Idag uppmärksammas världens första Internationella Flickdag, som instiftades av FN i december 2011, på initiativ av den internationella barnrättsorganisationen Plan. Tack för att ni tog det initiativet, Plan!

Det finns mycket att sätta strålkastarljuset på en dag som denna. Plan väljer att slå ett extra slag för vikten av att flickor får den kunskap de har rätt till. För vi vet att en flicka som får utbildning har långt fler möjligheter än annars att kunna göra egna val. Hon kommer förmodligen gifta sig senare än annars, och hon kommer förmodligen föda färre och friskare barn. Men dessutom ökar utbildningen hennes möjligheter att ta hand både om sig själv och om sina barn, och för flickor i fattiga delar av världen innebär tillgång till utbildning en chans att lyfta både sig själv och sina barn ur fattigdom.

För oss i Sverige kan det ibland kännas helt verklighetsfrämmande, men kalla fakta är ju att barnäktenskap fortfarande är väldigt vanligt i många delar av världen. Och lika sant är att bortgifta flickor ofta snabbt tas ur skolan och att de många gånger blir mammor när de är väldigt  unga. Och tyvärr  dör många av dessa flickor i barnsäng eftersom deras kroppar fortfarande är unga flickors, och inte redo att föda barn. Jämför man flickor i tjugoårsåldern med flickor under femton så är det unligt Unicef fem gånger vanligare att en flicka som är under femton dör under förlossningen eller under graviditeten, än den som hunnit fylla tjugo år.

Det är några av skälen till att jag idag tydligt vill räcka upp handen för flickors rätt till utbildning. Jag gör det av övertygelse och för jag själv på nära håll fått se vad flickors tillgång till utbildning kan betyda.

För under mina unga CUF-år  – i början av 1990-talet – fick jag förmånen att arbeta med och ta ansvar för CUF:s solidaritetsprojekt i norra Namibia. Med hjälp av insamlade pengar från olika CUF-aktiviteter fick jag som internationell sekreterare vara med och bygga upp en skola i byn Okahao som skulle ge unga i allmänhet och unga flickor i synnerhet möjlighet att lära sig ekologiskt jordbruk, återbeskogning och att bli självförsörjande på sin odling. Jag är oerhört stolt över det vi lyckades återkomma, som var enormt stort för var och en av de flickor som därmed fick en chans till en bättre framtid.

Vi kan alla bidra och vi kan alla åstadkomma förändring. Och dag som den här är det viktigt att inte bara förfäras över hur flickors situation kan se ut i andra delar av världen. Vi måste också ha modet att titta hur det ser ut på vår egen bakgård. För även om mycket måste göras i andra delar av världen, så har vi en egen hemläxa att göra. För att  mina och alla andras döttrar ska ha en trygg och säker skolgång, fri från trakasserier. För att mina och alla andras döttrar i alla sammanhang där de vill finnas ska kunna känna att de och ingen annan har rätt att bestämma över sina egna kroppar. Också Sverige har en hel del kvar att göra för att varenda flicka fullt ut och i trygghet ska kunna utnyttja sin rätt till en bra utbildning.

Så, tack igen Plan för den här viktiga världsdagen. Nu är det vårt ansvar – var och en av oss – att göra den här dagen så värdefull som saken kräver.