Igår fick jag chansen att komma tillbaka till de platser, sammanhang och människor där mitt politiska engagemang började. Hemma i Hylte och på Centerpartiets kretsstämma och med många kära återseenden. Då, i slutet på sjuttiotalet, följde jag med mamma och stickade halsdukar, som blev lika lika långa som mötena.

Det var här hemma i Hylte som mitt politiska engagemang började spira. Kanske hade jag lite svårt att erkänna det till en början, någon slags ungdomsrevolt ska man ju ha. Men när jag kommit över tanken på att gå i mammas fotspår så insåg jag att samhällsförändring och politik verkligen är grejen för mig. Och det var då mina centervärderingar växte fram, de värderingar som fortfarande präglar mycket av mitt politiska arbete idag.

Fastän det numera är tjugo år sedan jag flyttade härifrån så känner jag starkt för bygden här. Därför känner jag starkt med alla som nu berörs av Stora Ensos neddragningar och den tuffa utmaning som Hylte nu står inför.

En sådan här kris måste vi tillsammans hantera, både på kort och lång sikt. Vi måste klara av att samordna alla resurser och ge människor bästa möjliga förutsättningar att hitta nya jobb. Och vi måste långsiktigt satsa i infrastruktur och den starka småföretagsamhet som redan finns i Hylte. Tillsammans med kommunalrådet Henrik Erlingson skrev jag igår skrivit en debattartikel i Hallands-Posten på just det temat och nu på morgonen träffar vi tillsammans Stora Ensos ledning i Hylte.

Så mycket handarbete blev det inte på kvällens stämma (det hade annars blivit en lång halsduk denna gång). Efter att jag inledningstalat blev det istället en kväll full av diskussioner om hur vi ska forma framtidens centerparti.

I Hylte, liksom i alla centerkretsar runt om i landet, finns stort behov av och intresse för att diskutera det som ska bli Centerpartiets idéprogram. Nu lägger vi i verkställande utskottet och partistyrelsen ner mycket jobb på att jobba igenom och jobba om idéprogrammet, utifrån alla de åsikter och idéer vi fått från enskilda medlemmar, avdelningar, kretsar, distrikt och förbund. Bland annat från Hyltekretsen och från Långaryds avdelning.

Att jag jag just nu är på resa i mina hemtrakter uppmärksammade P4 Halland i sitt eftermiddagsprogram Puls.

Här under hittar ni talet som jag höll hemma i Hylte igår kväll.

Tal av andre vice partiordförande, it- och energiminister, Anna-Karin Hatt på Hylte centerkrets årsmöte 2013-02-12

Tack för inbjudan att komma hit och få träffa er. Hylte, Halland, Mosshult det är mer än någon annan plats på jorden hemma för mig.

Och det är viktigt. Att få känna sig hemma. Och det gör jag här.
För det var här jag växte upp.

Det var här jag fick mina första kompisar på förskolan bakom gamla Sko-Boo.

Det var på grusvägarna hemma i Mosshult som jag som barn kunde cykla och gå precis hur jag ville. Vilket är långt ifrån alla barn förunnat idag.

Det var här jag fick gå i en skola som mötte min kunskapstörst, med lärare som såg att jag ville och behövde sporras och få lite motstånd, och att jag då fortsatte anstränga mig för att lära mig ännu mer.

Och det var på era kretsårsmöten jag stickade evighetslånga halsdukar för att få tiden att gå, men i ena eller båda öronen snappade upp allt mer politik.

På många sätt är det ni som lärt mig att om man vill få något att hända så måste man ta tag i det själv. För så är det ju i små samhällen och på en liten gård. Vill man ha förändring så måste man göra något själv. Ingen annan ordnar det åt en.

Det var här hemma i Hylte som mitt politiska engagemang började spira. Kanske hade jag lite svårt att erkänna det till en början, någon slags ungdomsrevolt ska man ju ha. Men när jag kommit över tanken på att gå i mammas fotspår så insåg jag att samhällsförändring och politik verkligen var grejen för mig.

Och det var då mina centervärderingar växte fram, de värderingar som fortfarande präglar mycket av mitt politiska arbete idag.

Hylte är en av mina hembygder, en av mina baser i livet och en av de oaser jag behöver för att tanka ny energi.

Och fastän det numera är tjugo år sedan jag flyttade härifrån, först till Göteborg och Falkenberg och senare till Uppsala och Huddinge, strax söder om Stockholm, så känner jag starkt för bygden här.

Därför känner jag starkt med alla som nu berörs av Stora Ensos neddragningar och den tuffa utmaning som Henrik och ni andra nu har för att lyssna, hitta lösningar och få människor att känna framtidstro.

En sådan här kris måste vi tillsammans hantera, både på kort och lång sikt. Vi måste klara av att samordna alla resurser och ge människor bästa möjliga förutsättningar att hitta nya jobb. Och vi måste långsiktigt satsa i infrastruktur och den starka småföretagsamhet vi redan har här. Idag har jag och Henrik skrivit en gemensam debattartikel i Hallands-Posten på just det temat.

Det finns mycket jag vill prata med er om ikväll. Många undrar säkert över den senaste tidens starka debatt inom och utom partiet. En del av er kanske undrar om det där som stått i tidningarna är sant, om vart vi är på väg och hur vägen framåt ser ut? Det tänkte jag prata en del om. Och jag tänkte passa på att berätta några saker inifrån regeringen och från mina ansvarsområden.

Om vi börjar med Centerpartiet.

Det är bara att konstatera, vi i Centerpartiet befinner oss i ett viktigt läge och vi har just nu en stor utmaning framför oss.

Våra opinionssiffror är långt ifrån där vi skulle vilja att de var. Samtidigt har vi den senaste månaden haft en väldigt stark debatt – internt och externt – om vart vi ska gå, om hur våra långsiktiga visioner ska se ut.

Hela partiledningen, med Annie i spetsen är väldigt medveten om att det varit tufft att vara centerpartist ett tag. Att många av er fått ta mycket frågor i debatt i kön på Ica. Att diskussionerna på jobbet kanske inte varit så lätta att hantera. Och att många av samtalen med släkten vid julbordet kom att handla mer om månggifte än om julens kärleksbudskap.

Vi har sett, förstått och håller med om många av de reaktioner som kommit från hela landet på förslaget till nytt idéprogram. Och vi tar till oss av allt det just nu.

Nu lägger vi i verkställande utskottet och partistyrelsen ner mycket jobb på att jobba igenom och jobba om idéprogrammet, utifrån alla de åsikter och idéer vi fått från enskilda medlemmar, avdelningar, kretsar, distrikt och förbund. Bland annat från er här i Hyltekretsen och från Långaryds avdelning.

Jag har läst många av alla dessa inspel, och jag har läst era tankar. Att ni vill se mer om de gröna näringarna, att ni vill förtydliga statens ansvar för infrastruktur och att ni vill att vi lägger mer fokus på miljöfrågor.

Jag håller med er om att det förslag programgruppen la andades för mycket jag och för lite vi, och att det är för stort fokus på våra rättigheter och för lite på våra skyldigheter. Och jag ser att ni vill formulera om fri invandring till fri rörlighet.

Och jag såg att ni i Långaryd vill se ett klarare budskap om ”grundtrygghet”. Allt det här är väldigt klokt och stämmer väl överens med de tankar jag fört fram i partiledningens arbete.

Samtidigt som starten kunde blivit mycket bättre, samtidigt som vi kunde ha varit utan en del av de tokigaste förslagen som programgruppen la, så är det också sant att vi nu för första gången på väldigt länge ser hur hela centerrörelsen pratar riktigt visionär politik.

Den uppgift vi har i idéprogrammet är att fånga det som är den gemensamma idémässiga kärnan i vårt parti. Att beskriva de idéer som bär oss, och göra dem begripliga för andra. Vi ska inte sära ut och skapa ett smalare Centerparti där färre känner sig hemma. Utan ta vara på mångfalden i vårt parti och göra våra djupaste värderingar och idéer intressanta för fler.

Ska man lyckas med det krävs det ledarskap som har modet att gå före, och det krävs förankring. Därför är det så bra att centerpartister runt om i hela landet nu träffas och tillsammans diskuterar vad som verkligen är kärnan i vårt parti. Och lyckas vi göra det på ett bra sätt så är det också något att hämta kraft och inspiration ur inför valen 2014.

När VU i fredags och när PS på fredag träffas för att jobba fram vårt förslag till Framtidsstämman i mars så är det några idéer som jag har snappat upp från er och från många runtom i landet, och som jag kommer föra fram:

Först och främst tycker jag, precis som många andra, att förslag som månggifte, slopad skolplikt och slopad arvsrätt inte hör hemma i vårt program. Vi måste fokusera på de stora utmaningarna, och framför allt ge svar på de frågor som vi människor ställer i vår egen vardag.
Och ska man göra det tror jag några områden behöver bli tydligare än de är idag.

Det första handlar om att tydligare beskriva att vi som enskilda måste få möjlighet att bestämma mer själva. Ända sedan vårt parti bildades har vi stått på den enskildes sida, mot onödig centralmakt och överhet.

Våra rötter går ju ända tillbaka till den frihetskamp som de självägande bönderna och landsbygdsbefolkningen drev vid 1900-talets början, och som man då formulerade i parollen ”en fri man på en fri tuva”. Något som vi idag kanske skulle ha formulerat som ”en fri kvinna och en fri man på en fri tuva”.

Det andra handlar om att förtydliga det starka rättviseperspektiv som vi alltid har värnat. För ska man vara riktigt fri så måste man också kunna känna sig trygg. Och det är i balansen mellan stor frihet och riktig rättvisa som vi hittar vårt idealsamhälle. Och det är där en av Centerpartiets unika positioner finns, i svensk politik.

För vi människor behöver ju inte bara få större möjlighet att rå oss själva, vi behöver ju också få rå om varandra.

Det måste finnas en stark koppling mellan vår frihet och vårt ansvar. Samtidigt som vi ska se till så att människor kan få bättre möjligheter att stå på egna ben – kunna leva på sin lön, sin bygd och sin pension – så behöver vi, när orken tryter eller sjukdomen slår till, en god och stark gemensam välfärd, och ett bra socialt och ekonomiskt skyddsnät som kan fånga upp den som fått en törn i livet.

Det tredje jag tror vi behöver göra är att inte bara förtydliga den enskildes, utan också statens och det offentligas roll. Jag tillhör inte dem som tycker att vi ska sträva efter en så liten stat som möjligt, för sakens egen skull. Samtidigt vill inte jag att vi ska ha en stat i socialdemokratisk tappning, som tillåts växa och växa, på enskilda människors bekostnad och på bekostnad av vårt behov att faktiskt få göra våra egna självständiga val.

Att få välja vilken barnomsorg som passar mig. Att få påverka äldreomsorgen när man blir äldre. Att få behålla mer pengar i plånboken så att man kan spara till villan, bilen eller en semesterresa till solen.

Frågar ni mig tycker jag att vi ska ha en stat som har den storlek som uppgifterna kräver, varken större eller mindre. Men vi ska jobba smart och effektivt, så att vi inte tar ut en skattekrona mer än vi måste. Att hushålla med skattebetalarnas pengar är och ska vara en centerpartistisk devis.

Och vi ska fortsatt stå upp för en god gemensamt finansierad generell välfärd för alla. En som fångar upp och inte låter folk trilla emellan, men som inte erbjuder exakt lika lösning för alla. En välfärd där vi har rätt att göra olika egna val.

Det fjärde, som var där engagemanget började för mig, är vårt starka miljöengagemang. Jag vill att det nya idéprogrammet ska ta tydliga steg framåt när det gäller vår miljö-, klimat- och energipolitik. Jag vill att vi ska vara väldigt tydliga med vår jordnära hållbarhetsfilosofi. Den, som ju inte är någon chic accessoar för att piffa upp en annars grå politik. Utan som är äkta, genuin och som kommer direkt från hjärtat.

I mer än 100 år har vårt partis ryggrad varit att vi måste hushålla med våra naturresurser. Sedan vi bildades har våra hjärtan varit fyllda av omtanke om varandra och om kommande generationer. Då var utmaningen att med varma händer kunna vidare gården till nästa generation. Idag är utmaningen att kunna lämna över ett välmående och livskraftigt jordklot till våra barn och barnbarn.

Med våra starka rötter i bonderörelsen följer vår starka förankring i miljöfrågorna. Vårt parti bildades av människor som levde av naturens kretslopp, och vi vet att vi inte överlever om vi inte tar hänsyn till naturens kretslopp. Vi är det hållbara valet i svensk politik. Inte för att vi säger så, utan för att vårt miljöengagemang sitter i själen. Insikten att vi måste bruka utan att förbruka, att vi måste låta förorenaren betala. Att det ska vara lönsamt att vara miljövän, och att det ska kosta att förstöra naturen.
Det är ur den hållbarhetsfilosofin som alla våra idéer växer.
Vi i Centerpartiet har varit med och tagit miljöansvar i mer än 50 år. De 50 åren tycker jag vi ska matcha med ett lika starkt miljöengagemang de 50 år som kommer.
För en sådan politisk kraft behövs, mer än någonsin.
Det behövs när vi ska fortsätta ställa om till ett hållbart samhälle.
Det behövs när vi ska öka vår användning av förnybara resurser, på bekostnad av de fossila och ändliga.
Och det behövs när vi ska fortsätta ställa om till ett helt förnybart energisystem.
Det femte jag vill lyfta fram och in i idéprogrammet, det är skolfrågorna, som är väldigt viktiga, för vårt samhälle och för mig.
Jag minns min egen skoltid på Örnaskolan. Med lågstadiet med Ebba Antonsson som klassföreståndare. Med mellanstadiet med Bosse Johansson (som också fick mig att börja spela handboll) som lärare och med högstadiet med den ständigt pillemariska Maggan Andersson som klasslärare.

Jag kommer alltid vara var och en av er, och alla andra jag fick möta i skolan, evigt tacksam. För ni gav mig rikedomen att redan som barn få bli mött i sin kunskapstörst, ni var lärare som såg att jag var en nyfiken elev som slukade allt i min väg och som uppmuntrade mig att gå vidare. Jag vet av egen erfarenhet vad det betyder att få rätt uppbackning i skolan som barn.
Och just där behöver vi i Centerpartiet bli ännu tydligare. För vi vet att var femte elev varje år lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Förra året blev det 22 645 ungdomar. Det är lika många invånare som i hela Hylte, två gånger om.

Två fulla Hylte varje år som inte når grundskolans kunskapsmål. Och en ungdomsarbetslöshet som i internationella mått mätt är skyhög. Så får det inte fortsätta.
Vi behöver engagera oss mer, vi behöver ställa högre krav på kvalité och att vi behöver se till så att alla elever får chansen att bli bemötta precis så som jag blev bemött. Utifrån sina egna unika behov. För vi vet att en bra skola som hjälper alla elever att nå kunskapsmålen och göra mesta möjliga av sin egen potential är den absolut starkaste drivkraften för ökad frihet för den enskilda, och för goda livsmöjligheter för alla.

Jag tillhör inte dem som tycker att vi borde slopa dagens skolplikt och ersätta den med en läroplikt. Jag är rädd att det skulle försvaga, inte förstärka, våra barns rätt till skolgång. Däremot vill jag gärna komplettera skolplikten med en lärorätt, som tydligt slår fast varje barns rätt till en grundskoleutbildning med godkända kunskaper. Om det behöver ta 8 år så är det bra. Men skulle det behöva ta 10 år så ska man också ha rätt till det.
En stark rätt till godkända kunskaper är en investering i vartenda barn, och helt nödvändigt för att bryta den höga ungdomsarbetslösheten.
Det sjätte handlar om att Centerpartiet ska fortsätta vara ett parti som ser och tar tillvara hela landet. Och det är nog viktigare än någonsin, för tillväxtpotentialen i hela landet har nog aldrig varit så stor som nu.

Landsbygden är en helt avgörande resurs i omställningen till ett hållbart samhälle. Det är ur jorden, skogen, vattnet och vinden som vi hämtar framtidens energi. Men det är också här vi hämtar vår mat. Och vi vet att maten globalt blir en alltmer strategisk resurs när länder köper upp mark i andra världsdelar för att kunna garantera sin egna befolknings livsmedelsförsörjning.
Svenskt jordbruk ska vara konkurrenskraftigt och kunna fortsätta producera mat med höga miljö- och djuromsorgsvärden.
Det här är sex områden som jag vill förtydliga i idéprogrammet. Samtidigt som det finns många fler.

Nu ligger mycket spännande jobb framför oss – framför er, framför partistyrelsen och framförallt framför alla de av oss om kommer vara med på Framtidsstämman i vår. Jag är helt övertygad om att vi på ett väldigt bra sätt kommer kunna beskriva vår starka gemensamma kärna som ett socialt, decentralistiskt och grönt liberalt parti. Där vi ger stor makt och sätter stark tilltro till vår förmåga att ta ansvar för oss själva och varandra och där vi tydligt pekar ut färdriktningen till en hållbar framtid.
Låt mig nu gå vidare och berätta kort om några strategiskt viktiga frågor på mina ministerområden.

Jag börjar med it-frågorna.
Jag har fyra målsättningar för mitt arbete som it-minister.
För det första ska Sverige ha bredband i världsklass. Här har Centerpartiet verkligen gjort ett hästjobb. Vi har lyckats få igenom mer än en miljard kronor till bredbandsutbyggnaden på landsbygden, pengar som jag vet att tre fiberföreningar här i kommunen är på gång att nyttja. Det är bra.
Tack vare stödet och operatörernas stora investeringar så får allt fler tillgång till snabbt internet.
Den andra är att se till så att medborgaren står i centrum för all samhällsservice.
Det innebär att myndigheter och det offentliga alltid ska utgå från den enskilda människan och det enskilda företaget. Det är tyvärr inte självklart i dag.
Strax före jul presenterade jag en e-förvaltningsstrategi. Den handlar om att våra myndigheter ska använda modern teknik och samverka för att underlätta för människor i sin vardag, stödja innovation och delaktighet och ha en högre kvalité i sin verksamhet.
Det finns redan många bra exempel, som att vi kan deklarera via nätet eller anmäla vård av sjukt barn via mobilen. Men det går att göra så mycket mer. Inte minst också i våra kommuner, för att underlätta kontakter och erbjuda än bättre service till medborgarna. Jag har med några exemplar av strategin om ni vill ha.
Det tredje målet är att se till så att vi får en modern skola som använder moderna lärverktyg. Det är fantastiskt att ta del av de erfarenheter som skolor som verkligen satsar på it i undervisningen har.

Hos små barn blir textmängderna längre, läsförståelsen ökar och det blir lättare att anpassa undervisning och uppgifter utifrån varje barns unika förmåga.
Vad som är viktigt att säga är att it i skolan inte bara handlar om att köpa in ett antal datorer eller ipads i klassrummet. Det handlar också om pedagogik och om att lärare ska ha kunskap att också använda tekniken på ett bra sätt. Här tänker jag agera för att hjälpa till att höja lärares it-kompetens.
I morgon besöker jag Apelskolan i Ullared, som jobbat mycket med it i skolan. Det ska bli kul att höras deras erfarenheter.
Det fjärde målet är att använda internet för en fördjupad demokrati. Just nu sitter Vallagskommittén och tittar på om och hur säker och hemlig röstning ska kunna gå till på nätet. Det ska bli spännande att se vad de kommer fram till.

På energiområdet har jag tre målsättningar.
Det första målet är att Sverige ska fullfölja omställningen till ett hållbart energisystem. Vi har redan kommit en bra bit på väg, det förnybara växer så det knakar. 56 procent av vår elanvändning och nästan hälften av vår energi är redan i dag förnybar. Sverige ligger långt fram och vi får beröm från omvärlden.

Vi gör också stora satsningar. I den senaste budgeten fick vi med övriga partier i alliansen på att kraftigt höja satsningarna på grön energiforskning. Vi fortsätter satsa på bland annat biogas, solceller och vindkraft.
Det andra energipolitiska målet är att stärka den enskilde konsumentens ställning på energimarknaden. Vi har infört rätten till timvis mätning, där du som konsument kan anpassa din elförbrukning efter elpriset och spara både energi och pengar.
En annan reform som vi arbetar på just nu är nettodebitering för att underlätta för den privatperson eller företag som vill installera egen småskalig energiproduktion, som solceller på taket.
Den tredje målsättningen på energiområdet är att Sverige ska vara föregångsland när det gäller miljöteknik. Vi är nu halvvägs i vår miljöteknikstrategi och har gett en lång rad myndigheter uppdrag att stärka de här företagens förutsättningar.

Som ni förstår saknas inte uppgifter på it- och energiområdet, för att fortsätta omställningen till förnybar energi och för att koppla upp hela Sverige på de digitala motorvägarna.

Avslutningsvis, för att sluta där jag började så kan vi konstatera att vi har många utmaningar och möjligheter. Ni som är aktiva här i Hylte, vi tillsammans i Centerpartiet.

Som parti har vi nu en unik möjlighet att bygga vidare på allt det engagemang som finns runt om i landet och att nå ut med goda idéer i det mediefönster som står öppet för Centerpartiet. Det ska vi ta tillvara. Jag ser fram emot Framtidsstämman och jag ser fram emot ett nytt partiprogram där vi faktiskt kan säga att hela Sverige har bidragit.

Till sist vill jag också rikta ett varmt tack till Lennart (Ohlsson) efter sex år som kommunalråd här i kommunen. Ditt starka miljöengagemang ledde dig till den här viktiga posten. Jag har förstått att du nu ska ägna mer tid åt resor och åt barnbarnen. Det är dig väl förunnat. Och jag vill önska stort lycka till till Henrik (Erlingson) som nu tagit över ledarskapet. Du fick en tuff start Henrik, hoppas fortsättningen blir något lugnare.