Många med mig fick en kort natts sömn i natt. Just när jag själv var på väg tillbaka mot huvudstaden efter den första kandidatutfrågningen i Göteborg började rapporterna om vad som hände i Tripoli och Libyen komma in. Som vid flera tidigare skeenden i år kom den snabbaste, och tidvis också bästa, rapporteringen via sociala medier som Twitter och inte via traditionell TV och Radio. Det visar, precis som när egyptierna störtade sin diktator i början av året, att förutsättningarna för att hålla ett folk i slutenhet och kontroll drastiskt undergrävts på senare tid. Och det är i sanning inte en dag för tidigt.

Just nu tycks ett febrilt letande pågå efter Gaddafi, den man som i 40 års tid hållit sitt folk i skräck och järngrepp. Viktigare än något annat är det nu att han tas vid liv och att han faktiskt ställs inför rätta för de övergrepp han begått mot sitt eget folk. Rättvisan måste helt enkelt få segra, till slut.