Bättre förutsättningar kan ge mer kraftvärme

Idag rapporterar Ekot att Centerpartiet och regeringen, i den budget vi nyligen överlämnade till Riksdagen, föreslår att koldioxidskatten för kraftvärmeanläggningar ska tas bort. För mig är det en viktig reform, som kommer leda till att vi kan få mer klimatsmart kraftvärme i Sverige.

Bakgrunden är följande: idag har vi en ordning där all kraftvärme som produceras i Sverige omfattas av den EU-gemensamma utsläppshandeln, vilket innebär att man måste köpa utsläppsrätter för att ha ”rätt” att släppa ut koldioxid. Tanken är att man, genom att sätta ett pris på utsläppen, ska göra det lönsamt att effektivisera och bygga bort så mycket koldioxidutsläpp som möjligt. Det är en väldigt god tanke, på samma sätt som det är bra ju mer vi kan ha av gemensamma internationella system för att minska koldioxidutsläppen och klimatpåverkan. När utsläppen inte stannar vid gränsen är det bra om de ekonomiska styrmedlen, som ska minska utsläppen, också kan följa med.

Idén är alltså att det är den EU-gemensamma utsläppshandeln som ska stå för den klimatstyrande effekten på de områden som ingår i utsläppshandeln, och inte nationella särlösningar.

Så är det också i Sverige, och för den svenska kraftvärmen. Men tyvärr har vi en kvardröjande ojämlikhet i det svenska skattesystemet som gör att kraftvärme som produceras av en industri bara behöver betala för utsläppsrätterna och slipper den nationella koldioxidskatten, medan kraftvärme som produceras i ett renodlat kraftvärme företag måste betala både utsläppsrätter och nationell koldioxidskatt. De 180 miljoner kronor som tas ut i koldioxidskatt av kraftvärmen leder inte bara till att konkurrensvillkoren är ojämlika mellan de olika produktionsformerna (vilket i sig kan leda till att kraftvärme av rent skattemässiga skäl produceras i mindre effektiva anläggningar i industrin istället för i högeffektiva specialiserade kraftvärmeverk) och jämfört med producenter i andra länder, utan det riskerar också leda till att vi inte tar till vara på värdefull spillvärme. Att hålla fast i ett system där man kan tjäna på att kyla bort värdefull spillvärme därför att skatten gör det för dyrt att ta till vara den, vore inte bra – vare sig för samhällsekonomin eller för klimatet.

Det är just därför – för att se till så att vi tar vara på all den klimatnytta som kraftvärmen kan bidra med, och för att ge all kraftvärme jämlika spelregler, som vi nu föreslår att kraftvärmen i Sverige enbart ska omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Då får all kraftvärmeproduktion i Sverige jämlika villkor och vi kan få en ordning där mer spillvärme än idag verkligen tas till vara. Samtidigt som vi ser till att vi också på det här området följer den viktiga principen om att vi inte ska använda dubbla ekonomiska styrmedel. Om en verksamhet omfattas av utsläppshandeln ska vi inte ovanpå det lägga nationell koldioxidskatt. Och omvänt, om en verksamhet inte omfattas av utsläppshandeln så är det väldigt bra att, precis som vi gör i Sverige, använda sig av koldioxidskatt för att styra mot  minskad klimatpåverkan och långsiktig hållbarhet.

Ekots ”klo” i morse var att Naturvårdsverket i sitt remiss-svar, när jag skickade ut detta förslag på remiss inför att budgeten skulle utformas, sagt att de gärna skulle sett att regeringen hade avvaktat med att genomföra denna åtgärd. Samtidigt poängterar de att de håller med om att det är rätt att göra förändringen i sak, men de hade velat se en annan tidtabell. Så kan man förstås argumentera, men om Naturvärdsverket har synpunkter på utsläppshandelns sätt att fungera så är inte det i sak ett argument för att behålla dubbelbeskattning på den svenska kraftvärmen. Möjligen kan det vara ett argument för att överväga om man på EU-nivån behöver göra justeringar av utsläppshandeln.  Men det är i så fall en helt annan fråga. Att kraftvärmen nu får likvärdiga spelregler kommer vara bra både för klimatet och för vår gemensamma ekonomi.