Energi

C och MP – skillnaden mellan praktik och retorik

photo

Vi i Centerpartiet har en lång historia av att både driva på i hållbarhetsfrågorna och att leverera resultat. Sedan vi lade de första miljömotionerna på 1960-talet har vår retorik alltid följts av praktik. Praktik i allt från att Sverige varit en drivande röst för höga ambitioner när det gäller klimat och förnybart  i EU, i att vi varit med och drivit fram en rekordartad utbyggnad av den förnybara energin nationellt eller det faktum att centerpartister i många kommuner driver på och tillhör de som går före. Centerpartiets ambitioner och politik när det gäller klimat och förnybart hänger ihop – från retorik till praktik. Och därför kan vi vara väldigt stolta över de konkreta resultat som vi åstadkommit. Under våra två första mandatperioder i Alliansregeringen har vi i Centerpartiet sett till så att vindkraften tiodubblats, att elen från bioenergi ökat med femtio procent och att bioenergin nu gått om oljan som Sveriges enskilt största energikälla.  Tack vare en mycket målmedveten politik har vi byggt ut den förnybara energin så att mer än hälften av all energi i Sverige nu kommer från det förnybara.

I valrörelsen jämförs vi i Centerpartiet ofta med Miljöpartiet, som är ett parti som ofta har ett högt tonläge i klimat- och energidebatten. Och att också de har höga ambitioner när det gäller miljö och klimat är i grunden bra. De pekar på såväl landbaserad som havsbaserad vindkraft som en lösning, de vill att Vattenfall skall bygga 20 TWh vinkraftsproduktion ytterligare, vilket motsvara ca 9500 av dagens vindkraftsverk.  Men i kvällens partiledardebatt i SVT kunde vår partiledare Annie Lööf visa att MP:s retorik långtifrån alltid matchas med konkret praktik.

Den centerstyrda kommunen Uppvidinge i Kronobergs län är en kommun som gjort sig känd för att ha satsat stort på vindkraft. Och Uppvidinge har pekats ut som ett riksintresse för vindkraft och vindkraftsutbyggnaden har ett stort stöd. Men Uppvidinge är också en av de kommuner där Miljöpartietnu helt blockerar Sveriges största landbaserade vindkraftspark. Inte en gång, utan hela fyra gånger, har Miljöpartiet sett till att blockera och bordlägga de beslut som krävs för att vindkraftsparken ska kunna bli verklighet. Och därmed har man i praktiken nu effektivt stoppat denna angelägna satsning på vindkraften.

Tack vare att Miljöpartiet blockerar kommunens beslut har nu de bolag, bland annat Stena, som varit beredda att satsa miljardbelopp på att bygga ny vindkraft i Uppvidinge tvingats dra sig ur. Den satsning som nu uteblir, till följd av Miljöpartiets agerande, handlar om 175 vinkraftverk och en effekt om 500 Megawatt. Det handlar med andra ord om en vindkraftspark som är dubbelt så stor som den största vindkraftsparken vi har på land i Sverige och Europa idag (Jädraås i Ockelbo, med sina 66 verk och en installerad effekt om 230 Megawatt). Det handlar om mer än all vindkraft som finns installerad i Kronoberg idag. Men det blir nu inte av. Konsekvensen av Miljöpartiets agerande bliratt ett tusental jobbtillfällen under byggtiden uteblir, och att en väldigt angelägen satsning på förnybar energi inte blir av. Vilket förstås beklagas av såväl kommunstyrelsens ordförande, av bolaget Stenarenewable som av många Uppvidingebor.

Det är en sak att ha höga ambitioner, som MP har. Men följs de inte av konkret praktik är ambitionerna inte särskilt mycket värt. Och gär man en sak nationellt och den motsatta lokalt talar det sitt eget tydliga språk. Vi i Centerpartiet har både höga ambitioner och levererar konkreta miljöresultat.

Lägre elnätsavgifter – och bättre elnät

photo
 Den nya förordningen värnar elkonsumenternas intressen. Foto: Letartean/wikimedia commons.

 
Igår fattade jag och Alliansregeringen beslut om att skärpa elnätsregleringen för att säkra att vi som elnätskunder inte behöver betala oskäliga elnätsavgifter, och inte behöver betala för ett och samma elnät flera gånger om. Den nyheten har såväl Rapport, Dagens Industri som Ekot och Svenska Dagbladet.

Av den samlade elkostnad man har som elkonsument består ungefär en tredjedel av en elnätsavgift, som man betalar för att få den el man behöver levererad hem till sig. Av lätt insedda skäl har elnätsbolagen, eftersom vi inte har eller vill ha parallella elnät i landet, det man kallar för ”naturliga monopol” i det område där man har sitt nät. Eftersom elnäten är ett sådant naturligt monopol är det otroligt viktigt att vi politiker ser till så att vi har en stark reglering som säkrar att elnätsbolagen inte kan ta ut oskäliga priser av sina kunder, vilket annars skulle kunna ske.

Sedan 2012 tillämpas de nya elnätsregler som Centerpartiet och Alliansregeringen utarbetat, som innebär att elnätsbolagen ska redovisa kostnaderna för sina elnät och planeringen för dessa till Energimarknadsinspektionen (EI), som sedan fastställer en intäktsram som anger hur mycket varje enskilt elnätsföretag maximalt får ta ut i elnätsavgifter av sina kunder under en viss fyraårs-period. Men tyvärr har elnätsbolagen och EI tvistat om hur man ska fastställa vilka kostnader bolagen ska få betalt för, och i praktiken har det inneburit att elnätsbolagen har kunnat ta betalt för gamla, redan avskrivna, elnät flera gånger om.

Det är inte rimligt. Som elkund ska man kunna känna sig trygg i att den elnätsavgift man betalar är rimlig och skälig, och att man inte behöver betala för ett och samma elnät flera gånger om. Därför har jag som energiminister under en tid förberett förändringar i elnätsregleringen och igår kunde Centerpartiet och hela Alliansregeringen fatta beslut om en förändrad elnätsreglering, där vi skärper skyddet för elkonsumenten och förtydligar spelreglerna för elnätsbolagen. Med de nya reglerna blir det tydligt att elnätsbolagen ska kunna ta betalt för de investeringar man verkligen gör, för de insatser man gör för att förbättra elnätet eller bygga smartare när (t.ex. nya funktioner som minskar avbrotten) och för att få en rimlig avkastning på sin verksamhet. Men man kommer framöver inte kunna ta betalt för ett elnät som redan är avbetalt och avskrivet.

Exakt hur detta kommer påverka varje enskild elkund är det för tidigt att säga något om, eftersom EI nu ska tillämpa de nya reglerna på den tillsynsperiod som börjar 2016. Men beräkningar som EI gjort pekar på att det sammantaget kan handla om flera tiotals miljarder i lägre kostnader för elkunderna som helhet. För väldigt många elkunder borde det betyda tydligt sänkta elnätsavgifter, eller att avgiftshöjningarna framöver åtminstone inte kommer kunna  bli så stora som de annars skulle ha kunnat bli. Men vi kan kostatera att de som företräder kunderna är positiva, som till exempel Sveriges Konsumenter, Fastighetsägarna och Villaägarna.

En ledstjärna för mig som energiminister, för oss i Centerpartiet och för hela Alliansregeringen är att säkra att vi har en trygg energiförsörjning, och att svenska konsumenter och företag har konkurrenskraftiga elpriser. I det ingår också elnätsavgifterna. Med den nya elnätsregleringen tar vi ännu ett viktigt steg för att säkerställa just det, samtidigt som vi skapar ökad tydlighet för elnätsbolagen om vilka spelregler som gäller!

 

Centerpartiet och Alliansen satsar mer på solelen

photo
Just nu byggs den förnybara energin ut väldigt snabbt, i Sverige och världen. Och allra snabbast växer solelen. De senaste åren har priset på solpanelerna kraftigt fallit i pris, vilket gör att solel på allvar nu är ett riktigt bra alternativ också på våra breddgrader. Tack vare att solelen växer snabbt i hela världen så faller priset på panelerna för oss alla. Varje gång den installerade kapaciteten solel i världen fördubblas så sjunker kostnaderna för solelen med ungeför en femtedel. Något som bland annat det internationella organet för förnybar energi, IRENA , pekat på.

Även i Sverige går utvecklingen av solel rasande fort. Den utvecklingen vill vi i Centerpartiet, tillsammans med resten av Alliansen, satsa ännu mer på, så att solelen kan växa ännu snabbare i Sverige. I vårt kommande valmanifest, och i den budget som vi kommer lägga tillsammans för nästa år om vi blir omvalda och får förtroendet att fortsätta leda landet, kommer vi lägga två viktiga förslag som kommer leda till mer solel och mer småskaligt producerad förnybar el. Om den nyheten rapporterar Ekot idag. Även Dagens Nyheter och Miljöaktuellt har rapporterat om nyheten idag.

1. Vi satsar mer på solcellsstödet, det investeringsstöd som man kan få om man sätter upp solceller på t.ex. villataket och där man kan få upp till 35 procent av investeringskostnaden betald av regeringen. Solcellsstödet är oerhört populärt och kön för att få del av pengarna är lång. För att ännu fler ska kunna få del av investeringsstödet kommer vi för nästa år satsa ytterligare 50 miljoner kronor på solcellsstödet. Tack vare det kommer ännu fler kunna sättta upp solceller och bli sin egen solelsproducent.

2. Vi sänker skatten ordentligt för den som producerar småskalig förnybar el, t.ex. solel på taket eller genom ett mindre vindkraftverk på den egna fastigheten. Från och med årsskiftet kommer den som producerar sin egen förnybara el, och som producerat ett överskott av el som man sålt ut på elnätet, få skatten sänkt med 60 öre/kWh när han eller hon sedan köper el från nätet de dagar när den egna produktionen inte räcker till. Från början avsatte vi 8 miljoner kronor/år för den reformen, men tack vare att vi nu ser ett snabbt växande intresse för att investera i solel ökar vi satsningen och avsättter nu 25 miljoner kronor per år för skattesänkningen på småskalig förnybar el. Det ger bra villkor, och långsiktigt goda villkor, för den småskaliga förnybara elen så att den villaägare, lantbrukare eller småföretagare som funderar på att ta steget och bli sin egen förnybara elproducent ska våga  ta steget att investera i förnybar el. (Vill du veta mer om hur skattesänkningen på förnybar el kommer fungera så skrev jag om det här på bloggen innan sommaren).

Solel är en fantastisk möjlighet för framtiden. Det är en möjlighet för Sverige, för den småskalige producenten, och för de svenska företag och den svensk forskning vi har på solelsområdet, ett område där vi i Sverige redan idag ligger långt fram. Och nu slår utbyggnaden av solel alla rekord i Sverige. Sedan Centerpartiet och Alliansen kom till makten 2006 har solelen niofaldigats i Sverige. Den starka utvecklingen vill vi i Centerpartiet, tillsammans med resten av Alliansen, fortsätta satsa på!

Tydlig grön centerframgång i Alliansen

photo
En av våra största framtidsutmaningar är att ställa om till en hållbar transportsektor och få bort koldioxidutsläppen från våra vägtransporter. Förra året stod vägtransporterna för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp, vilket innebär att det är den del av vårt samhälle som i särklass störst utsträckning påverkar klimatet. Det beror på att vägtransporterna är den del av samhället där vi i Sverige fortfarande har ett stort oljeberoende. Fastän vi har kommit igång bra, och ligger längst fram i hela EU när det gäller andelen förnybart i våra transporter, så är fortfarande närmare 90 procent av de bränslen vi använder i våra bilar, bussar och lastbilar fossila, i form av bensin och diesel.

Allt sedan vi i Centerpartiet kom in i Alliansregeringen 2006, och fick ansvar för såväl miljö- som energifrågorna i regeringen, så har vi mycket målmedvetet arbetat för att få på plats olika reformer som ställer om tillhållbara transporter och som leder till att vi får ut fler miljöbilar på vägarna samtidigt som vi ökar användningen av både förnybart och el i transporterna. Det är därför som vi – bland mycket annat – har fått med oss resten av Alliansen på att genomföra miljöbilspremien och supermiljöbilspremien, men också att skattebefria och främja de förnybara bränslena och förutsägbart och stegvis höja kostnaden för koldioxidutsläpp. Och det precis var därför som jag och regeringen tillsatte utredningen om den Fossiloberoende fordonsflottan, för att få fram nya och genomarbetade förslag. Och resultaten av vår politik har inte låtit vänta på sig: nu ser vi en ökande användning av förnybara bränslen, allt snålare och effektivare fordon, allt fler miljöbilar på våra vägar och sjunkande klimatutsläpp från våra vägtransporter.

Som centerpartister är vi väldigt stolta över det, men vi vill mer! Ska vi klara av att ställa om till ett klimatneutralt Sverige till år 2050, och ska vi kunna nå en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 som ett steg på vägen dit, måste vi höja takten i omställningen till hållbara transporter. Därför har vi i Centerpartiet i vårt valmanifest tydligt pekat ut omställningen till hållbara transporter som ett av de viktigaste reformområdena inför nästa mandatperiod. Vi vill ställa om till 70 procent förnybart till 2030, och en stor del av den omställningen måste ske i transportsektorn.

Därför innehåller vårt valmanifest [pdf] en lång rad förslag för att påskynda den omställningen, och några av dem presenterade jag, Annie Lööf, Lena Ek och Eskil Erlandssson på Dagens Nyheters debattsida i början av augusti i år. Sedan dess har vi i Alliansen börjat förhandla vårt gemensamma valmanifest, och som ett resultat av det har de fyra partiledarna i Alliansen idag presenterat ett miljöbilspaket där hela Alliansen ställer sig bakom många av de förslag som vi i Centerpartiet drivit, och som nu blir gemensam politik för hela vår Allians. Vi går tillsammans till val på att bland annat:

  1. Införa ett bonus-malussystem för personbilar som innebär att miljövänliga bilar får en rejäl miljöbonus vid inköpstillfället, som betalas av bilar med sämre miljöprestanda. Vi i Centerpartiet har sedan länge förespråkat en sådan reform, och det är otroligt bra att ett sådant system nu kommer på plats. Nu vidtar arbetet med att utforma reformen i alla sina detaljer, med sikte på att bonus-malus ska träda i kraft 2017.
  2. Förlänga och förstärka supermiljöbilspremien. I avvaktan på att ett bonus-malussystem kan träda i kraft kommer vi förlänga och förstärka supermiljöbilspremien. Vi tillför nya pengar till supermiljöbilarna redan i år och förlänger hela premien till och med 2016. Från och med årsskiftet i år kommer vi också skruva upp nivåerna så att de rena elbilarna får en ännu starkare stimulans på 55 000 kronor per/bil, samtidigt som övriga supermiljöbilar fortsatt premieras med 40 000 kronor/bil. Vi avsätter 75 miljoner kronor för att täcka upp för den starka efterfrågan redan i år, och sedan 215 miljoner kronor för 2015 respektive 2016.
  3. Främja elbilsutvecklingen genom att bygga upp till 10 000 nya laddstolpar i hela landet. Idag ökar försäljningen av elbilar mycket snabbt, men en av de saker som håller tillbaka utvecklingen är bristen på laddningsmöjligheter. Därför vill Centerpartiet och Alliansen införa ett investeringsstöd där den som bygger laddstolpar kan få upp till halva kostnaden för att bygga både normal- och snabbladdningsstationer betald. Totalt räknar vi med att vi med den här satsningen kan få se upp till 10 000 nya laddstolpar under den kommande mandatperioden. För detta avsätter vi 75 miljoner per år för åren 2015-2018.
  4. Satsa på riktigt avancerade förnybara drivmedel genom att fullt ut skattebefria andra generationens biodiesel (HVO). Som jag tidigare berättat kommer Alliansen framöver ge en full skattebefrielse för andra generationens förnybara diesel från till exempel skogsråvara. Eftersom HVO är ett så kallat ”drop-in” bränsle och kan tankas direkt i en vanlig dieselmotor innebär det att vi nu öppnar möjligheter att ställa om snabbare än vad som annars hade varit möjligt. Det bussföretag eller den åkare som vill ta ett hållbart steg redan idag behöver inte längre byta ut hela sin flotta för att kunna göra det, utan kan tack vare den här reformen välja att bara byta till ett bättre och förnybart bränsle. Det gynnar både klimatet och svensk drivmedelstillverkning, eftersom detta är ett område där vi har stor potential att producera hållbara bränslen direkt från den svenska skogen.

Centerpartiet är Alliansens gröna röst, och med dagens besked från Annie, Fredrik, Göran och Jan har vi än en gång visat att Centerpartiet har de idéer och den förmåga som krävs för att forma en politik som ger konkreta resultat för miljön, och att vi också har med oss hela Alliansen bakom de förslagen. Det är väldigt bra. För oss som centerministrar. För hela Centerpartiet. Men framför allt för klimatet, för utbyggnaden av den förnybara energin och för våra barns och barnbarns framtid.

 

Förnybar diesel blir skattefri

Tillsammans med Preems vd Petter Hollandd för ett par år sedan.

Tankar Preems nya gröna diesel tillsammans med företagets vd Petter Holland för ett par år sedan.

Vår största energiutmaning för framtiden, och ett av de områden där utvecklingen nu börjar gå snabbt framåt, är omställningen till hållbara transporter. Och det är verkligen nödvändigt. För idag står vägtransporterna för närmare en tredjedel av Sveriges samlade klimatutsläpp, och 9 av 10 svenska bilar går på bensin eller diesel. Ska vi ha en chans att klara klimatutmaningen måste vi ändra på det.

Och det är precis det som Centerpartiet och Alliansregeringen gör. Allt sedan vi tillträdde 2006 har vi genomfört en lång rad insatser – från trängselskatten i Stockholm och miljöbilspremien i början av förra mandatperioden, till supermiljöbilspremien, stegvis och förutsägbart höjda koldioxidskatter, en mer miljöstyrande fordonsskatt och skattebefrielsen av de förnybara drivmedlena. Och tack vare det har andelen förnybara drivmedel sedan Centerpartiet och Alliansen tillträdde ökat från 3 till nästan 10 procent. Samtidigt som vi börjar komma bort från det faktum att vi när vi tillträdde ärvde en av Europas tyngsta och törstigaste fordonsparker. Det märks inte minst genom att en ny bil idag drar i genomsnitt nästan en tredjedel mindre bränsle än vad en ny bil gjorde 2006. Och utsläppen från våra transporter fortsätter stadigt att minska, trots att antalet bilar blivit fler.

Ett av de enklaste och snabbaste sätten att minska koldioxidutsläppen från våra vägtransporter är att blanda in mer förnybart i den bensin och diesel som säljs vid våra mackar idag. Och därför gör vi i Sverige just det. För att ytterligare skynda på den utvecklingen föreslog Centerpartiet och Alliansregeringen förra året att Sverige skulle införa en kvotplikt, där vi införde bindande krav på hur mycket förnybart bensinbolagen ska blanda in i bensin och diesel. Samtidigt föreslog vi att vi skulle fortsätta främja de rena och ”höginblandade” biodrivmedlen, som till exempel biogas och E85, genom fortsatt skattebefrielse. Och som en tredje komponent föreslog vi att kvotplikten skulle utformas så att den särskilt främjade användningen av mer avancerade förnybara drivmedel, från till exempel skogsråvara.

Ska Sverige kunna införa en sådan kvotplikt, och kombinera den med fortsatt skattebefrielse för de renodlat förnybara drivmedlena, så krävs ett godkännande av EU-kommissionen, utifrån det som kallas EU:s statsstödsregler. Och regeringen har under våren lagt mycket tid och energi på att förhandla med kommissionen för att få grönt ljus för vårt förslag. Men trots det har det nu tyvärr visat sig att EU-kommissionen inte kommer godkänna det kvopliktsförslag vi hade tänkt genomföra.

Det skäl kommissionen framfört är att det inte är möjligt för oss i Sverige att införa en kvotplikt och samtidigt fortsätta med att generellt undanta de förnybara drivmedlen från den koldioxidskatt som fossila drivmedel får betala. Deras linje är att vi i Sverige i så fall måste välja mellan att antingen fortsätta med den nuvarande skattebefrielsen av förnybara drivmedel, eller införa den nya kvotplikten. De köper inte att vi faktiskt vill påskynda utvecklingen till en hållbar transportsektor genom att ha både och.

Vi i Centerpartiet och Alliansregeringen håller verkligen inte med om det sättet att resonera. Tvärtom är det en bärande del i den svenska klimat- och energipolitiken att vi lägger koldioxidskatt på fossila bränslen, men inte på hållbara förnybara bränslen. Vår principiella hållning är nämligen att även om förbränning av hållbara biobränslen också orsakar koldioxidutsläpp så ingår de förnybara drivmedlen i ett kretslopp där den koldioxiden relativt snabbt fångas upp och binds i växtligheten i våra växande skogar eller av grödorna på våra åkrar, vilket innebär att förnybara bränslen inte orsakar någon höjd koncentration av koldioxid i vår atmosfär. Och detta principiella sätt att se på utsläpp är mycket väletablerat, i både miljöekonomisk teori och i praktisk tillämpning i de länder som, liksom vi i Sverige, har infört en koldioxidskatt. Faktum är att EU-kommissionen verkar vara rätt ensamma om sin hållning.

Men trots det kommer vi inte ifrån att vi inte kan införa kvotplikten, i kombination med vår nuvarande utformning av koldioxidbeskattningen, utan att EU-kommissionen ger grönt ljust för det. Och när vi fått det beskedet väljer vi att försvara den skattebefrielse vi redan har, och ta ett omtag om kvotplikten.

Men det faktum att vi nu inte kan införa kvotplikten ska inte stoppa den snabba utveckling för förnybara drivmedel vi redan har. Tvärtom är Centerpartiets och Alliansregeringens engagemang för att ställa om transportsektorn fortsatt starkt. Nu kommer vi ta ett omtag kring kvotplikten och se hur vi kan gå vidare för att skapa ännu bättre, och ännu mer långsiktiga villkor, för hållbara biodrivmedel än de vi redan har. Under tiden kommer vi se till så att dagens goda villkor för hållbara biodrivmedel kan fortsätta gälla. Det innebär att vi kommer fortsätta att främja en ökad användning av biodrivmedel genom den skattenedsättning som redan finns, efter godkännande av EU-kommissionen. Genom att låta dagens förmånliga skatteregler för förnybara drivmedel fortsätta gälla, kan vi fortsätta främja den låginblandning av förnybart i bensin och diesel som redan sker, så att de förnybara drivmedlen kan fortsätta att växa, precis som som de gjort under hela Alliansens tid i regeringsställning.

Samtidigt som vi nu får ta ett omtag om kvotplikten så tar Centerpartiet och Alliansen nya viktiga steg för att främja de mest klimatvänliga förnybara drivmedlena. Ett sådant steg berättar jag och finansminister Anders Borg (m) om i Dagens Industri idag. Idag är ett av de mest klimatvänliga förnybara drivmedlen vi har det som kallas för HVO (Hydrerade Vegetabiliska Oljor),  en slags förnybar diesel som i Sverige främst görs av restprodukter från skogen. HVO är det man kallar för ett ”drop-in-bränsle”, som kan tankas i en helt vanlig dieselmotor, och växer just nu väldigt snabbt på marknaden.

Idag kan man låginblanda HVO i vanlig diesel och bli befriad från skatt upp till en inblandning om 15 procent. Och hittills har det utrymmet räckt, eftersom HVO-volymerna på marknaden har varit förhållandevis små. Men nu ser vi att HVO har potential att växa ännu mer, och då vill vi i Centerpartiet och Alliansen främja det.

Därför ger Anders Borg och jag idag besked, å hela Alliansregeringens vägnar, om att vi kommer utöka skattebefrielsen för HVO till en inblandning om 100 procent. Tack vare det öppnar vi nya möjligheter där man inte bara kan låginblanda HVO, utan där det också kan bli ett bra alternativ med ren HVO. Vilket i sin tur skulle kunna leda till att vilket bussbolag som helst – som idag kör sina bussar på fossil diesel – enkelt skulle kunna ställa om till hundra procent förnybart i sin egen verksamhet, genom att byta och köra på HVO, men fortsätta använda de bussar man redan har.

Så sent som i fredags konstaterade Energimyndigheten att HVO är ett av de allra bästa befintliga förnybara drivmedlena ur klimatsynpunkt, och att HVO var ett av de förnybara drivmedel som förra året växte allra snabbast, med mer än en fördubbling av volymen på den svenska marknaden. Nu lägger vi i Centerpartiet och Alliansregeringen i en extra växel för att ytterliga främja den fina utveckling som den klimatsmarta HVO:n har!

Fyra förslag för färre anvisningsavtal

Är du en av dem som betalar onödigt mycket för din el? Faktum är att risken är rätt stor att du faktiskt är det. För som Energimarknadsinspektionen har visat så har så många som var sjätte elkund så kallade anvisningsavtal, vilket innebär att de i genomsnitt betalar 30 procent mer än vad de hade behövt göra om de hade haft vanliga jämförbara elavtal. Och i väldigt många fall är man över huvud taget inte medveten om det.

En av mina allra viktigaste prioriteringar som energiminister är att ge kunden på energi- och elmarknaderna kunskap och verktyg för att kunna komma bort från onödiga kostnader och göra aktiva val. Självklart tillhör jag dem som tror på att det är rätt med en fri energimarknad, men ska den fungera bra förutsätter det att vi som konsumenter är upplysta och kunniga och har möjlighet att göra aktiva val. Men tittar man på hur det har sett ut på elmarknaden så har elbolagen ofta haft en väldigt mycket starkare position än kunderna, till och med gentemot hela det sammanlagda kundkollektivet. Och det är förmodligen en av orsakerna till att så många har så lågt förtroende för energibranschen.

Idag hade jag för tredje gången kallat elbolagen och representanter för elkunderna till ett  möte om hur vi ska kunna minska andelen kunder som har anvisningsavtal och därmed betalar onödigt mycket för sin el. Det vanligaste är att man hamnar på anvisningsavtal i samband med att man flyttar, till sin första bostad eller från en bostad till en annan. Och alldeles för många blir liggande alldeles för länge på anvisningsavtal, och betalar då för var dag som går onödigt mycket för sin el.

Vid förra mötet, i februari, gjorde elbolagen – genom Svensk Energi och Oberoende elhandlare – ett tydligt åtagande där de förband sig att frivilligt genomföra åtgärder för att förbättra informationen till de anvisade kunderna, öka frekvensen i informationen till dessa kunder men också arbeta bort den både spretiga och vilseledande terminologi som funnits runt den här typen av avtal. Och när vi då skildes åt fick elbolagen i hemläxa att genomföra det de hade lovat, och idag var det alltså dags för läxförhör.

Hur ser det då ut? Har man gjort det man lovat? Och har det i så fall lett till att antalet elkunder med anvisningsavtal gått ner?

Det som är tydligt är att elbolagen nu faktiskt skriver under på det åtagande som energibranschen själva har gjort, och de nya riktlinjer som de arbetat fram. Vissa elbolag har redan gått långt mycket längre än så, och självmant tagit bort dessa anvisningsavtal. Men det har fortfarande gått för kort tid för att Energimarknadsinspektionen med säkerhet ska kunna se att det skett någon förändring i andelen kunder med anvisningsavtal. Och just därför har jag och regeringen givit EI i uppdrag att fortsätta följa utvecklingen väldigt noga, och rapportera till oss hur det utvecklar sig under hösten .

Samtidigt som vi ska följa hur elbranschen förverkligar sitt åtagande, så förbereder jag och regeringen nu ett paket med fyra förändringar som ska bidra till att vi kan komma bort från de många anvisningsavtalen, förslag som jag presenterade för elbolagen och kundrepresentanterna vid mötet idag. De förslagen innebär att vi från Alliansregeringens sida kommer föreslå att:

  • Den som flyttar framöver bara ska behöva ha kontakt med en enda part för att ordna ett nytt elavtal till den nya bostaden. Istället för att, som idag, behöva ta kontakt med både elnätsbolaget och elhandelsbolaget ska det framöver räcka med att bara ta kontakt med sitt elhandelsbolag för att ordna ett nytt elavtal till den bostad man flyttar till.
  • Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att utöva tillsyn också över de anvisade elhandlarna, ett uppdrag de inte har idag.
  • Energimarknadsinspektionen får en tydligare instruktion om att utfärda riktlinjer om vilken information som t.ex. fastighetsbolag och mäklare ska ge till sina kunder när de flyttar.
  • Elnätsbolagen blir skyldiga att tidigare än idag förvarna dig om du riskerar att hamna i ett anvisningsavtal som du själv inte har valt.

Tyvärr finns det inte en enda åtgärd som innebär att vi i ett enda klubbslag kan få bukt med anvisningsavtalen. Men det här är fyra åtgärder som – vid sidan av de förändringar som elbolagen själva kan och måste göra på egen hand – kan bidra till att förenkla och underlätta flyttprocessen, så att fler elkunder kan flytta in i sin nya bostad med ett nytt elavtal och ett rimligt pris. Nu kommer mina tjänstemän på Näringsdepartementet slutjustera de fyra förslagen, så att det efter sommaren kan gå ut på remiss innan vi i regeringen lägger fram ett slutgiltigt och fullfjädrat förslag senare i år.

Om dessa förslag, och om dagens möte, har TT rapporterat om idag.

Mer förnybart stärker EU:s energioberoende

photo
Idag har jag och mina energiministerkollegor i EU träffats för energiministerråd i Luxemburg. På vår digra agenda hade vi både en viktig diskussion om hur vi kan minska EU:s energiberoende, och en lika viktig diskussion om vilka klimat- och energimål som vi i EU ska anta till 2030. I båda dessa frågor är vi från Sverige väldigt aktiva, och har en tydlig och pådrivande roll.

Vid Europeiska Rådets möte i mars gav de EU-kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för att stärka EU:s försörjningstrygghet, vilket de också gjort. Och strävan att minska sitt beroende framför allt av rysk gas är verkligen en brännhet fråga i många medlemsländer, mot bakgrund av utvecklingen i Ukraina och det faktum att många av EU:s medlemsländer är tungt beroende av rysk gas (som inte sällan transporteras i pipelines via Ukraina). Vi i Sverige märker inte så mycket av det, eftersom vi inte är så beroende vare sig av rysk gas eller av gas i allmänhet.

Mycket i den strategi EU-kommissionen har föreslagit är väldigt välkommet och bra, inte minst de kortsiktiga åtgärderna, som EU borde kunna enas om relativt snabbt. Men samtidigt har jag idag väldigt tydligt betonat att frågan om att minska EU:s energiberoende och stärka vår försörjningstrygghet hänger nära samman med det nya ramverk för klimat- och energipolitiken till 2030 som vi också har på bordet och förhandlar, och att båda dessa frågor måste hanteras som en helhet och tillsammans. För faktum är att det snabbaste och billigaste sättet att minska vårt beroende av importerad fossil energi är att bygga ut den förnybara energi, och att energieffektivisera. Precis den typ av frågor som vi diskuterar och ska besluta om i det kommande 2030-ramverket.

Den diskussion vi energiministrar hade idag, liksom den diskussion som miljöministrarna hade i sitt råd igår, var en förberedelse inför de förhandlingar om ökat energioberoende och 2030-målen som statsminister Fredrik Reinfeldt och de andra stats- och regeringscheferna ska ha vid sitt toppmöte strax efter midsommar. Förhoppningsvis kan de lösa några av de mest akuta Ukraina-relaterade frågorna redan då, men de medelfristiga och långsiktiga insatserna för att öka vårt energioberoende måste hanteras och beslutas samtidigt som 2030-ramverket, ett ramverk som Sverige och flera andra medlemsländer anser måste beslutas om senast vid toppmötet i oktober i år.

Vid energirådet idag fattade vi också beslut om att godkänna det kompromissförslag som ordförandeskapet lagt fram om det så kallade ILUC-direktivet (Indirect Land Use Change), ett direktiv som handlar om att införa nya krav och regler för att främja och säkra hållbara förnybara drivmedel. Vägen fram till dagens beslut har varit lång och komplicerad, med intensiva förhandlingar, där vi från svensk sida har gjort gemensam sak med andra likasinnade för att se till så att direktivet innehåller regler som främjar avancerade biodrivmedel från t.ex. skogen, och att det också främjar utvecklingen av biodrivmedel med extra stor klimatnytta. I båda de delarna har vi från svensk sida lyckats väl, och båda delarna finns därför med i direktivet. Nu väntar en förhandling med EU-parlamentet, där vi måste bevaka att de goda delarna blir kvar, samtidigt som vi från svensk sida inte har något emot om parlamentet skulle kräva att vi ytterligare höjer ambitionerna när det gäller att främja de mest klimatsmarta biodrivmedlen i ILUC-direktivet.

Här finns en intervju jag gjorde innan mötets öppnande i morse.

Fortsatt jobb för sänkt skatt på egenproducerad förnybar el

Solceller

Reformen om lägre skatt på egenproducerad el beräknas träda ikraft vid årsskiftet. Foto: Johannes Jansson

I EU finns något som kallas statsstödsregler, som är regler som har skapats för att vi tillsammans i EU ska kunna säkerställa att vi har en sund konkurrens på den inre marknaden. Statsstödsreglerna ska skydda oss mot att vissa medlemsstater försöker gynna sitt eget lands näringsliv på ett otillbörligt sätt. Jag ska villigt erkänna att jag då och då kan tycka att EU-kommissionen, som har till uppgift att säkra att alla medlemsstater verkligen lever upp till statsstödsreglerna, tillämpar det regelverket lite väl nitiskt. Och precis så kanjag känna nu, när vi i Sverige har fått svar på de frågor vi har ställt utifrån statsstödsregleverket när det gäller Centerpartiets och Alliansregeringen nya reform om sänkt skatt på egenproducerad förnybar el.

Vår tanke, och innebörden av det förslag som vi lämnade till Riksdagen i våras, har varit att den sänkta skatten för egenproducerad förnybar el skulle träda i kraft den 1:a juli i år. Men tyvärr har det, efter EU-kommissionens besked som kom bara nu i dagarna, visat sig att vi behöver göra endel justeringar för att vi ska kunna genomföra reformen, på ett sätt som lever upp till de EU-regler vi har att förhålla sig till. Bland annat har det visat sig att EU-kommissionen inte anser att vi inte skulle kunna sänka skatten för befintliga mikroproduktionsanläggningar för förnybar el, om vi vill få reformen godkänd enligt de nya statsstödsriktlinjer som träder i kraft nu i sommar.

Centerpartiets och Alliansens avsikt har hela tiden, precis som vi redovisade i den proposition som vi lämnade till Riksdagen i våras, varit att både befintliga och nytillkommande mikroproduktionsanläggningar för förnybar el ska få rätt till skattenedsättningen. Och därför behöver vi nu göra vissa justeringar av reformen, så att vi kan luta den mot, och få den godkänd enligt, en annan del av EU:s regelverk. Det innebär att vi nu kavlar upp ärmarna för att så snart som möjligt få fram de justeringarna, och remittera dem innan de går till Riksdagen, vilket innebär att det kommer dröja ytterligare några månader innan den sänkta skatten för småskaligt producerad el kan träda i kraft.

Det som mitt i allt detta ändå är bra är att vi i Alliansregeringen, i dialog med EU-kommissionen, nu har identifierat en väg framåt, som innebär att skattenedsättningen kommer utformas så att den faller in under EU:s så kallade ”de minimis-regler”. De reglerna innebär, i korthet, att regeringen kan ge stöd till vissa företag, förutsatt att de samlade stöden till ett och samma företag håller sig under ett visst totalt takbelopp. Och utformar man reformen så behöver den inte prövas enligt statsstödsreglerna, vilket innebär att både befintliga och nya anläggningar kan omfattas, precis som Centerpartiet och Alliansregeringen tänkt.

Nu kavlar vi alltså upp ärmarna ännu ett varv, tar fram ett justerat förslag som vi kan skicka ut på remiss och sedan gå med till Lagrådet, innan vi i höst överlämnar en proposition till Riksdagen, så att den nyvalda Riksdagen kan börja med att fatta ett riktigt bra förnybart beslut, som ett av de första besluten den kommande mandatperioden. Och min och Alliansregeringens absoluta målsättning är att den här efterlängtade reformen ska kunna träda i kraft allra senast den 1 januari 2015.

Min drivkraft, och politikens kärna, är strävan att åstadkomma förändring. Ibland går det arbetet enkelt, och känns som en ”sunny walk in the park”. Andra gånger stöter man på hinder på vägen, som man får ta sig runt och klättra över innan man nått sitt mål. I de lägena har man god nytta av en god portion småländsk envishet, ett starkt jäklarnamma och det resultatfokus som ofta hör centerpartisterna till.

Just nu växer det förnybara så det knakar, i Sverige och världen. Och svenska konsumenter vill vara en del av den resan. Sedan jag och regeringen berättade att vi kommer sänka skatten på småskaligt producerad förnybar el har så många människor – enskilda villaägare, enskilda lantbrukare och solcellsinstallatörer – hört av sig till mig och bekräftat att de verkligen längtar efter den här reformen och att så många är intresserade av att gå från att vara passiv elkonsument till att bli en aktiv förnybar elproducent. Det engagemanget, och det tydliga stödet för den här reformen, vill jag verkligen passa på att tacka för!

Nu ska vi göra en bra reform ännu lite bättre, så att vi sist och slutligt kan få den på plats, så att fler av er kan gå från ord till handling. För en sak är helt säker: den rörelse som finns, där allt fler vill bli sin egen småskaliga förnybara elproducent, har alla förutsättningar att bli en framtida folkrörelse – om det inte redan är det!