För mindre än 20 år sedan hade Norden fyra separata nationella elmarknader. Idag har vi en gemensam. Med världens mest harmoniserade internationella elmarknad har Sverige tillsammans med sina nordiska grannländer stärkt försörjningstryggheten och ökat konkurrenskraften. Det är mycket bra.

På många områden har vårt nordiska samarbete kommit betydligt längre än andra regioner i världen. Men det finns fortfarande delar som inte fungerar tillräckligt bra. När jag idag träffar mina nordiska energiministerkollegor i Trondheim är det i syfte att ytterligare utveckla vårt energisamarbete, på ett sätt som stärker den enskilde konsumenten.

Att stärka den enskilde konsumentens ställning på energimarknaden är en av mina främsta prioriteringar som energiminister. Det arbetet går hand i hand med att utveckla det nordiska samarbetet, där vårt fokus nu ligger på att inom ett par år skapa en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el.

För konsumenten kommer den gemensamma slutkundsmarknaden bli viktig eftersom den öppnar för en samlad, begriplig faktura, där både elnätsavgiften och elpriset framgår. En sådan samlad och lättfattlig faktura kommer öka den reella valfriheten för elkunderna. Frihet att kunna välja är grunden för att energimarknaden ska fungera bra.

Med fler, större och snabbare möjligheter för konsumenten att ta kontroll över sin elanvändning kan vi också nå bättre konkurrens i situationer där priset annars kraftigt går upp på grund av att utbudet är för litet. Ska vi undvika pristoppar i perioder med extra tung förbrukning, eller under månader där det produceras mindre vattenkraft, är detta nödvändigt.

En konsumentnära väg framåt är framtidens smarta hem. Med smarta elmätare, timvis mätning av el, och med timvis debitering kan människor anpassa sin elanvändning till det faktiska priset. Då blir verklig konsumentmakt verklighet.

Målet med den gemensamma nordiska elmarknaden är att konsumenterna ska kunna få leveranssäker och konkurrenskraftig el, som produceras med så liten miljöpåverkan som möjligt. Men den nordiska elmarknaden är också en styrka för oss i det europeiska samarbetet. Med våra samlade erfarenheter kan vi i Norden vara med och sätta agendan för en nordeuropeisk, och slutligen gemensam europeisk, energimarknad.

Det finns gott om länder vars energisystem domineras av fossila bränslen. Med hjälp av förnybar energi från oss i Norden skulle de kunna bryta sitt fossilberoende. Samtidigt som de skulle kunna säkra sin egen försörjningstrygghet, och göra sig fria från energileveranser från mindre stabila regioner i världen.

Sverige och den svenska regeringen ger fullt stöd för den nordiska slutkundsmarknaden. Därför beslutade vi på förra veckans regeringssammanträde om ett nytt uppdrag till Energimarknadsinspektionen som nu ska presentera vilka lagförändringar som krävs i Sverige för att vi ska kunna möjliggöra en nordisk slutkundsmarknad för el. Detta är ett arbete som redan gjorts i Danmark och som innebär att de i princip är fullt förberedda för den kommande gemensamma slutkundsmarknaden. Jag hoppas att även Norge och Finland snarast drar upp tempot och gör sig redo så att de liksom Sverige ska kunna fatta beslut om de åtgärder som krävs för att vi tillsammans ska kunna förverkliga en slutkundsmarknad i god tid innan 2015.

Från mig och den svenska regeringen är budskapet tydligt – vi vill inte och vi får inte tappa fart, nu när vi närmar oss upploppet. Att stärka den enskilde elkonsumenten måste vara en gemensam nordisk angelägenhet.