

Hur ser det då ut? Har man gjort det man lovat? Och har det i så fall lett till att antalet elkunder med anvisningsavtal gått ner?

Det som är tydligt är att elbolagen nu faktiskt skriver under på det åtagande som energibranschen själva har gjort, och de nya riktlinjer som de arbetat fram. Vissa elbolag har redan gått långt mycket längre än så, och självmant tagit bort dessa anvisningsavtal. Men det har fortfarande gått för kort tid för att Energimarknadsinspektionen med säkerhet ska kunna se att det skett någon förändring i andelen kunder med anvisningsavtal. Och just därför har jag och regeringen givit EI i uppdrag att fortsätta följa utvecklingen väldigt noga, och rapportera till oss hur det utvecklar sig under hösten .

Samtidigt som vi ska följa hur elbranschen förverkligar sitt åtagande, så förbereder jag och regeringen nu ett paket med fyra förändringar som ska bidra till att vi kan komma bort från de många anvisningsavtalen, förslag som jag presenterade för elbolagen och kundrepresentanterna vid mötet idag. De förslagen innebär att vi från Alliansregeringens sida kommer föreslå att:

  • Den som flyttar framöver bara ska behöva ha kontakt med en enda part för att ordna ett nytt elavtal till den nya bostaden. Istället för att, som idag, behöva ta kontakt med både elnätsbolaget och elhandelsbolaget ska det framöver räcka med att bara ta kontakt med sitt elhandelsbolag för att ordna ett nytt elavtal till den bostad man flyttar till.
  • Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att utöva tillsyn också över de anvisade elhandlarna, ett uppdrag de inte har idag.
  • Energimarknadsinspektionen får en tydligare instruktion om att utfärda riktlinjer om vilken information som t.ex. fastighetsbolag och mäklare ska ge till sina kunder när de flyttar.
  • Elnätsbolagen blir skyldiga att tidigare än idag förvarna dig om du riskerar att hamna i ett anvisningsavtal som du själv inte har valt.

Tyvärr finns det inte en enda åtgärd som innebär att vi i ett enda klubbslag kan få bukt med anvisningsavtalen. Men det här är fyra åtgärder som – vid sidan av de förändringar som elbolagen själva kan och måste göra på egen hand – kan bidra till att förenkla och underlätta flyttprocessen, så att fler elkunder kan flytta in i sin nya bostad med ett nytt elavtal och ett rimligt pris. Nu kommer mina tjänstemän på Näringsdepartementet slutjustera de fyra förslagen, så att det efter sommaren kan gå ut på remiss innan vi i regeringen lägger fram ett slutgiltigt och fullfjädrat förslag senare i år.

Om dessa förslag, och om dagens möte, har TT rapporterat om idag.