När man har Europeiska rådets ordförande på besök

”Ett hus med en verkligt miljövänlig själ”. Det är nog bästa sättet att beskriva Kungsbrohuset, en kontorsfastighet mitt i centrala Stockholm, bara ett stenkast från mig och Näringsdepartementet.

Det är, med andra ord, en god granne vi har och därför var det också med glädje och stolthet som jag idag hade chansen att få visa Kungsbrohuset för Europeiska Rådets ordförande, Herman Van Rompuy, som idag är på besök i Sverige för att ha överläggningar med statsministern och för att få se Kungsbrohuset tillsammans med mig.

Det unika med Kungsbrohuset är att man i varje enskild del verkligen lagt sig vinn om att göra huset så miljöintelligent man kan, och att i varje del välja den bästa tillgängliga tekniken. Inte som ett experiment, utan baserat på de bästa tillgängliga lösningarna som finns på marknaden. Till det kommer en hel del djärvt tänkande, och en hel del tänkande utan för den bekanta boxen.

Det är den sortens tänkande som har lett fram till att man tar hand om all den värme som utstrålar från alla de människor som varje dag passerar Stockholms central, på sin resa till eller från Stockholm eller city, och använder deb för att värma upp varmvattnet som används i Kungsbrohuset alldeles intill. Och samma sorts tänkande har lett fram till att man, de sommardagar man behöver kyla huset inte går över ån efter vatten, utan använder naturlig kylning genom att ta vara på vatten från Klara sjö, som ligger just bredvid.

Smarta energieffektiva byggnader är något vi verkligen behöver och det är ett område som har stor potential, i Sverige och världen. Och det är ett område där vi har mycket att bidra med. I Sverige står bebyggelsen för närmare en tredjedel av vår energianvändning. Genom ett väldigt målmedvetet arbete har vi de senaste årtiondena lyckats fasa ut mycket av de fossila bränslen som tidigare användes för uppvärmning och belysning ur våra byggnader. Den kunskap vi byggt upp när vi gjort det kan vi ha väldigt stor nytta av när resten av världen ska göra samma resa och samma insats för klimatet.

När så mycket som en tredjedel av all vår energi används i våra bostäder och lokaler säger det sig själv att byggsektorn rymmer en enorm potential för energieffektivisering. Och här har politiken en viktig roll att spela. För när energikostnaden i bebyggelsen inte alltid är lika synlig för slutkonsumenten som den är för industrin, så är det viktigt att vi har bra minimikrav och bra regelverk som steg för steg gör vår bebyggelse allt grönare.

Det är därför som vi numera i EU har en gemensam EU-lagstiftning om byggnaders energiprestanda som innebär att alla nya byggnader från år 2021 skall vara så kallade ”nära-noll-energihus”, vilket betyder att alla nya hus ska ha en väldigt låg energianvändning. Exakt vad det ska innebära i Sverige, i termer av energikrav, återstår att slå fast, och det är någonting som vi nu arbetar med.

För att jag och regeringen ska kunna avgöra exakt hur skarpa framtidens krav behöver vara, och hur vi ska definiera vad som är ”nära-noll-energihus” i Sverige, så behöver vi mer kunskap och en bra utvärdering, bland annat av olika sorters lågenergibyggnader och olika demonstrationsanläggningar, i olika delar av landet. Just därför satsar regeringen från och med i år 120 miljoner kronor över tre år på att utveckla energieffektiva byggnader för framtiden. Om detta skrev jag i höstas på Svenska Dagbladets debattplats. Allt i syfte att vi i framtiden ska kunna få fler goda grannar, som Kungsbrohuset.

No Comments Yet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *