It i skolan och Ale som gott exempel

På Centerpartiets kommundagar som just nu pågår i Örebro anordnades tidigare idag en rad intressanta seminarier. Det mest populära, som lockade ett 90-tal deltagare, var det om it i skolan, ett seminarium som jag tillsammans med Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson, Ulrika Carlsson, hade förmånen att vara med på. På plats var också Elena Fridfelt, som är utbildningsnämndens centerpartistiska ordförande i Ale kommun, som berättade om hur Ale mycket medvetet arbetar med att ge alla barn i de yngre årskurserna tillgång till egna datorer, så att lärarna kan hjälpa fler att lära sig mer med de nya digitala verktyg som nu växer fram.

Här kan du se hela seminariet i efterhand, och mitt inledningstal kan du läsa längre ner om du föredrar det:

22 645.

Så många niondeklassare kände nog en klump i magen när de sjöng Den blomstertid nu kommer när de gick ut grundskolan förra våren. Nästan 23 000 av förra årets niondeklassare saknade fullständiga betyg, och vi vet att många av dem kommer få stora problem när de sedan ska klara sig på gymnasiet.

År efter år ser vi hur grundskolan lämnar nästan en fjärdedel av alla elever i sticket, utan att de ha får med sig de kunskaper och färdigheter som de behöver, för gymnasiet, och för ett långt och rikt arbetsliv.

Samtidigt vet vi att arbetsmarknaden snabbt förändras och att det krävs allt mer och allt bättre utbildning för att unga människor ska ha en chans att ta sig in på den. Och det får effekter. Trots att Centerpartiet och alliansregeringen har gjort stora insatser för att vända trenden, så har Sverige en väldigt hög strukturell ungdomsarbetslöshet.

Vartenda barn borde ha rätt att få med sig godkända kunskaper från grundskolan. Varenda ungdom borde ha rätt att få en bra start inför sitt arbetsliv. Ingen annan uppgift kan vara lika viktig, om vi framöver vill ge alla människor i Sverige likvärdiga och goda livschanser. Därför måste vi vara beredda att vända på varenda sten, och använda varje verktyg vi kan komma på, för att ge alla barn och unga den rättigheten. Och det är just därför som vi idag ska diskutera it-användningen i den svenska skolan.

För ett år sedan presenterade jag regeringens nya digitala agenda. En agenda som vi i Centerpartiet tagit initiativ till, och som vi fått med oss hela Alliansen på. I den, som är Sveriges första horisontella it-strategi, lyfter vi tydligt fram att våra barn och unga ska få digital kompetens, och att skolan måste dra nytta av de möjligheter som it och moderna lärverktyg ger.

För faktum är, om man använder it på rätt sätt så öppnar det helt nya pedagogiska möjligheter och helt nya möjligheter för våra barn att lära. Och allra störst skillnad kan det göra för de barn som annars – med traditionell pedagogik och traditionella lärverktyg – skulle riskera halka efter, och kanske i slutändan bli några av dem som tvingas lämna grundskolan utan godkända betyg. Att bejaka barns lust att lära, att hjälpa dem lära med verktyg som de redan känner till, eller överbrygga hinder med hjälp av modern teknik, är en uppgift för varenda skola, varenda rektor och varenda duktig lärare i klassrummen.

Ska vi lyckas få ner ungdomsarbetslösheten, och ge alla unga bra förutsättningar för ett långt arbetsliv, måste grundskolan bli bättre på att möta våra barns nyfikenhet och kunskapstörst och klara av att ge alla barn godkända kunskaper.

Fler barn behöver få chansen att lära sig mer med moderna verktyg, och fler måste få med sig en bra digital kompetens från skolan. Det är just därför som vi i Centerpartiet, sedan Alliansregeringen tillträdde 2006, har drivit på för att rätten till moderna lärverktyg och rätten till digital kompetens ska in i de nationella kraven på skolan.

Det är därför som det nu framgår i skollagen och läroplanerna att alla elever ska få använda moderna lärverktyg och få digital kompetens. Det är därför som vi nu kräver att alla nya lärare ska kunna använda tekniken och förstå hur den påverkar barn och unga, för att de ska kunna få sin lärarexamen. Nu måste varenda skolhuvudman – kommunal som fristående – bestämma hur de ska se till så att deras lärare och elever får använda den pedagogik och de möjligheter modern it ger.

Om det ska kunna ske måste debatten om it i skolan gå vidare. För hittills har mycket av den debatten bara handlat om hårdvaran: om hur många datorer som finns i skolan, om man ska använda datorer eller surfplattor, och hur man ska förhålla sig till mobiler i klassrummet. Alltför mycket av debatten om it i skolan har handlat om hårda burkar.

Men sanningen är ju att det inte är där knuten sitter. För generellt sett har vi inte någon större brist på datorer i de svenska skolorna. I de allra flesta skolor finns det datorer, kanske också smarta skrivtavlor eller annan teknik.

Men det spelar ju inte någon roll hur många datorer, surfplattor eller andra digitala lärverktyg en skola har, om inte lärarna får chansen att lära sig använda de nya möjligheterna som en del av sin pedagogik. Poängen med mer it i skolan är ju inte tekniken i sig, utan de moderna arbetssätt den ger utrymme för.

Vår stora utmaning är att tekniken och de möjligheter den öppnar för inte används tillräckligt mycket i klassrummen. 50 till 60 procent av alla högstadieelever får sällan eller aldrig använda datorer under lektionstid. Samtidigt saknar ungefär hälften av alla lärare en egen dator på jobbet.

Nu måste vi vända debatten i rätt riktning. Den måste handla mer om pedagogiken och om hur tekniken kan få fler att lära sig mer. Nu måste vi prata mer om vilka nya möjligheter det här öppnar för våra barn, för våra unga, för deras lärare och för alla rektorer.

Nyckeln i detta är våra duktiga lärare. Duktiga lärare som behöver få kunskap, frihet och ansvar att få använda moderna lärverktyg i sin undervisning. På det sätt de tycker funkar bäst, och beroende på vad den enskilde eleven behöver.

Ska det lyckas måste alla lärare få chansen att få rätt kompetens. Därför är det bra att vi nu ställer krav på att alla nya lärare ska ha digital kompetens, och att de ska förstå hur det digitala påverkar våra barn och unga. Men det räcker inte. De flesta som arbetar i skolan är utbildade i en annan tid, långt innan det digitala gjorde sitt intåg i samhället. Också de lärarna måste få chansen att ta till sig den nya tekniken och få lära hur de kan använda den i undervisningen. Att ge alla lärare den kunskapen är en viktig uppgift som varje kommun och friskola måste prioritera, som en del av sitt arbetsgivaransvar.

All förändring börjar hos den enskilda individen, så också i skolan. I höstas besökte jag högstadieskolan Egan Junior High i Silicon Valley, Kalifornien. Egan Junior High här är en skola där man använder it, skrivplattor och interaktiva läromedel på nätet på ett väldigt genomtänkt sätt.

Men det som slog mig när jag var där var att Egan inte var någon speciell skola i sig. Den såg ut ungefär som Örnaskolan hemma i Hyltebruk, som jag gick i grundskolan på 80- talet.

De hade inga futuristiska skärmar, inga virtuella lärare i hologram-format som undervisade. Det var helt vanliga medelålders lärare, som inte var några it-experter direkt, men besjälade av att hjälpa sina elever att lära.

De skolor som lyckas bäst med att ta vara på kraften i it gör det därför att de har bestämt sig för att använda it på ett målmedvetet, individanpassat sätt. De har bestämt sig, de har tagit reda på hur tekniken kan utveckla pedagogiken och deras lärare har fått chansen att lära sig hur de nya verktygen kan hjälpa dem att ta vara på barnens lust att lära och möta kunskapstörsten hos varje enskilt barn.

Nu ska vi i Sverige inte rakt av kopiera någon viss undervisningsmetod bara för att den råkar fungera i USA eller i något annat land. Men vi ska lära av goda exemplen och inspireras för att själva göra rätt val.

Och goda exempel finns närmare än vi tror. Ett sådant är Ale kommun, som jag följt länge och som jag ofta och gärna lyfter fram för deras fina arbete med it i skolan. Jag är väldigt glad att, Elena, som är centerpartistisk ordförande i utbildningsnämnden i Ale, är här idag och det ska bli väldigt spännande att höra ännu mer om hur ni tar till vara de nya möjligheterna i er kommun.

Innan jag lämnar vidare ordet vill jag avsluta där jag började. Poängen med it i skolan är inte tekniken i sig. Vår skyldighet att ta vara på de nya möjligheterna handlar om att ge varje barn bra kunskaper med sig från skolan, och ta vara på alla möjligheter att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten.