Allt mer i vårt samhälle blir nu snabbt allt mer digitalt, vilket leder till att allt fler av oss litar allt mer på de digitala system vi har. I dagsläget använder allt fler, till och med våra allra yngsta, digitala tjänster. Faktum är att hälften av alla våra tvååringar använder internet idag, och det digitala innanförskapet fortsätter öka.

Den digitala utveckling vi nu står mitt uppe i har gått rekordsnabbt. När vi i Alliansregeringen tillträdde 2006 fanns inte ens mobilt bredband. Sju år senare använder nästan 7 av 10 svenskar en smart mobil, som man inte bara kan ringa med utan också har snabb internetuppkoppling och större datorkapacitet än vad de stora stationära datorer som fanns i regeringskansliet hade, när vi flyttade in i Rosenbad 2006.

Det betyder att en klar majoritet av oss svenskar idag går omkring med en kraftfull dator i fickan, som innehåller all tänkbar känslig information, som bankkoder, affärshemligheter, privata uppgifter och så vidare. Men inte särskilt många har nog tänkt på att skaffa sig ett virusskydd eller en brandvägg på sin smarta telefon.

Det mål regeringen och riksdagen slagit fast är att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Det framgår av den digitala agendan för Sverige som regeringen antog för ungefär två år sedan.  Det är ett ambitiöst mål, och för att lyckas nå det måste både medborgare och företagare ha förtroende för och vilja använda våra it-system. Att kunna garantera en säker, motståndskraftig och tillförlitlig elektronisk kommunikationsmiljö är en framtidsfråga, för Sverige och alla andra länder.

De hot som idag finns mot våra elektroniska kommunikationsnät och it-system är olika. Det kan vara allt ifrån hot som kommer ur rent tekniska fel till hot som handlar om den mänskliga faktorn eller om att människor medvetet försökt sätta viktiga it-system ur spel. Till det kommer att exempelvis väderfenomen, naturkatastrofer och olyckor kan påverka vår it-infrastruktur, och på det området har vi effekterna från stormarna Gudrun, Per och nu senast Hilde i Västerbotten i färskt minne.

Idag genomförs medvetna it-attacker på en rad olika sätt, med många olika syften och väldigt olika omfattning. Varje dag, året om, förmodligen just nu, bedrivs det avancerade operationer mot svenska intressen. Och det rör sig om hela skalan: från it-intresserade ungdomar, som sysslar med rackartyg, till högt kvalificerade aktörer med betydande resurser.

Dräför behöver vi ha en bra, och allt bättre, helhetssyn på vad i vårt samhälle som behöver skyddas, vilka hoten är och hur vi ska förstärka vårt skydd. Och det är precis därför som vi i regeringen nu har fattat beslut om att tillsätta en utredning som ska ta fram förslag till en ny bred, nationell strategi för säkerhet i elektroniska kommunikationsnät och it-system.

Den nya nationella strategin ska lägga grunden för en samlad politik och omfatta informationssäkerhetsarbete på alla nivåer och områden i samhället och vara ett övergripande sammanhållet ramverk för hur arbetet med informationssäkerhet ska bedrivas i Sverige. Tanken är att vi, när strategin finns på plats, ska kunna utforma mer detaljerade riktlinjer och handlingsplaner för olika områden och sektorer.

Det uppdrag som utredaren har fått är att:

1. Föreslå övergripande mål för samhällets informationssäkerhetsarbete, och hur Sverige ska upprätthålla säkerhet och integritet i samhällsviktig it-infrastruktur,
2. Klargöra begrepp som används inom informationssäkerhetsområdet och vid behov föreslå förtydligande eller alternativa benämningar och definitioner, särskilt av sådana som används i förslaget till nationell strategi,
3. Redovisa statliga myndigheters ansvar och roller utifrån de uppgifter och uppdrag på informationssäkerhetsområdet som de har i dag, och
4. Föreslå en nationell strategi för hantering och överföring av information i elektroniska kommunikationsnät och it-system,

Samtidigt som vi fattade beslut om direktiven bad vi också Erik Wennerström, till vardags Generaldirektör för Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, att genomföra utredningen. Erik har disputerat i juridik och har tidigare arbetat med frågor som rör rättsväsendet på Justitiedepartementet, Folke Bernadotte-akademin, och på Utrikesdepartementet. Senast den 1 december 2014 ska Erik presentera sina förslag.

Läs mer på Riksdag & Departement, Computer Sweden och på SvD. Om du i efterhand vill se presskonferensen i sin helhet kan du se den här