En av de största framgångarna ur mitt perspektiv i regeringens budget för 2013 var att vi gjorde en historiskt stor satsning på energiforskningen. När vi i Alliansregeringen övertog regeringsmakten 2006 satsade regeringen ungefär 800 miljoner kronor per år på energiforskning. I budgeten i höstas höjde vi den nivån till 1,3 miljarder kronor per år. Från och med 2016 kommer den nivån växa ytterligare till den nya permanenta nivån om 1,4 miljarder per år.

Att forska kring energi, att hitta nya lösningar på hur vi kan använda mer hållbar energi, att hitta nya sätt att använda energin mer effektivt, är en av nycklarna till att klara de stora frågorna kring energin och klimatet. Men om vi kan utveckla de smarta lösningar som världen behöver så är det också en möjlighet för tillväxt och jobb i Sverige.

Det som kännetecknar just energiforskningen är att den är väldigt konkret. Och den täcker hela kedjan- från grundforskningen kring idéerna, till att faktiskt lansera en ny produkt. Och den sker ofta i nära samarbete med näringslivet, som också skjuter till en en hel del egen finansiering.

Endel av de pengar vi satsar på energiforskning använder Energimyndigheten, som förvaltar energiforskningspengarna, till att ge lån till företag som utvecklar särskilt lovande tekniker. Pengar som innebär att de kan få stöd att kommersialisera sin teknik och nå ut på marknaden.

Ett av de företag som fått sådant stöd uppmärksammas just nu när Ny Teknik skriver om Tomologic, ett litet företag som arbetar med en ny skärteknik som kan spara upp till hälften av spillet i tillverkningsindustrin. En smart ny teknik som kan spara pengar, energi och viktiga resurser.

Själv hade jag äran att förra året få dela ut Energimyndighetens ”Swedish Cleantech business Award” för det årets bästa afffärsidé till Tomologic. Sedan dess har de också fått affärslån av Energimyndigheten för att kommersialisera sin idé, och nu börjar också omvärlden visa intresse för dem. Ett bra exempel, bland många, på vilken nytta energiforskningen gör – i praktiken!