När jag skulle presentera regeringens höstbudget förra torsdagen bad jag om att få komma till en forskningsanläggning som i praktiken kan visa vad regeringens långsiktiga och målmedvetna satsning på energiforskning  betyder i praktiken. Och sanningen är att, eftersom svensk energiforskning rankas så högt också internationellt, så fanns det flera olika ställen jag hade kunnat åka till. Men den här gången föll valet på fina Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet.

Ångströmlaboratoriet (döpt efter de båda professorerna Ångström som verkade i Uppsala i slutet av 1800-talet och redan då forskade bland annat kring solen) står för en försvarlig andel av den samlade verksamheten vid Uppsala Universitet, med 20 procent av alla anställda, 26 procent av alla doktorander och nästan 30 procent av alla studenter vid universitetet. Här forskar man om fysik, kemi, matematik och teknik och ett av de viktiga forskningsområdena är energiforskningen.

Sällan känns ministeruppdraget så inspirerande som när jag, som på Ångströmlaboratoriet, får titta om hörnet och nosa på endel av de möjligheter som forskning och utveckling lägger framför oss.

Bland mycket annat visade och berättade professor Leif Hammarström och professor Peter Linblad om den solbränsleforskning (ja, du läste rätt: solbränsleforskning) som man nu är fullt sysselsatt med, och som handlar om hur man på biologisk och kemisk väg ska kunna utvinna energi direkt ur solen och direkt till ett bränsle – till vätgas, etanol, butanol osv. Med tanke på att bara en enda timmas solinstrålning motsvarar människans energiförbrukning på ett år, så säger det sig självt att om vi kan bli bättre på att ta till vara den solenergin direkt, utan spill på vägen och utan att behöva gå omvägar via bränslen som har oönskade miljöeffekter, så skulle vi kunna ta radikala steg mot ett förnybart energisystem och en hållbar ekonomi. Jag är övertygad om att den forskning som bedrivs kring solbränsle i Uppsala och av Konsortiet för Artificiell Fotosyntes kommer att kunna spela stor roll när vi och världen ska göra oss oberoende av de fossila bränslena. Vilket ju är en nödvändighet för att vi ska klara klimatutmaningen.

Faktum är att solbränsleforskningen i Uppsala tillhör de ledande i världen, vilket också gäller för andra områden som solcellsforskning, vågkraftsforskning och batteriforskning. Och sanningen är att om vi i Sverige ska kunna ställa om vårt energisystem och vårt samhälle till långsiktig hållbarhet så behöver vi ligga i forskningsfronten på alla dessa, och ännu fler, områden. Samtidigt är det viktigt att inse att vi inte kommer kunna vara bäst på allt själva, utan vi måste också vara duktiga på att samverka och lära av andra, som gör banbrytande upptäckter och framsteg på andra områden. Att ställa om hela samhällen till långsiktig hållbarhet kräver nytänkande på så många områden, och så många olika intressen måste vara med och bidra.

Och det gör Ångströmlaboratoriet, liksom många andra som forskar kring framtidens klimat- och energismarta teknik. Och just därför passade det ju extra bra att jag just där kunde berätta att Centerpartiet och Alliansregeringen därför nu gör en stor satsning på att höja den permanenta nivån för energiforskningen. Från och med nästa år satsar vi permanent 1,3 miljarder om året på att forska kring framtidens energi- och klimatsmarta teknik, vilket växer till 1,4 miljarder kronor per år från och med 2016.

Jag ser fram emot all den framsynta forskning, och alla de viktiga bidrag till att lösa energi- och klimatutmaningarna, som duktiga svenska forskare kommer kunna bedriva tack vare den satsningen!

Foto: Andia Ghafouri/Näringsdepartementet