Sträng kyla och ansträngt elläge

I Sverige har vi i grunden en god tillgång på el. En stor produktionskapacitet i vattenkraft och kärnkraft ger oss den el vi behöver. De senaste åren har dessa kraftslag kompletterats med allt mer förnybar el – främst biobränslen men under senare tid även med den snabbt växande vindkraften. För att vi ska ha en trygg elförsörjning måste alla produktionsslag fungera som de ska, och förmå leverera el i den omfattning som förväntas.

När jag kom till Näringsdepartementet i morse, och träffade mina tjänstemän på energienheten, var det allra första jag fick en genomgång av det dagsaktuella svenska kraftläget. Det händer förstås väldigt ofta för mig som energiminister, men idag var en speciell dag. För idag, på februaris allra första dag, är nämligen bara cirka 55 procent av den svenska kärnkraften i drift. Och det är verkligen inte bra och knappast i linje med vare sig våra behov eller förväntningar.

Idag är det alltså bara fem av totalt tio reaktorer som funkar som de ska. De andra fem står helt stilla eller går med nedsatt kapacitet. Samtidigt har vi nu fått vinterns allra första riktigt kalla vinterdagar vilket förstås ökar vår elförbrukning. Det märks inte minst på elpriset som på bara ett par dagar nu kraftigt stigit i hela landet.

De stora driftsstörningarna i kärnkraften gör att elförsörjningen i Sverige blir väldigt ansträngd, och att priserna drivs upp vilket drabbar oss som enskilda elkonsumenter eller som enskilda företag i näringslivet. Konsekvensen av det blir att vi en dag som denna får förlita oss på vattenkraften. Men vi har också fått möta elbehovet med import av el, inte minst från Danmark där vindkraften just nu ger ett överskott, och med import från Norge och Tyskland. Och tyvärr har bristen på el från den svenska kärnkraften lett till att Svenska Kraftnät dessutom tvingats starta den svenska reservkraften, i form av oljeeldade kraftverk.

En dag som denna blir det väldigt, väldigt tydligt hur viktigt och brådskande det är att bredda och stärka den svenska elproduktionen och att bygga ut det svenska elnätet. Därför är det bra att energiöverenskommelsen så tydligt pekar ut att Sverige måste minska sitt beroendet av vattenkraften och kärnkraften och bygga ut ett tredje starkt förnybart ben i elproduktionen. En bredare och mer diversifierad elproduktion är nämligen mindre störningskänslig än några få stora anläggningar. Och redan nu bidrar den nya förnybara elen starkt. En dag som denna ska vi vara tacksamma för att den starka vindkraftsproduktionen vi hade under förra året innebar att vi kunde spara vatten i vattenkraftsdammarna så att de nu är välfyllda och kan producera desto mer.

Men en dag som den här blir det också tydligt hur angeläget det är att fortsätta reformera elmarknaden och stärka kundernas valfrihet och möjligheter att påverka sin egen elräkning. I morse såg vi hur elpriset gick upp mycket kraftigt under några timmar på morgonen liksom under några timmar på eftermiddagen, och hur elpriset just dessa timmar mångdubblades jämfört med andra tider på dygnet. Om vi som elkunder hade haft möjlighet att styra och betala för vår elanvändning per timme så skulle en aktiv kund ha kunnat undvika dessa pristoppar, genom att köra elkrävande maskiner en annan tid på dygnet. Och om tillräckligt många av oss en dag som denna hade kunnat agera samfällt skulle hela elmarknaden ha påverkats och prisvariationerna över dygnet skulle varit mindre. Det är bland annat av dessa skäl som jag nu arbetar intensivt med att senare i vår kunna presentera ett konkret förslag om timvis mätning och timvis debitering av el för Riksdagen.

Så länge kärnkraften står för en så stor andel av den svenska elproduktionen är vi oerhört beroende av att den fungerar och framför allt att den förmår leverera som bäst när behoven är som störst. Det förändrar man inte över en natt, men vi kan minska den sårbarheten på sikt. Genom att se till så att vi får in mer förnybar elproduktion, genom ett bättre utbyggt elnät och genom att ge mer makt och större valfrihet till konsumenterna, vilket också är några av de allra viktigaste prioriteringarna jag arbetar utifrån som energiminister.