Den inriktning som vi i Alliansregeringen har slagit fast är att energipolitiken skall syfta till att stärka vår försörjningstrygghet, minska vår klimatpåverkan och trygga vår konkurrenskraft. En av de viktiga vägarna får att nå dit är att bygga ut ett starkt tredje förnybart ben i vår elförsörjning, Ett förnybart ben som skall göra oss mindre sårbara och mindre beroende av enbart storskalig vattenkraft och kärnkraft.

Det var just i syfte att bygga ut den förnybara elproduktionen som vi i Sverige 2003 införde det gröna elcertifikatssystemet. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat system som är byggt så att den billigaste förnybara elproduktionen ska byggas ut först, så att vi svenskar kan få så mycket förnybar el som möjligt för pengarna. Systemet bygger på att alla som producerar ny förnybar el kan få certifikat motsvarande den produktion man har, som de sedan kan sälja på en öppen marknad till de (stora elförbrukare och elhandlare) som ålagts att köpa en viss kvot förnybar el. Och när förnybartproducenterna säljer elcertifikaten får de då en ersättning som de kan räkna in i sina kalkyler, och som bidrar till att göra det mer lönsamt att bygga ut förnybar elproduktion i Sverige.

2009 höjde vi i Alliansregeringen ambitionerna för elcertifikatsystemet, och 2012 utvidgade vi elcertifikatsmarknaden så att Sverige och Norge nu tillsammans har världens första gränsöverskridande stödsystem för att bygga ut förnybar elproduktion. Tillsammans har vi i Sverige och Norge bestämt oss för att vi från 2012 till 2020 ska bygga ut den förnybara elproduktionen med 26,4 Terrawattimmar (TWh). Och vi har kommit en bit på väg till det målet. Sedan 2012 har den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden levererat 6,2 TWh ny förnybar elproduktion.

Men en hel del återstår innan vi nått det mål vi satt upp, och för att få veta hur mycket som återstår och vilka justeringar som kan behöva göras av systemet för att säkra att vi når de 26,4TWh vi satt upp så ska Sverige och Norge genomföra kontrollstationer av elcertifikatsystemet, den första nästa år, 2015.

Det var med tanke på den kontrollstationen som Energimyndigheten igår överlämnade sin rapport till mig och regeringen, med förslag till hur vi behöver justera elcertifikatsystemet, och justera upp kvoterna så att målet nås. I sin rapport pekar Energimyndigheten på att vi, på grund av att den förnybara elproduktionen innan det svensk-norska systemet trädde i kraft var större än man trodde att den skulle vara, och på grund av att energianvändningen de senaste åren varit lägre än förväntat, behöver justera upp kvoterna i elcertifikatssystemet för att nå målet om 26,4 TWh ny förnybar el till 2020.

Den plan vi i Sverige och Norge gemensamt jobbar efter är att eventuella justeringar av systemet ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016. För perioden 2016-2019 föreslår Energimyndigheten att vi ska göra en ganska kraftig höjning av systemet, med 8 TWh per år. En sådan höjning skulle i praktiken innebära att de som producerar  förnybar el får en lite bättre ekonomisk situation, när ersättningen går upp. Förr oss som elkunder innebär förslaget, enligt Energimyndighetens bedömningar, att kostnaderna för varje elcertifikat kortsiktigt kan komma att öka med 3-4 öre  per kilowattimme, samtidigt som priserna, när vi får in mer förnybar elproduktion i vår elmix, kommer pressas nedåt.

Det Energimyndigheten föreslår är alltså inte någon ambitionsökning när det gäller själva målen för elcertifikatsystemet – det målet ligger fast på 26,4 TWh till 2020. Istället handlar förslaget om hur vi behöver justera kvoterna för att nå det fastslagna målet om 26,4 TWh ny förnybar el till 2020. Ett mål som beslutats av riksdagen och som vi kommit överens om i ett bindande avtal mellan Sverige och Norge.

Nu kommer vi från regeringens sida skicka ut Energimyndighetens förslag på remiss till  alla berörda, och när vi fått in deras svar och synpunkter kommer regeringen bereda både synpunkterna och själva förslaget. Samtidigt sker motsvarande process i Norge, med sikte på att förändringar ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016.

Ibland påstås det i den mediala debatten att utbyggnaden av förnybar el skulle vara en dyr historia, och inte så sällan görs dethänvisningar till kostnaderna i andra länder och så låtsas man att samma kostnader gäller för utbyggnaden av förnybar el i Sverige. Men det har ingenting med sanningen att göra. Sanningen är att en av de stora fördelarna med vårt gröna elcertifikatsystem är att det är väldigt kostnadseffektivt och ger mycket ny förnybar el för pengarna, ett faktum som nu både International Energy Agency och EU-kommissionen pekat på, när de visar att vårt svenska system är ett av de allra mest kostnadseffektiva stödsystemen för att bygga ut förnybar elproduktion. Ett faktum som nu får många andra länder att rikta blickarna mot vårt system i Sverige och Norge.

Det märks inte minst när man tittat på hur mycket utbyggnaden av den förnybara elen kostar per kilowattimme (KWh). För när vi som svenska elkonsumenter får etala blygsamma 3-4 öre per kilowattimme för att bygga ut den förnybara elproduktionen, så får tyska konsumenter betala tio gånger mer för att bygga ut samma mängd förnybar el. Och på samma sätt ser det ut i Spanien och i många andra länder i Europa som byggt alldeles för kostsamma stödsystem. I vissa EU-länder har man designat system som leder till att uppemot 15 procent av ett hushålls elkostnader kan gå till utbyggnaden av förnybart, medan vi i Sverige – tack vare det smarta elcertifikatsystemet – bara behöver satsa ett par procent av vår elkostnad på detsamma.  Det är förstås väldigt bra, både för oss som konsumenter och för svenska företag, eftersom det gör det möjligt för oss att kombinera ett konkurrenskraftigt elprid med en utbyggnad av den förnybara elproduktionen, som gör vårt energisystem både med tryggt och mer hållbart.

Vi i Sverige är ett av de ledande länderna i världen när det gäller  förnybar energi. Idag är 51 procent av vår samlade energiförsörjning, och hela 60 procent av vår elproduktion förnybar. Vi ligger långst fram i hela EU, och i hela Europa är det bara Norge och Island som ligger före oss. Ett av de viktiga skälen till det är att vi har gott om förnybara resurser – flödande vatten, bra vindlägen, värme från jordens innandöme, växande skog och skinande sol – men det beror också på att vi skapat det gröna elcertifikatssystemet som innebär att vi kan bygga ut mycket förnybar el till en väldigt låg kostnad. Genom att justera elcertifikatsystemet kan vi fortsätta med det, och säkra att Sverige och Norge gemensamt kan nå det mål för ny förnybar elproduktion som vi satt upp.

Om denna rapport rapporterar bland annat Ekot idag.