Låt skolan få använda mer it – på rätt sätt

De senaste dagarnas diskussioner om vilken plats surfplattorna egentligen ska ha i våra skolor har varit väldigt uppfriskande. Den är ett tecken på att det finns ett oerhört stort intresse för frågan, och jag är verkligen den första att välkomna det. För när jag å regeringens vägnar presenterade den digitala agendan i höstas så presenterade jag också det nya it-politiska målet för Sverige, ett mål som innebär att Sverige ska sikta på att bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Det målet kommer vi aldrig någonsin kunna nå om vi inte fullt ut drar nytta av it i skolan.

Men det är inte samma sak som att it alltid ska användas, i alla sammanhang. På ett sätt är det lite synd att debatten hr blivit så polariserad och att nyanserna kommit i skymundan. För, som jag skrev i ett tidigare inlägg i den här frågan, så är it ett verktyg, bland många, och precis som alla andra verktyg oslagbart i många situationer, men hopplöst fel i andra.

På senare tid har det presenterats nya forskningsresultat som visar att elever lär sig mer om man genomför mindre kunskapsprov ofta, jämfört med om de studerar materialet i böcker. Lärandet ser ut att omvandlas i mer permanent kunskap för de som gör kunskapsprov och det säger sig självt att att it-stöd många gånger är ett bra verktyg i den sortens undervisning där man testar elevernas kunskaper i mindre och ofta återkommande kunskapsprov.

Med it i klassrummet kan duktiga pedagoger också erbjuda ”lärverktyg” som ger elever alternativa sätt att lära. Ett sådant exempel är matteboken.se som bland annat erbjuder ”kändismatte”. Där kan man t.ex. se Dogge Doggelito förklara Pythagoras sats, eller se när Annie Lööf löser en ekvation om svenskt företagande.

Det finns många forskarrapporter om hur it kan bidra i skolan, och många av dem refereras återkommande i tidskriften Datorn i Utbildningen. Men till syvende och sist handlar det, tror jag, om att vi måste våga lita på lärarna. Om att vi måste klara av att ge duktiga pedagoger rätt förutsättningar. Under alla de möten jag hållit och deltagit i, där jag fått tillfälle att prata om och diskutera den digitala agendan och skolan, så har jag återkommande fått höra att den svenska skolan faktiskt bara är  fläckvis digital. Visst, i  vissa skolor används it på ett sätt relevant och modernt sätt. Men på många andra håll lyser it och moderna lärverktyg tyvärr med sin frånvaro.

Vår utmaning är inte längre att få fram pedagogiska alternativ till konventionellt klassrumslärande. Det finns faktiskt en väl fungerande marknad för att få fram dessa och det finns gott om kreativa personer, inte minst lärare och elever (och före detta elever med dåliga skolerfarenheter). Den verkliga utmaningen är att introducera dessa nya lärverktyg i skolvärlden, att finansiera tekniken och driften av den, men också att hitta bra modeller för hur lärare kan inkludera teknik och applikationer i sin pedagogik.

Om vi kan ge skolans personal kompetensutveckling och bra lärverktyg då har våra svenska skolor alla möjligheter att kunna ge eleverna en modern utbildning där it är ett naturligt och integrerat redskap. Ansvaret för att se till så att det blir så ligger på skolhuvudmännen – dvs kommunerna och friskolorna.

Regeringen har redan tagit flera initiativ för att förbättra situationen för it  i skolan. Inte minst är det viktigt att alla nya lärare som examineras framöver ska kunna använda digitala verktyg i sitt arbete, och de ska ha förmåga att förstå vilken betydelse digitala verktyg har för eleverna, i den pedagogiska situationen och för skolans arbete. Det är innebörden av de nya krav som ställs för att man från och med den 1a januari 2011 ska kunna få en lärarexamen. Dessutom har regeringen antagit en ny läroplan med nya kursplaner, som innehåller tydliga skrivningar som syftar till att eleverna under sin utbildning ska få så kallad digital kompetens. Ska de kunna få det måste det självfallet finnas datorer i våra skolor, liksom tillgång till alla de lärverktyg som krävs för att dagens elever ska kunna få en tidsenlig utbildning.

Till sist – att få använda it i skolan är viktigt för många, men kan spela en helt avgörande roll för vissa. Det märktes inte minst i  Post- och Telestyrelsens innovationstävling. En av vinnarna i den var företaget Comai AB som har utvecklat ett hjälpmedel i form av en smartphone för elever med särskilda behov – barn som har ADHD, aspergers eller liknande utmaningar. Ett it-baserat hjälpmedel som gör det möjligt för just dessa elever att fokusera på undervisningen , utifrån sina förutsättningar. Är du intresserad av det projektet, som hittills gett väldigt goda resultat, kan du  läsa om det här [PDF].

No Comments Yet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *