Anna-Karin Hatt bloggar |

Mer förnybart stärker EU:s energioberoende

Idag har jag och mina energiministerkollegor i EU träffats för energiministerråd i Luxemburg. På vår digra agenda hade vi både en viktig diskussion om hur vi kan minska EU:s energiberoende, och en lika viktig diskussion om vilka klimat- och energimål som vi i EU ska anta till 2030. I båda dessa frågor är vi från Sverige väldigt aktiva, och har en tydlig och pådrivande roll.

Vid Europeiska Rådets möte i mars gav de EU-kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för att stärka EU:s försörjningstrygghet, vilket de också gjort. Och strävan att minska sitt beroende framför allt av rysk gas är verkligen en brännhet fråga i många medlemsländer, mot bakgrund av utvecklingen i Ukraina och det faktum att många av EU:s medlemsländer är tungt beroende av rysk gas (som inte sällan transporteras i pipelines via Ukraina). Vi i Sverige märker inte så mycket av det, eftersom vi inte är så beroende vare sig av rysk gas eller av gas i allmänhet.

Mycket i den strategi EU-kommissionen har föreslagit är väldigt välkommet och bra, inte minst de kortsiktiga åtgärderna, som EU borde kunna enas om relativt snabbt. Men samtidigt har jag idag väldigt tydligt betonat att frågan om att minska EU:s energiberoende och stärka vår försörjningstrygghet hänger nära samman med det nya ramverk för klimat- och energipolitiken till 2030 som vi också har på bordet och förhandlar, och att båda dessa frågor måste hanteras som en helhet och tillsammans. För faktum är att det snabbaste och billigaste sättet att minska vårt beroende av importerad fossil energi är att bygga ut den förnybara energi, och att energieffektivisera. Precis den typ av frågor som vi diskuterar och ska besluta om i det kommande 2030-ramverket.

Den diskussion vi energiministrar hade idag, liksom den diskussion som miljöministrarna hade i sitt råd igår, var en förberedelse inför de förhandlingar om ökat energioberoende och 2030-målen som statsminister Fredrik Reinfeldt och de andra stats- och regeringscheferna ska ha vid sitt toppmöte strax efter midsommar. Förhoppningsvis kan de lösa några av de mest akuta Ukraina-relaterade frågorna redan då, men de medelfristiga och långsiktiga insatserna för att öka vårt energioberoende måste hanteras och beslutas samtidigt som 2030-ramverket, ett ramverk som Sverige och flera andra medlemsländer anser måste beslutas om senast vid toppmötet i oktober i år.

Vid energirådet idag fattade vi också beslut om att godkänna det kompromissförslag som ordförandeskapet lagt fram om det så kallade ILUC-direktivet (Indirect Land Use Change), ett direktiv som handlar om att införa nya krav och regler för att främja och säkra hållbara förnybara drivmedel. Vägen fram till dagens beslut har varit lång och komplicerad, med intensiva förhandlingar, där vi från svensk sida har gjort gemensam sak med andra likasinnade för att se till så att direktivet innehåller regler som främjar avancerade biodrivmedel från t.ex. skogen, och att det också främjar utvecklingen av biodrivmedel med extra stor klimatnytta. I båda de delarna har vi från svensk sida lyckats väl, och båda delarna finns därför med i direktivet. Nu väntar en förhandling med EU-parlamentet, där vi måste bevaka att de goda delarna blir kvar, samtidigt som vi från svensk sida inte har något emot om parlamentet skulle kräva att vi ytterligare höjer ambitionerna när det gäller att främja de mest klimatsmarta biodrivmedlen i ILUC-direktivet.

Här finns en intervju jag gjorde innan mötets öppnande i morse.

11 förslag för bättre mobiltäckning

Presenterar PTS rapport om mobiltäckning tillsammans med PTS GD Göran Marby.

För ungefär ett år sedan, förra våren, var många mobilkonsumenter i uppror eftersom många av oss upplevde att de löften som mobiloperatörerna givit inte stämde med verkligheten. Fastän operatörerna frikostigt lovat bra täckning så vittnade verkligheten ofta om något annat – om vita fläckar där det över huvud taget inte fanns någon mobiltäckning, om avbrutna eller hackande samtal och om mobil datasurf som ibland kändes som om man trampade runt i sirap.

Det var precis därför som jag förra våren vid upprepade tillfällen skärpte tonen och sände väldigt tydliga signaler till operatörerna, inte minst på PTS marknadsdag. Och jag tror att jag gav uttryck för det som många av oss kände, och fortfarande känner: det måste vara slut på orealistiska löften och täckningskartor som inte stämmer med verkligheten. Har man lovat bra täckning så har man också en skyldighet att ordna det, och just därför måste operatörerna investera mer för att möta de högst rimliga krav mobilkunderna har.

I samma veva, och för att skynda på mobilnätsutbyggnaden och komma till rätta med problem, gav jag och regeringen tidigt förra sommaren Post- och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra stickprovskontroller och helt enkelt gå ut i verkligheten och kolla hur väl operatörernas täckningskartor stämde med verkligheten. Och resultatet av den stickprovsundersökningen bekräftade det många hade på känn och hade upplevt: att många operatörer lovat mer än vad de kunde hålla, både när det när det gäller mobila röstsamtal och mobilt bredband.

Det fick mig att dra slutsatsen att vi måste göra mer för att komma till rätta med de skönmålande täckningskartorna, och därför fick Post- och Telestyrelsen tillsammans med Konsumentverket i uppdrag att se över lagstiftningen kring operatörernas marknadsföring. Det uppdraget ledde till att det den här våren träffades en unik branschöverenskommelse där alla mobiloperatörer nu har förbundit sig att ta fram och redovisa rättvisa och mellan varandra jämförbara täckningskartor, som ska göra det lättare för oss mobilanvändare att göra bra val av mobiloperatör.

Samtidigt som de fick det uppdraget fick PTS också i uppdrag att genomföra regionala dialogmöten, med alla berörda aktörer, för att hitta lösningar på hur man kan underlätta och påskynda mobilnätsutbyggnaden bland olika aktörer på regional och lokal nivå. Och därtill fick PTS i uppdrag att kartlägga mobilnätsutbyggnaden och ta fram en långsiktig plan för hur utbyggnaden av mobilnäten kan bli ännu bättre.

Sedan dess har tre av de fyra största mobiloperatörerna meddelat att de nu kommer göra mångmiljardinvesteringar för att bygga ut mobilnäten, både i städerna och på landsbygden. Och det är väldigt bra. Men mer kan göras, och en del av det som ytterligare kan göras håller jag just nu i min hand.

För idag har PTS överlämnat den långsiktiga plan för hur utbyggnaden av mobilnäten kan bli ännu bättre, som jag bett dem ta fram. Och det de överlämnat är en lista med 11 olika områden som vi i regeringen, PTS och operatörerna behöver jobba mer med för att påskynda utbyggnaden av mobilnäten. Det PTS föreslår är att vi:

går vidare med tilldelningen av det så kallade 700 MHz-bandet (som vi i Alliansregeringen öronmärkte för att i framtiden användas för mobilt bredband, i ett regeringsbeslut i februari i år) för att få bättre mobiltäckning,
ser över möjligheten att jobba med så kallade ”samhällsmaster” i kommunerna, som ett sätt för lokala aktörer att kunna bidra och främja täckningen framför allt i glesbygd,
ska jobba vidare med åtgärder för att förbättra inomhustäckningen,
stärker uppföljningen av mobiltäckning genom tillsyn och mätning,
ger stöd till regionalt arbete med mobil- och bredbandsfrågor,
vidtar åtgärder för ökad robusthet i mobilnäten inklusive hantering av elstörningar,
förbättrar informationen till konsumenter på mobil- och bredbandsmarknaden,
utreder förutsättningarna för bredband och IP-telefoni via satellit,
träffar en branschöverenskommelse om miniminivåer för fibernät,
gör en samlad insats för att minska problem med att använda betalterminaler i mobila kommunikationsnät,
använder mer frekvenser för att möta efterfrågan på trådlösa tjänster.

Det här är väldigt välkomna förslag och en väldigt välkommen plan, som jag nu kommer gå igenom mycket noga. Men redan nu kan jag ge ett väldigt tydligt besked: vi i Centerpartiet och Alliansregeringen kommer ta oss an förslaget om så kallade ”samhällsmaster” så snabbt vi kan. För vi vet att det finns många kommuner som äger byggnader, där det redan finns el och fiber framdragen, som borde kunna användas för att erbjuda mobiloperatörer att, på lika villkor, sätta upp sina basstationer. Vilket skulle vara ett bra sätt för många kommuner att, till en väldigt låg kostnad, kunna bidra till bättre mobiltäckning hemma hos sig.

Är man, som jag och många med mig, besjälad av att hela landet ska ha bredband och mobiltelefoni i världsklass, så är det här 11 goda nyheter, som även TT har rapporterat om idag.

Två bra beslut för mer bredband

2009 inrättades Bredbandsforum, som är ett strategiskt forum för att förverkliga regeringens bredbandsstrategi och som har till uppdrag att bidra till att målen i bredbandsstrategin nås. I Bredbandsforums styrgrupp, som jag leder, ingår berörda företag och operatörer, myndigheter och organisationer som möts för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som kan leda till en bättre utbyggnad och större tillgång till bredband med höga hastigheter i hela landet. Sedan Bredbandsforum skapades och började arbeta har vi kunnat identifiera ett antal olika hinder, hitta lösningarna och påskynda och underlätta bredbandsutbyggnaden. Ett exempel är den Bredbandsguide som vi tagit fram, som nu fungerar som ett väldigt bra stöd för kommuner runt om i landet som vill planera för snabba och framtidssäkra bredbandsnät.

Idag höll jag i det 13:e mötet med Bredbandsforums styrgrupp och vid det mötet bestämde vi oss för att tillsätta två nya arbetsgrupper, en ”villagrupp” och en arbetsgrupp för ”samordnad efterfrågan för att nå regeringens mål om bredband i världsklass”.

Just nu se vi att allt fler villor runt om i landet får tillgång till fiber. I det arbetet är många olika privata och offentliga aktörer involverade, och flera olika tekniker och affärsmodeller används. Som villaägare kan man ha svårt att värdera om ett visst erbjudande om en bredbandsanslutning möter de behov man har eller inte, samtidigt som fler villaägare behöver bättre information för att man ska se nyttan och välja att ansluta sin villa till bredband med hög hastighet. Vi behöver skaffa oss bättre kunskap om var fiberutbyggnaden sker i våra villaområden, men vi behöver också se till att få fram bättre och mer ändamålsinformation om nyttan med fiber, och olika erbjudanden till den enskilda villaägaren.

Den Villagrupp som vi nu tillsatt ska ta sig an just det och ska bland annat undersöka hur vi kan främja utbyggnaden av höghastighetsbredband till villor, så att den delen av bredbandsutbyggnaden kan fortsätta gå framåt i hög hastighet. Gruppen kommer också att titta närmare på hur marknadsaktörernas kommunikation med villaägarna ser ut.

Den nytillsatta arbetsgruppen för samordnad efterfrågan får ett annat viktigt uppdrag, nämligen att se hur marknadens investeringar i bredbandsinfrastruktur kan öka genom att det offentliga på ett mer medvetet sätt använder offentlig upphandling, däribland samordnad efterfrågan och innovationsupphandling, för att påskynda utbyggnaden och se till så att det offentliga får den infrastruktur som krävs för framtidens välfärdstjänster.

Som om det inte vore nog med de två viktiga besluten slutredovisade också den arbetsgrupp som arbetat under året, som går under namnet Robusthetsgruppen, sitt arbete och de föreslår bland annat att Bredbandsforum ska se till så att det tas fram en vägledning för anläggning av fibernät, samtidigt som de själva redan har utarbetat en robusthetsguide som syftar till göra små och medelstora företag mer medvetna om hur beroende de kan vara av sin uppkoppling, och hur de kan säkerställa att den blir så driftsäker som möjligt.

Den här förmiddagen rymde med andra ord två riktigt bra beslut, och en slutrapport med en rad olika förslag, som innebär att vi kommer ta ytterligare steg till ett Sverige med bredband i världsklass.

Fortsatt jobb för sänkt skatt på egenproducerad förnybar el

Reformen om lägre skatt på egenproducerad el beräknas träda ikraft vid årsskiftet. Foto: Johannes Jansson

I EU finns något som kallas statsstödsregler, som är regler som har skapats för att vi tillsammans i EU ska kunna säkerställa att vi har en sund konkurrens på den inre marknaden. Statsstödsreglerna ska skydda oss mot att vissa medlemsstater försöker gynna sitt eget lands näringsliv på ett otillbörligt sätt. Jag ska villigt erkänna att jag då och då kan tycka att EU-kommissionen, som har till uppgift att säkra att alla medlemsstater verkligen lever upp till statsstödsreglerna, tillämpar det regelverket lite väl nitiskt. Och precis så kanjag känna nu, när vi i Sverige har fått svar på de frågor vi har ställt utifrån statsstödsregleverket när det gäller Centerpartiets och Alliansregeringen nya reform om sänkt skatt på egenproducerad förnybar el.

Vår tanke, och innebörden av det förslag som vi lämnade till Riksdagen i våras, har varit att den sänkta skatten för egenproducerad förnybar el skulle träda i kraft den 1:a juli i år. Men tyvärr har det, efter EU-kommissionens besked som kom bara nu i dagarna, visat sig att vi behöver göra endel justeringar för att vi ska kunna genomföra reformen, på ett sätt som lever upp till de EU-regler vi har att förhålla sig till. Bland annat har det visat sig att EU-kommissionen inte anser att vi inte skulle kunna sänka skatten för befintliga mikroproduktionsanläggningar för förnybar el, om vi vill få reformen godkänd enligt de nya statsstödsriktlinjer som träder i kraft nu i sommar.

Centerpartiets och Alliansens avsikt har hela tiden, precis som vi redovisade i den proposition som vi lämnade till Riksdagen i våras, varit att både befintliga och nytillkommande mikroproduktionsanläggningar för förnybar el ska få rätt till skattenedsättningen. Och därför behöver vi nu göra vissa justeringar av reformen, så att vi kan luta den mot, och få den godkänd enligt, en annan del av EU:s regelverk. Det innebär att vi nu kavlar upp ärmarna för att så snart som möjligt få fram de justeringarna, och remittera dem innan de går till Riksdagen, vilket innebär att det kommer dröja ytterligare några månader innan den sänkta skatten för småskaligt producerad el kan träda i kraft.

Det som mitt i allt detta ändå är bra är att vi i Alliansregeringen, i dialog med EU-kommissionen, nu har identifierat en väg framåt, som innebär att skattenedsättningen kommer utformas så att den faller in under EU:s så kallade ”de minimis-regler”. De reglerna innebär, i korthet, att regeringen kan ge stöd till vissa företag, förutsatt att de samlade stöden till ett och samma företag håller sig under ett visst totalt takbelopp. Och utformar man reformen så behöver den inte prövas enligt statsstödsreglerna, vilket innebär att både befintliga och nya anläggningar kan omfattas, precis som Centerpartiet och Alliansregeringen tänkt.

Nu kavlar vi alltså upp ärmarna ännu ett varv, tar fram ett justerat förslag som vi kan skicka ut på remiss och sedan gå med till Lagrådet, innan vi i höst överlämnar en proposition till Riksdagen, så att den nyvalda Riksdagen kan börja med att fatta ett riktigt bra förnybart beslut, som ett av de första besluten den kommande mandatperioden. Och min och Alliansregeringens absoluta målsättning är att den här efterlängtade reformen ska kunna träda i kraft allra senast den 1 januari 2015.

Min drivkraft, och politikens kärna, är strävan att åstadkomma förändring. Ibland går det arbetet enkelt, och känns som en ”sunny walk in the park”. Andra gånger stöter man på hinder på vägen, som man får ta sig runt och klättra över innan man nått sitt mål. I de lägena har man god nytta av en god portion småländsk envishet, ett starkt jäklarnamma och det resultatfokus som ofta hör centerpartisterna till.

Just nu växer det förnybara så det knakar, i Sverige och världen. Och svenska konsumenter vill vara en del av den resan. Sedan jag och regeringen berättade att vi kommer sänka skatten på småskaligt producerad förnybar el har så många människor – enskilda villaägare, enskilda lantbrukare och solcellsinstallatörer – hört av sig till mig och bekräftat att de verkligen längtar efter den här reformen och att så många är intresserade av att gå från att vara passiv elkonsument till att bli en aktiv förnybar elproducent. Det engagemanget, och det tydliga stödet för den här reformen, vill jag verkligen passa på att tacka för!

Nu ska vi göra en bra reform ännu lite bättre, så att vi sist och slutligt kan få den på plats, så att fler av er kan gå från ord till handling. För en sak är helt säker: den rörelse som finns, där allt fler vill bli sin egen småskaliga förnybara elproducent, har alla förutsättningar att bli en framtida folkrörelse – om det inte redan är det!

Närodlad familjepolitik på familjeliv.se

Familjeliv.se är Sveriges största familjesajt och de satsar ordentligt på att bevaka riksdagsvalet i höst. Självklart gör de det med fokus på familjen, och på de delarna av politiken som berör barnfamiljerna allra mest. I en serie web-tv-inslag – under vinjetten ”Våga fråga” – har författaren och bloggaren Malin Wollin intervjuat en företrädare för varje riksdagsparti, däribland mig som svarar på frågor som rör barn och familj, å Centerpartiets vägnar.

I det första klippet från den intervjun, som släppts i dagarna, resonerar jag bland annat kring vad som krävs för att vi som lever i barnfamiljer ska ha förutsättningar för att få ihop vardagspusslet och leva ett gott liv, alldeles oavsett var i Sverige man bor eller vill bo, och vad vi i Centerpartiet har gjort – och vill fortsätta göra – för landets alla barnfamiljer.

En nära intervju om närodlad familjepolitik, helt enkelt!

Välkommet amerikanskt steg för klimatet

Amerikanskt kolkraftverk, källa: Wikipedia Commons

Igår presenterade USA:s president Barack Obama sina nya planer för att minska USA:s utsläpp av växthusgaser, framför allt genom att ställa nya krav på USA:s många kolkraftverk. Uppdraget till amerikanska naturvårdsverket är att införa nya regler som skall minska utsläppen med 30 procent, jämfört med 2005 års nivåer.

Att Obama gör detta är efterlängtat och välkommet, av tre viktiga skäl.

För det första; Obama pekar nu ut en tydlig riktning och tar konkreta steg framåt. Det är bra. För även om det kan te sig som en obegriplighet för många svenska som tar klimatengagemanget för givet så har klimatfrågan i USA länge varit i bakgrunden och varit en fråga fylld av konflikter. Ofta har kongressen blockerat möjligheterna att införa nya ambitioner och genomföra nya reformer som skulle innebära att USA blev en tydligare spelar på klimatområdet. Genom att Obama nu låter myndigheterna sätta nya regler kommer USA kunna komma framåt trots att det finns en politisk oenighet i frågorna. Det är väldigt bra.

För det andra; När Obama nu höjer ambitionerna ökar USA också trycket på andra länder och på att vi gemensamt ska kunna komma framåt i klimatfrågan globalt. Jag och miljöminister Lena Ek har och fortsätter arbeta hårt, å Centerpartiets och Alliansregeringens vägnar, för att vi i EU ska enas om en tydlig och ambitiös gemensam position inför de globala klimatförhandlingar som ska äga rum i Paris hösten 2015. De i EU som hittills varit skeptiska till att göra det har ofta hävdat att vi i EU inte ska göra några egna åtaganden, förrän stora utsläppare som USA och Kina går framåt. När Obama nu får USA att röra på sig ökar också trycket på andra att göra detsamma, också i Europa.

För det tredje; Som ett brev på posten kommer det nu dra ihop sig till klimatpolitisk strid i USA. Konservativa grupper och traditionella energiintressen engagerar sig nu hårt för att kritisera Obamas ambitioner, genom att hävda att kostnaderna blir för höga och ifrågasätta både presidentens och vetenskapens klimatargument. Samtidigt som Obama inte bara motiverar sitt förslag med att USA behöver minska sina klimatutsläp, utan också motiverar dem med bättre hälsa och andra stora samhällsvinster.

USA måste vara med och ta sitt ansvar och inta en konstruktiv och pådrivande roll för att vi ska kunna nå ett globalt klimatavtal 2015. Förhoppningsvis kommer det som nu händer i USA att skänka lite mer ljus åt fördelarna med att minska utsläppen i USA, samtidigt som det förhoppningsvis kan bidra till ett nytt globalt fokus på klimat- och energifrågorna, vilket behövs för att föra världen lite närmare ett globalt klimatavtal. Obama har, inte minst under sin andra presidentperiod, visat ett stort intresse för klimat- och hållbarhetsfrågor, vilket märktes när han besökte Sverige och Stockholm förra hösten, och jag tillsammans med statsministern fick chansen att berätta om Sveriges hållbara resa och visa upp några bra exempel på framstående svensk miljöteknik. Att detta intresse nu blir till konkret politiskt handling är ett gott tecken inför framtiden.

Ett öppet internet utvecklar världen

It- och energiminister Anna-Karin Hatt på Stockholm Internet Forum 2014

Idag samlas mer än 400 deltagare från en lång rad olika aktörer från 100 olika länder i Stockholm för att diskutera hur ökad tillgång till internet kan bidra till större frihet, mer ekonomisk och social utveckling och stärkta mänskliga rättigheter på konferensen Stockholm Internet Forum. Och sedan en tid tillbaka har den internationella debatten kring internet och hur internet ska förvaltas och utvecklas blivit allt mer intensiv. Och just därför poängterade jag i mitt inledningsanförande (som du kan se i sin helhet i videon här ovanför) hur otroligt viktigt det är att vi väljer rätt modell för att förvalta och utveckla vårt fria och öppna internet också framöver.

För i en tid då mer eller mindre auktoritära regimer gärna skulle flytta in internets förvaltning i multilaterala fora, kanske under FN-flagg, och öka staters inflytande över internet på civilsamhällets bekostnad är det otroligt viktigt att Sverige mycket tydligt står upp för, och söker ett ökat stöd för, idén att vi måste fortsätta att reformera och förbättra internets styrning och slå vakt om den flerpartssamverkan för internets förvaltning som vi har idag, en modell som garanterar att inte bara regeringar har inflytande över utvecklingen av internet, utan också viktiga delar av civilsamhället som organisationer som Amnesty, Reportrar utan gränser och Human Rights Watch.

I den diskussionen är både jag och Carl Bildt otroligt aktiva, å Alliansregeringens och Sveriges vägnar. Vi står upp för ett fritt och öppet internet där alla berörda aktörer kan få vara med och bidra, och där vi försvarar den öppenhet som skapat så mycket tillväxt, utveckling, innovation och som spridit det fria ordet till miljarder människor världen över. Se gärna hela talet i videon ovan, eller läs hela mitt tal här.

En tårta för ett bättre djurskydd

En stark grön röst

I går fortsatte valkampanjen i Karlstad där jag också medverkade vid Värmlands klimatdag. Om det rapporterade bland annat NWT och P4 Värmland. I VLT kan du också läsa debattartikel där jag och västmanlänningarna Marita Ljung (1:a namn på riksdagslistan) och Carola Gunnarsson (kandidat till EU-parlamentet) skriver om att EU bör anta nya ambitiösa klimatmål och att höja priset på koldioxidutsläpp i Europa.”