När jag igår, tillsammans med IEA:s chefsekonom Dr. Faith Birol, talade på Dagens Industri:s energikonferens, och senare på Näringsdepartementets seminarium i Riksdagen om World Energy Outlook 2013, så lyfte jag fram problematiken kring den så kallade skiffergasrevolutionen, där vissa länder nu utvinner gas ur skiffer för att ersätta sin kolanvändning. När Dagens Industri idag, i papperstidningen, ska rapportera om vad jag sa har de dessvärre beskrivit det jag sa helt tokigt. Bland annat framstår det i en bildtext som om jag skulle vara positiv till skiffergas. Ingenting kunde vara mer felaktigt.

Den stora risken med den pågående skiffergasrevolutionen är att de energival och de energikällor som kan verka billigare och tillgängliga idag, i själva verket kommer att bli mycket kostsamma, knappa och skapa nya miljöproblem imorgon. Förvisso kan kanske okonventionell gas som skiffergas minska koldioxidutsläppen, om den används för att ersätta kol och om man bara tar hänsyn till hur stora utsläppen är vid själva elproduktionen (och utesluter de utsläpp som kan uppkomma vid själva utvinningen). Men skiffergas är fortfarande ett fossilt bränsle som i jämförelse med rena förnybara energikällor som sol, vind, vatten och biomassa släpper ut väldigt mycket koldioxid. Och till det kommer en omfattande miljöpåverkan av själva utvinningen av skiffergasen. De dynamiska kortsiktiga effekterna, och de långsiktiga miljöeffekterna, av skiffergas är helt enkelt väldigt problematiska, vilket var min huvudpoäng kring skiffergasen när jag talade på Di Energi igår.

För det vi ser hända just nu i Europa är hur ökade globala volymer av skiffergas har lett till en dramatisk minskning av de globala kolpriserna, och att mer kol importeras till den europeiska marknaden. Det, i kombination med låga koldioxidpriser i EU:s utsläppshandel, har lett till att kolförbrukningen i EU idag är den högsta på 40 år, vilket innebär en påtaglig risk för att utsläppen från EU:s energisektor kommer att öka istället för att minska. Den ökade volymen  kol i Europa är en av de, förvisso oavsiktliga, men väldigt oväntade konsekvenserna av den massivt ökade användningen av skiffergas i andra delar av världen. Och risken är stor att vi än så länge bara har sett en liten del av de oönskade effekter som skiffergasen kommer ha på våra energisystem och vår miljö.

Precis som Dr. Fatih Birol är jag mycket oroad över att världen just nu kan vara på väg in i nya långa fossilberoenden, när vissa länder, i sin jakt på lägre elpriser, vill använda skiffergasfyndigheter för att minska sitt importberoende. Det vi hittills sett är att den utvecklingen lett till att mer kol kommit ut på världsmarknaden och att priset på kol sjunkit, så att importberoende länder väljer att använda mer kol, när priset på kol gått ner. Skiffergasen kan, med andra ord, eventuellt leda till något minskade koldioxidutsläpp i vissa länder, men leder just nu också till omfattande lokal miljöpåverkan och till en ökad användning av kol i andra delar av världen.

För att kunna vända den utvecklingen behöver världen mer än någonsin goda exempel på hur man med kostnadseffektiva styrmedel kan bygga ut den förnybara energin. Och vi behöver se till så att världen får ett globalt klimatavtal, och ett korrekt pris på koldioxid.