En viktig del av min och Alliansregeringens energipolitik är att stegvis minska vårt beroende av kärnkraften och av den storskaliga vattenkraften. Det sker nu inte minst genom att andelen förnybar energi växer så det knakar. Bara sedan 2006 har andelen förnybar el ökat med hela 50 procent och under samma tidsperiod har elen från vindkraften ökat sex gånger om. Men samtidigt är kärnkraften fortfarande en stor del av den svenska energimixen och 2011 kom ungefär 39 procent av elen i Sverige från kärnkraften. Det innebär att vi är väldigt beroende av att vi kan lita på att kärnkraften kan leverera el när våra behov är som allra störst – vilket de som bekant är på vintern.

De senaste tre vintrarna har det funnits uppenbara driftproblem i kärnkraften och de har inte levererat när vi behövt elen som bäst. Det har tidvis lett till att elpriset varit högre än vad det annars hade behövt vara. Den senaste vintern gick kärnkraftverken med en genomsnittlig effekt på 75 procent, men problemen var stora i november och i början av februari i år var bara hälften av kärnkraften i gång. Det ledde direkt till att elkunde i södra Sverige fick betala ett högt elpris, och ett väsentligt högre elpris än kunder i andra delar av landet.

För mig som energiminister är det viktigt att, å alla konsumenters och alla företags vägnar, försäkra mig om att det finns en planering hos de svenska kärnkraftsägarna som gör att de, med hög säkerhetsnivå, kan leverera gott om el inför vintern. Därför hade jag idag kallat till mig kärnkraftsproducenterna Vattenfall, Eon och Fortum. Med de återkommande driftproblemen som funnits ville jag höra hur de förklarar den senaste vinterns problem och hur de ser på situationen inför den kommande.

Låt mig först och främst, innan jag går in på själva mötet, vara mycket tydlig med att vi i Sverige har mycket starka säkerhetskrav som styr all verksamhet och produktion vid de svenska kärnkraftverken, och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är den tillsynsmyndighet som övervakar att bolagen har en fullgod säkerhet. Högt ställda säkerhetskrav är alltid den grundläggande utgångspunkten för alla tillstånd och när SSM ger tillstånd att starta en reaktor så sker det på basis av huruvida de högt ställda säkerhetskraven är uppfyllda eller inte. Utifrån dessa hårda säkerhetskrav är det kärnkraftsbolagens ansvar att leverera el när den behövs som bäst.

Vid mötet idag hade jag en mycket öppen, mycket rak och väldigt bra diskussion med kärnkraftsbolagen, både om den oacceptabelt låga driftsnivån förra vintern och kring hur de planerar inför denna vinter och inför nästa år.

Från regeringens sida tog vi förra året initiativ till en frivillig överenskommelse med kärnkraftbolagen om att kärnkraftens planerade underhållsarbete inte ska utföras under perioden från 1 november till 1 april, när vi är som mest beroende av deras el. Vid mötet idag fönyade kärnkraftsbolagen detta åttagande så att det nu gäller även nästa vintersäsong. Det är mycket bra.

Samtidigt är det så att värdet av en sådan frivillig överenskommelse ligger i kärnkraftbolagens händer. Kan de visa att de den här vintern kan leva upp till den bild de beskrev för mig, som innebär att alla reaktorer bör kunna vara i drift inom ett par veckor och börja leverera el till nätet i god tid innan vintern kommer, så är åtagandet mycket värt. Skulle det visa sig att de inte lever upp till sitt åtagande så sjunker förstås åtagandets värde.

Sedan en tid tillbaka har Sverige det lägsta elpriset vi haft på fem år. Med mycket vatten i vattenmagasinen (något bra kommer ändå ut av en regnig sommar :) och om kärnkraften kan funka bättre denna vinter än förra så finns det förutsättningar för att vi ska kunna behålla ett lågt elpris ett bra tag framöver. Och i takt med att vi nu snabbt bygger ut den förnybara elen, och bygger ut elnäten så att vi kan föra mer el från norra till södra Sverige, så förbättrar vi också förutsättningarna för att hela Sverige, från norr till söder, ska kunna njuta av ett sådant lågt elpris.

Jag är glad åt att kärnkraftsbolagen nu förlängt sitt åtagande, men kommer nu noga följa så att de också lever upp till de löftena i praktiken.

Om detta rapporterar en rad medier, bland annat Di.se, TT, Rapport och TV4 Nyheterna.