En av de saker som ibland dyker upp nu när vi partiledarkandidater nu reser runt för att svara på centermedlemmarnas frågor är vilka erfarenheter vi har av att vinna val.

Inte sällan har det de senaste veckorna lyfts fram att Annie gjorde en bra valrörelse i Jönköping, med 4900 kryss. Och det är verkligen en siffra som förtjänar beröm, och som hon ska ha all heder för! Det var en insats som absolut bidrog till att Centerpartiet i Jönköping i valet 2010 backade mindre än vad Centerpartiet gjorde i en del andra delar av landet.

Några av de verkliga valvinnarna i Centerpartiet 2010 fanns i kommuner som Arvidsjaur, Lidingö och Tingsryd. Deras framgångsfaktorer har varit att föra en politik som ligger nära det som väljarna tycker är viktiga i deras vardag, att stå för ett närvarande och lyssnande ledarskap men också att ha en tydlig vision för hur den egna bygden ska kunna växa och utvecklas.

Vad kanske inte alla vet är att också jag har goda erfarenheter av att bedriva en framgångsrik personvalrörelse, vilket jag också berättade på kandidatutfrågningen i Trångsviken igår.

År 1994, sista valet innan personvalssystemet trädde i kraft, valde Centerpartiet och Centerpartiets Ungdomsförbund hemma i Halland att konstruera ett eget personval.

Detta i form av en särskild ungdomslista (vid sidan av partiets huvudlista) till riksdagen. Den listan toppade jag. Vi – CUF och jag – satsade verkligen fullt ut på en intensiv personvalrörelse med målet att återta Hallandscenterns andra riksdagsmandat, vid sidan av det mandat som den då sittande och populäre riksdagsledamoten Rolf Kenneryd hade. Att driva den personvalrörelsen är bland det roligaste jag gjort. Precis som jag älskar att möta alla kloka centermedlemmar älskar jag att möta väljare öga mot öga på gator och torg, i debatter och samtal. Det blev intensiva månader, med många företagsbesök, skolpresentationer och kandidatdebatter.

Så kom valnatten. Röster som räknades. Det där välbekanta pirret i maggropen. Hade det gått vägen? Och så resultatet: jag och ungdomslistan hade lyckats dra 5000 röster, den tidens motsvarighet till personkryss. Det var verkligen en slående prestation, som överraskade stort. Och just därför var vi snubblande nära att ta ett andra riksdagsmandat, ett mandat som då hade tillfallit ungdomslistan. Det om något är ett kvitto på min förmåga att entusiasmera och dra många väljare i ett öppet val.

Sedan dess har min politiska bana tagit en annan väg än att på allvar söka förtroende att bli riksdagsledamot. Istället har jag haft förmånen att bära förtroende som talskrivare, stabschef, statssekreterare och chefsförhandlare. Men jag har under åren också tillbringat fyra viktiga år helt utanför politiken, som vice VD och VD för två olika företag, vilket inneburit att jag fått djupa kunskaper i ledarskap, i företagandets vardag men också att jag har ett stabilt fotfäste och en viktig inspirationskälla från ett yrkesliv utanför politiken.

Det är alltsammans erfarenheter jag bär med mig, och kommer hämta kraft och inspiration ur, om jag får förtroendet att leda Centerpartiet i framtiden. Och jag ser fram emot att på nytt, i riksdagsvalet 2014, driva en lika spännande och kreativ personvalrörelse precis som jag gjorde när jag och ungdomslistan drog 5000 röster 1994!