På vägen från dagens rundabordssamtal och födelsedagskalaset för AC-Net i Umeå till flygplatsen fick jag chansen att provåka världens första snabbladdade elhydbridbuss, som utvecklats av Hybricon i Umeå och som nu testkörs i kollektivtrafiken i Umeå stad. På bara fem-tio minuter kan bussen snabbladdas med tillräckligt mycket (miljövänlig!) el som räcker till en hel timmas körning i linjetrafik.

Som den i regeringen som har huvudansvaret för att leda arbetet med att ställa om fordonsflottan så att den kan bli oberoende av fossila bränslen är teknik som den Hybricon utvecklar förstås högintressant. För det är lätt att se att det finns många fördelar med stadsbussar som kan drivas med el. En är förstås att eldriften ger chans att drastiskt minska fossilbränsleförbrrukningen i stadsbussarna, vilket bidrar till att minska våra  utsläpp av växthusgaser samtidigt som man kan bli kvitt andra partiklar som är farliga för både hälsa och miljö. Men dessutom är elhybridbussarna väldigt tysta vilket kan minska bullernivåerna i våra städer och ge en behagligare bussfärd för alla som reser kollektivt.

Hybricon är verkligen en spännande aktör med en nydanande teknik i portföljen. En teknik som man lyckats intressera en hel del offentligt kapital till. Men som i så många fall måste offentliga satsningar matchas med privat riskvilligt kapital. Och där har det varit kärvare. Kanske därför att investeringar i den här typen av idéer förutsätter en längre investeringshorisont än vad andra, mer kortsiktiga investeringar kan ge i pay-back.

Men att elhydbridtekniken hör framtiden till – också när det gäller bussar – det borde det inte råda särskilt mycket tvivel om. Att döma av alla de spännande diskussioner jag deltog i så sent som i förra veckan på Clean Energy Ministerial i London – där energiministrarna från världens 20 största ekonomier och energiministrarna från de nordiska länderna – möttes för att diskutera framtidens rena energi så står det helt klart att många länder i världen kommer efterfråga just den typ av teknik som företag som Hybricon erbjuder. Men även om tekniken ofta finns och fungerar så saknas, precis som i Umeå, ofta tillräckligt uthålligt privat riskvilligt kapital.

Kunnandet tycks finnas. Tekniken tycks finnas. Och av allt att döma tycks framtidens kunder också finnas. Den riktigt intressanta frågan nu den är vilka svenska privata investerare som kommer bli de första som bryter med mönstret och vågar gå in och göra de välbehövliga långsiktiga investeringarna i den sortens energi- och miljöteknik som hör framtiden till?

[Show as slideshow]