Redan i mitt allra första tal som nyutnämnd it-minister hösten 2010 valde jag att lyfta fram vikten av att vi använder it i skolan. Det är en fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat, helt enkelt därför att våra barn och hela samhället kan vinna så oerhört mycket om vi gör det.

I dagarna har vi t.ex. kunnat läsa om en studie av Åke Grönlund vid Örebro universitet som visar att barn kan lära sig skriva och läsa bättre med hjälp av modern it. Och erfarenheter från exempelvis Ale och Salem visar ungefär samma resultat. När it i skolan används på rätt sätt, då drar eleverna nytta av alla de pedagogiska vinster som de moderna lärverktygen kan ge. Och alldeles tydligt är det att den moderna tekniken kan spela allra störst roll för de barn som annars skulle ha en lite brantare uppförsbacke i skolan, än de som ändå klarar sig ganska väl.

Den viktigaste poängen med mer it i skolan är förstås att den, rätt använd, kan hjälpa fler barn att lära sig mer. Men samtidigt stannar det inte där. Smart it kan ju också vara det som behövs för att lärarna ska kunna få en bra arbetssituation och ha bra verktyg för att kunna förbereda sina lektioner och planera sin tid på ett bra sätt.

Jag märker väldigt tydligt att det är få delar av it-politiken som väcker ett sådant intresse och engagemang som just frågan om it i skolan. Det rundabordssamtal jag hade om it i skolan, under min och regeringens process med att utarbeta den Digitala Agendan för Sverige, var ett tydligt exempel på det. Och varenda gång jag är ute och pratar om it i skolan [1,2,3]  möter jag ett oerhört starkt intresse och engagemang för det.

Den rapport som Skolverket presenterade på det här temat härom dagen är i väldigt stora delar positiv, men den är också en smula oroväckande. Det som är bra, till och med väldigt bra, är att tillgången till datorer och andra lärverktyg i skolan tycks bli allt bättre. Och det gäller både förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Dessutom är det positivt att lärarnas tillgång till datorer nu tycks förbättras.

Samtidigt är det oroväckande när rapporten lyfter fram att it fortfarande inte används fullt ut i skolan, på ett bra sätt. Fortfarande används it främst för att söka information på nätet och för göra skrivuppgifter. Även om datorer blivit vanligare i skolan, verkar det inte som att själva it-användningen har ökat eller utvecklats i den takt som man kunde ha förväntat sig. Tvärtom ligger it-användningen i flera olika ämnen fortfarande på samma nivå som den gjorde för tre år sedan.

Rapporten lyfter också fram att behovet av kompetensutveckling fortsätter vara väldigt stort. Var tredje lärare uppger att de har behov av praktisk kompetensutveckling, för att helt enkelt kunna använda de digitala verktygen. Och det kan i förlängningen förklara varför många elever fortfarande kanske inte får chansen att använda de digitala verktygen i skolan. Och det är förstås inte ok.

Nyckeln till mer it i skolan är duktiga lärare som får chansen att få rätt kompetens. Och att de har kunskap, frihet och ansvar att få använda de moderna lärverktyg som de tycker fungerar, i sin egen undervisning. På det sätt de tycker funkar bäst, beroende på vad den enskilde eleven behöver.

Ska vi komma dit måste alla lärare få chansen att få rätt kompetens. Därför är det bra att vi från regeringens sida nu ställer krav på att alla nya lärare ska ha digital kompetens, och att de ska förstå hur det digitala påverkar våra barn och unga. Men det räcker inte. De flesta som arbetar i skolan är utbildade i en annan tid, långt innan det digitala gjorde sitt intåg i samhället. Också de lärarna måste få chansen att ta till sig den nya tekniken och få lära hur de kan använda den i undervisningen. Att ge alla lärare den kunskapen är en viktig uppgift som varje kommun och friskola måste prioritera, som en del av sitt arbetsgivaransvar.

Skolverkets rapport visar att it i skolan är ett område som är på g, men att vi också har många utmaningar kvar att ta tag i. Den som håller med om och är intresserad av det, kan gärna läsa gårdagens intervju med Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i Computer Sweden som handlar om just det.