Att använda energi smartare och effektivare är en av de enklaste och billigaste vägarna att minska vår klimatpåverkan, stärka våra företags konkurrenskraft och förbättra vår egen ekonomi som enskilda energikonsumenter. När olika myndigheter och konsulter, t.ex. McKinsey, listar hur kostnadsseffektiva olika åtgärder är när det gäller att minska våra utsläpp, så brukar de allra flesta energieffektiviseringsåtgärder hamna på plus – energieffektiviseringsåtgärderna är inte bara bra, utan är också väldigt ofta riktigt lönsamma. Och spännvidden är stor – från enkla saker som att byta till lågenergilampor, till att tilläggsisolera, byta till energieffektiva fönster eller se över sin ventilation.

I Sverige har vi redan gjort en hel del för att använda energin mer effektivt, men vi har enorma möjligheter att göra ännu mer än vi redan gjort. Och just därför la jag och Alliansregeringen igår fram flera förslag för att öka energieffektiviteten i vårt samhälle och nå de energieffektiviseringsmål som vi har satt upp.

Två av de förslagen handlar om att vi framöver vill att det ska bli obligatoriskt för alla stora företag att göra en energikartläggning av sin verksamhet, samtidigt som vi föreslår att man, när det är kostnadseffektivt, ska installera individuell mätning av värme, kyla och varmvattenförbrukning i nya och ombyggda lägenheter.

Båda de förslagen bygger vidare på det arbete vi redan gjort när det gäller energieffektivisering. För vi vet att det redan idag finns många energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma att göra, men som inte görs därför att man – som enskild eller företagare – inte vet hur den egna förbrukningen ser ut eller hur stor nyttan med en viss insats skulle vara.

En första förutsättning för att man ska kunna agera och ta ansvar för sitt energiliv är att veta vad man har för energianvändning. Och det är för att främja just det som Alliansregeringen sedan tidigare till exempel ger stöd till energikartläggning i små och medelstora företag. Och det är av samma skäl som vi infört möjligheten att få sin el mätt och debiterad per timme.

Ett av de företag som fått del av energikartläggningsstödet, som kanaliseras via Energimyndigheten, är företaget ESBE i småländska Reftele, mindre än tio mil från Hyltebruk, där jag växte upp. Tack vare det upptäckte de att de genom att investera ca 2,7 miljoner kronor i bland annat bättre ventilation kunde spara uppemot 800 000 kronor, varje år. En investering med kort återbetalningstid, som kommer göra gott för ESBE:s ekonomi under många år framöver.

Och det finns många andra företag som sitter på precis samma möjligheter. Jag hoppas att många stora företag, när det nu blir obligatoriskt för dem att återkommande göra en energikartläggning, kommer spara rejält, både i reda pengar och när det gäller energi och miljö. För den billigaste kilowatten är ju den man aldrig behöver använda.