Mer förnybart stärker EU:s energioberoende

Idag har jag och mina energiministerkollegor i EU träffats för energiministerråd i Luxemburg. På vår digra agenda hade vi både en viktig diskussion om hur vi kan minska EU:s energiberoende, och en lika viktig diskussion om vilka klimat- och energimål som vi i EU ska anta till 2030. I båda dessa frågor är vi från Sverige väldigt aktiva, och har en tydlig och pådrivande roll.

Vid Europeiska Rådets möte i mars gav de EU-kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för att stärka EU:s försörjningstrygghet, vilket de också gjort. Och strävan att minska sitt beroende framför allt av rysk gas är verkligen en brännhet fråga i många medlemsländer, mot bakgrund av utvecklingen i Ukraina och det faktum att många av EU:s medlemsländer är tungt beroende av rysk gas (som inte sällan transporteras i pipelines via Ukraina). Vi i Sverige märker inte så mycket av det, eftersom vi inte är så beroende vare sig av rysk gas eller av gas i allmänhet.

Mycket i den strategi EU-kommissionen har föreslagit är väldigt välkommet och bra, inte minst de kortsiktiga åtgärderna, som EU borde kunna enas om relativt snabbt. Men samtidigt har jag idag väldigt tydligt betonat att frågan om att minska EU:s energiberoende och stärka vår försörjningstrygghet hänger nära samman med det nya ramverk för klimat- och energipolitiken till 2030 som vi också har på bordet och förhandlar, och att båda dessa frågor måste hanteras som en helhet och tillsammans. För faktum är att det snabbaste och billigaste sättet att minska vårt beroende av importerad fossil energi är att bygga ut den förnybara energi, och att energieffektivisera. Precis den typ av frågor som vi diskuterar och ska besluta om i det kommande 2030-ramverket.

Den diskussion vi energiministrar hade idag, liksom den diskussion som miljöministrarna hade i sitt råd igår, var en förberedelse inför de förhandlingar om ökat energioberoende och 2030-målen som statsminister Fredrik Reinfeldt och de andra stats- och regeringscheferna ska ha vid sitt toppmöte strax efter midsommar. Förhoppningsvis kan de lösa några av de mest akuta Ukraina-relaterade frågorna redan då, men de medelfristiga och långsiktiga insatserna för att öka vårt energioberoende måste hanteras och beslutas samtidigt som 2030-ramverket, ett ramverk som Sverige och flera andra medlemsländer anser måste beslutas om senast vid toppmötet i oktober i år.

Vid energirådet idag fattade vi också beslut om att godkänna det kompromissförslag som ordförandeskapet lagt fram om det så kallade ILUC-direktivet (Indirect Land Use Change), ett direktiv som handlar om att införa nya krav och regler för att främja och säkra hållbara förnybara drivmedel. Vägen fram till dagens beslut har varit lång och komplicerad, med intensiva förhandlingar, där vi från svensk sida har gjort gemensam sak med andra likasinnade för att se till så att direktivet innehåller regler som främjar avancerade biodrivmedel från t.ex. skogen, och att det också främjar utvecklingen av biodrivmedel med extra stor klimatnytta. I båda de delarna har vi från svensk sida lyckats väl, och båda delarna finns därför med i direktivet. Nu väntar en förhandling med EU-parlamentet, där vi måste bevaka att de goda delarna blir kvar, samtidigt som vi från svensk sida inte har något emot om parlamentet skulle kräva att vi ytterligare höjer ambitionerna när det gäller att främja de mest klimatsmarta biodrivmedlen i ILUC-direktivet.

Här finns en intervju jag gjorde innan mötets öppnande i morse.