Om vi ska kunna skapa en hållbar framtid måste vi lära oss att göra mer med mindre resurser. Det är vad energieffektivisering handlar om.
När en tredjedel av all energi används i bostäder och lokaler säger det sig själv att byggsektorn rymmer en enorm potential för energieffektivisering. Lägg därtill att energikostnaden i bebyggelsen inte alltid är lika synlig för slutkonsumenten som den är för industrin, så har du förklaringen till att minimikrav och bra regelverk är viktiga för att göra vår bebyggelse grönare.
Den nya EU-lagstiftning vi nu har om byggnaders energiprestanda innebär att alla nya byggnader från år 2021 skall vara så kallade ”nära-noll-energihus”, vilket betyder att alla nybyggda hus ska ha en väldigt låg energianvändning. Exakt vad det ska innebära i Sverige, i termer av energikrav, återstår att slå fast.
För att jag och regeringen ska kunna avgöra exakt hur skarpa framtidens krav behöver vara krävs ett bättre kunskapsunderlag och en utvärdering, bland annat av olika lågenergibyggnader och demonstrationsanläggningar. Därför satsar vi nu 120 miljoner kronor över tre år på att utveckla energieffektiva byggnader för framtiden. Denna budgetnyhet presenterar jag idag på Svenska Dagbladets debattplats.
De pengarna kommer satsas i ett program som ska ta fram det kunskapsunderlag som behövs både för att bredda kunskapen om hur man kan bygga med den mest energieffektiva befintliga tekniken och för att visa att riktigt energieffektiva byggnader fungerar. De erfarenheter vi får genom det nya programmet ska ligga till grund när vi slår fast vilka energikrav som ska gälla för alla nya byggnader från 2021. Med bättre kunskaper om vilka krav som är rimliga att ställa för olika byggnader i olika delar av landet kan vi få hållbara byggregler som kan göra stor skillnad för energianvändningen och klimatet.
0 Comments