Vi i Centerpartiet är utvecklingsoptimister. Vi ser den kraft som finns i nya idéer och nya innovationer, och vi ser möjligheterna i hur de kan bidra till att möta de klimat- och energiutmaningar som vi och världen står inför.

Därför är det en given del i en långsiktig och hållbar politik att främja innovation och entreprenörskap inom miljöteknikområdet. Och det är precis därför som jag och Centerpartiet var de som tog initiativ till att Alliansregeringen för ett och ett halvt år sedan kraftfullt förstärkte de permanenta satsningarna på energiforskning, som nu ligger på 1,3 miljarder kronor per år (en summa som ökar till 1,4 miljarder per år från 2016 och framåt). Den forskningen är till sin natur praktisk och tillämpad, och innebär inte minst att Energimyndigheten nu har ordentliga resurser att främja innovatörer och entreprenörer som har nya lösningar inom miljöteknik.

Men staten vare sig kan eller ska göra allt. Vi behöver också se en utveckling där mer privat kapital går in och investerar i fin svensk miljöteknik.Det skulle ge mer kapital till de miljöteknikföretag som verkligen behöver det och nya affärsmöjligheter, men det skulle också innebära att vi i Sverige fick bättre förutsättningar att ta en allt större andel av den globala miljöteknikmarknad som nu växer väldigt snabbt.

Just nu tycks det tyvärr finnas många privata aktörer i Sverige som drar sig för att investera i miljöteknik. Kanske kan bakgrunden till det vara att ny miljöteknik per definition ofta är ny, oprövad och okänd och därmed svår att förstå, men det handlar förmodligen också om att ledtiden från idé till färdig produkt många gånger är längre i miljöteknikbranschen än i andra branscher. Och då kan kanske den som har pengar att satsa tycka att det kan vara enklare och tryggare att välja något annat, med lägre innovationshöjd och snabbare avkastning.

Samtidigt är det alldeles uppenbart att svenska investerare, om de fortsätter tänka så, riskerar att missa miljötekniktåget. För intresset för svensk miljöteknik finns, men kommer just nu oftare från utländska investerare än de i Sverige. Sedan finanskrisen har de svenska privata investeringarna i miljöteknik minskar med hela 80 procent, långt mer än den tillbakagång vi sett globalt. Och i endel andra länder, inte minst USA, har nu utvecklingen vänt och investeringarna ökar nu igen.

Det behöver hända också i Sverige. Och just hade jag igår bjudit in till ett högnivåmöte och ett rundabordssamtal med en rad ledande svenska aktörer som skulle kunna göra just det och som skulle kunna satsa mer på det nya. Företrädare för riskkapital, affärsänglar och stora företag som borde ha allt intresse av att få fram nya lösningar och ny teknik.

Och det fanns många ideér och önskemål runt  bordet. Nästan alla pekade på hur viktigt det är att vi från politiken slår fast tydliga visioner och mål – för t.ex. klimat, förnybart och ökad energieffektivitet. Och de flesta pekade också på att eftersom det som brukar kallas ”dödens dal” för nya tillväxtföretag – som handlar om den fas i företagets utveckling där företaget växer och behöver mer kapital för att kunna komma vidare i kommersialiseringen av sin idé, men många gånger har svårt att få tag på just det –  i miljöteknikbranschen snarare borde kallas för en ”ökenvandring” (eftersom den fasen många gånger är betydligt längre för miljöteknikföretag än andra företag) motiverat tydliga och ordentliga satsningar från politiken sida – med statligt stöd, med offentligt riskkapital och med förmånligare villkor för den som vågar satsa på något än så länge nytt och osäkert.

Under samtalet blev det också tydligt att vi får väldigt stort stöd för det som Centerpartiet och Alliansregeringen redan gör för att satsa på miljöteknik. Det gällde både Energimyndighetens arbete, men också den nya Gröna Fond som jag och regeringen nu håller på och utformar och som ska bidra med kapital till små- och medelstora företag inom miljöteknikområdet.

Min tydliga slutsats efter gårdagens samtal är att det är välmotiverat för Centerpartiet och Alliansen att fortsätta med de stärkta satsningar som vi nu gör på att utveckla ny miljöteknik, och att hjälpa den hitta sina kunder ute i världen. Och jag utgår från att de som satt runt bordet – från Siemens, E.on och Scania till t.ex. Industrifonden, SEB och Connect – gick hem från högnivåmötet med nya idéer till vad de kan göra för att öka de svenska privata investeringra i miljöteknik, och att de fick några nya samtals- eller samarbetspartners att bryta dessa med. För klimat- och energiutmaningarna kräver nya lösningar, och svensk miljöteknik borde ha goda möjligheter att bidra ännu mer med det.