Vissa dagar blir man mer fundersam än andra över klokskapen i de beslut som fattas av EU-kommissionen. Idag är en sådan dag. På inrådan av EU:s handelskommissionär har EU-kommissionen nu beslutat att lägga fram ett förslag om att vi i EU borde införa så kallade skyddstullar på kinesiska solpaneler på hela 67,9 procent. Uppskattningsvis kommer en sådan tull innebära att den totala kostnaden för att installera solpaneler kommer öka med 25-30 procent för slutkonsumenterna, i EU och i Sverige.

De senaste åren har kostnaden för att installera solel fallit dramatiskt, tack vare tekniska landvinningar och tack vare handel mellan kontinenter. Och det är en av många anledningar till att det är viktigt att vi är öppna mot omvärlden och att vi välkomnar global konkurrens inom miljötekniksektorn. För i slutändan gynnar frihandel svenska konsumenter som får bättre och mer prisvärda varor, samtidigt som svenska företag får ytterligare en anledning att vässa sina produkter så att man kan hävda sig på den globala världsmarknaden.

Att EU-kommissionen nu föreslår att vi ska införa strafftullar på kinesiska solpaneler, samtidigt som vi tillsammans i EU har satt upp mycket tydliga och ambitiösa mål för att öka och stimulera utbyggnaden av ny förnybar energiproduktion är, lindrigt uttryckt, uppseendeväckande. Förra året stod EU för runt 55 procent av den globalt installerade effekten av solel, och genom framför allt nytillkommen produktion av bioenergi, vindkraft och solel är vi i EU på god väg att nå våra gemensamma mål för den förnybara energin. Men med nya strafftullar kommer det att bli dyrare att bygga ut det förnybara. Och därmed finns en risk att dagens förslag från EU-kommissionen tydligt kan komma att försämra våra möjligheter att nå EU:s klimat- och energipolitiska 2020-mål.

Att den ena EU-kommissionshanden inte verkar veta vad den andra gör är rent ut sagt beklämmande. Lita på att jag kommer göra vad jag kan för att stoppa EU-kommissionens strafftullsidé.