Barack Obama och Anna-Karin Hatt. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Igår träffade jag USA:s president Barack Obama på Kungliga Tekniska högskolan (KTH), dit vi bjudit in honom för att få se och lära av svenska miljöteknikföretag som visade upp sina gröna innovationer. Mötet och Barack Obamas intresse för Sverige är ett konkret resultat av att vi i Sverige sedan länge är mycket framgångsrika när det gäller att minska vårt beroende av fossila bränslen och öka användningen av ren, förnybar energi. Och intresset för Obamas besök på KTH igår var stort, vilket också syns i dagens mediarapportering. Grundligast och mest djuplodande var Vetenskapsradion och deras program Klotet liksom TT, Ekot, Svt, Ny Teknik och Forskning&Framsteg.

Samma tema – smart miljö- och energiteknik – har fortsatt idag. För att Sverige ska fortsätta vara ledande i den gröna omställningen behövs det nämligen mer pengar till gryende miljöteknikföretag. Därför presenterar jag och Annie Lööf idag på DN Debatt nyheten att regeringen i den kommande budgetpropositionen kommer inrätta en ny grön investeringsfond. Fram till och med 2020 kommer vi satsa omkring 700 miljoner kronor för att förbättra tillgången till riskvilligt kapital för miljöteknikföretag. Syftet är att förbättra möjligheterna att finansiera affärsidéer som tydligt bidrar till en smartare energianvändning och till att minska utsläppen av koldioxid. Finansieringen av fonden kommer ske med stöd av resurser från EU:s strukturfonder, Almi Företagspartner AB och Energimyndigheten. Om den här nyheten rapporterar också TT och P1 Morgon idag.

Den gröna investeringsfonden kommer utformas för att fylla behovet av mer riskkapital i tidiga skeden i små och medelstora miljöteknikföretag. Fonden är tänkt att komplettera det som redan finns på marknaden, och avsikten är att investeringarna ska göras sida vid sida med privat kapital. Och det här är ett område där svenska riskkapitalister verkligen kan göra mer, vilket jag pratar om i Svenska Dagbladet idag.

Om vi från regeringens sida kan satsa mer, och om privata aktörer också är beredda att investera mer, så kan vi tillsammans se till så att fler fina svenska forskningsrön kan göra nytta i världen och bli till bra produkter och tjänster i växande miljöteknikföretag.