Anna-Karin Hatt bloggar |

En bra budget för Sörmland

Tillsammans med Elisabeth och Micael Pettersson på Nyköpings Rör och Svets.

Det är hos Micael och Elisabeth Pettersson det händer. Tillsammans driver de familjeföretaget Nyköpings Rör och Svets där de, med sina 15 anställda, visar hur avancerad svensk miljöteknik kan omsättas i konkreta jobb och värdefulla exportintäkter.

Men de visar också det omvända: hur traditionella svenska små och medelstora verkstadsföretag kan ta klivet ut på världsmarknaden genom att utveckla och producera gröna produkter och tjänster som världen behöver.

För innanför dörrarna på Nyköpings Rör och Svets utvecklar man idag, tillsammans med bland annat Chalmers, bland annat hoppfällbara (!) vindkraftverk. Vindkraftverk som är tänkta att sitta på tankfartyg och både producera el och fungera som segel och minska energibehovet för att driva fartyget framåt med så mycket som 60 procent.

Att jag valde att starta den här dagen i Nyköping hos Micael och Elisabeth Pettersson var ingen slump. Dels ville jag förstås, som Centerpartiets toppkandidat till Riksdagen i Sörmland, passa på att presentera vårbudgeten i mitt eget riksdagslän. Men dessutom ville jag presentera budgeten för några av dem som verkligen kommer ha glädje av det jobb- och tillväxtpaket som vi lägger i vårbudgeten.

För den vårbudget som Alliansregeringen idag lägger på Riksdagens bord, och som jag idag presenterat på Nyföretagarcentrum i Nyköping (för övrigt ett av de mest framgångsrika Nyföretagarcentrumen i landet) innehåller en rad välkomna besked för att förbättra villkoren för landets småföretagare och för att satsa på jobbskaparna. Så när ägarna till Nyköpings Rör och Svets berättar hur de tyngs av regelkrångel och sjuklönekostnader känns det väldigt bra att kunna tala om att Centerpartiet i vårbudgeten drivit igenom ett nytt och bättre högkostnadsskydd, som tydligt kommer förbättra situationen för landets småföretagare.

Det nya högkostnadsskyddet kommer minska småföretagens kostnader för sjuklönen redan för de första dagarna när medarbetarna är sjuka. Av alla de företag i Sverige som har anställda kommer hela 80 procent få sänkta kostnader tack vare den reformen. Och vi har gjort vårt bästa för att inte addera nytt krångel, för företagaren behöver inte ens ansöka om ersättningen utan den den betalas ut automatiskt, baserat på de uppgifter man redan rapporterar in, vilket är en viktig förändring.

Det här är förstås välkomna nyheter för nätverket Nora, som samlar småföretagare i Nyköping och Oxelösund. Av reaktionerna att döma tog de också emot Alliansregeringens satsning på dubbelspår för höghastighetståg, den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping, med öppna armar, liksom den kraftfulla bredbandssatsning som vi i Centerpartiet fått igenom där vi redan i år satsar 400 miljoner kronor på att bygga bredband på landsbygden, och där vi sammantaget fram till 2020 nu avsätter hela 3,2 miljarder till att bygga snabbt bredband på landsbygden. Det är bra besked för jobben och tillväxten på landsbygden, och det är bra besked för alla de fiberföreningar som står redo i Nyköping och i resten av Sörmland och som bara väntar på att få klart med sin ansökan så att de kan sätta spaden i marken och börja dra fiber hem till byn.

Väl på plats i Sörmland passade jag förstås också på att prata endel om de välkomna besked som kom igår, med den nya infrastrukturplanen. För i den nya planen finns 967 miljoner kronor på drift och underhåll och investeringar i både väg och järnväg, reserverade för Sörmland. Där finns ombyggnad till mötesfri väg mellan Bie och Stora Sundby, utmed riksväg 56. Där finns nytt signalsystem för järnvägen mellan Stockholm – Hallsberg – Malmö. Där finns dubbelspår mellan Strängnäs och Härad. Och där finns – särskilt viktigt för Nyköping, där jag var idag – Ostlänken mellan Järna och Linköping och ett nytt dubbelspår som gör det möjligt med höghastighetståg och kraftigt kapade pendlingstider bland annat till Stockholm. Ett efterlängtat besked, som kommer betyda mycket för Sörmland och för alla arbetspendlare!

Vill du läsa mer om Alliansens ekonomiska vårproposition, och om satsningarna på till exempel företagare, bredband och skola i vårbudgeten, hittar du den på regeringen.se

Viktig mobilöverenskommelse på plats

PTS och Konsumentverkets rapport om regeringens uppdrag

Idag har en mycket viktig nyhet presenterats som kommer göra livet betydligt enklare för många av landets luttrade mobilanvändare, vilket bland annat Sveriges Radio, Computer Sweden och TT har rapporterat om idag. För idag har de fem svenska mobiloperatörerna och Konsumentverket presenterat en branschöverenskommelse som är ett direkt resultat av det regeringsbeslut som jag presenterade i augusti förra året, där PTS och Konsumentverket fick i uppdrag att gå igenom och ta fram förslag på vad vi kan göra för att komma till rätta med de ofta missvisande täckningskartorna.

Skälet till att jag och regeringen gav PTS och Konsumentverket det uppdraget var att de stickprovsmätningar av operatörernas täckningskartor, som vi bad PTS göra förra våren, visade att täckningskartorna alltför ofta är alldeles för missvisande och optimistiska och inte stämmer med verkligheten. Och det var när jag tog emot det resultatet som jag tog initiativ till att regeringen skulle ge PTS och Konsumentverket i uppdrag att föreslå vad vi behöver göra för att komma till rätta med det. Och det är alltså det uppdraget som har lett fram till dagens överenskommelse.

Det som nu hänt är att alla de fem mobiloperatörer vi har i Sverige valt att ingå en branschöverenskommelse med Konsumentverket, där de gemensamt åtar sig att redovisa mer korrekta täckningskartor och att de täckningskartorna också ska gå att jämföra sinsemellan. Och som kronan på verket ingår det i överenskommelsen att Konsumentverket kommer kunna syna operatörernas marknadsföring på ett mycket enklare sätt, så att de kan säkra att vi mobilanvändare verkligen får vad vi blivit lovade.

Det här är väldigt goda nyheter, inte minst för Sveriges alla mobilkonsumenter. Tack vare den här överenskommelsen kan vi nu snabbt få bättre täckningskartor, där det blir tydligare vad man som enskild kan förvänta sig när det gäller täckningen och där det blir enklare att se vilken operatör som har bäst täckning där man själv rör sig eller bor.

Enligt branschöverenskommelsen ska mobiloperatörerna senast den 1 januari 2015:

ge bättre information om vad täckningskartan visar,
se till att täckningskartorna ger en mer korrekt och rättvisande bild av den täckning som konsumenterna kan förvänta sig,
ta bort vilseledande hastighetsangivelser från kartorna,
basera kartorna på gemensamma antaganden för hur täckningen ska beräknas, vilket gör att kartorna blir mer jämförbara mellan operatörerna
använda gemensamma informationstexter och färgsättning, vilket ytterligare underlättar jämförelser mellan operatörerna,
informera tydligare om att olika telefoner har olika god mottagning, inklusive en obligatorisk länk till myndighetsinformation om detta,
att se till att annan marknadsföring (webb, tv-reklam, butik) ger konsumenterna rimliga förväntningar på täckning.

Eftersom Konsumentverket med detta också får betydligt bättre möjligheter att utöva tillsyn över operatörernas täckningskartor och marknadsföring har också operatörerna starka incitament att verkligen leva upp till och följa den nya branschöverenskommelsen.

När jag och regeringen gav PTS och Konsumentverket i uppdrag att titta på vad vi kan göra för att komma till rätta med de missvisande täckningskartorna så bad vi dem också överväga om det behövdes ny lagstiftning. Men med tanke på dagens branschöverenskommelse verkar inte det behövas, åtminstone inte just nu, vilket är bra eftersom det hade tagit mycket längre tid att komma till rätta med det här bekymret genom att ändra lagen än vad det gör med den nya överenskommelsen. Men det förutsätter förstås att operatörerna lever upp till det de lovat. Därför kommer både jag, PTS och Konsumentverket följa hur operatörerna lever upp till den här överenskommelsen väldigt noga. Jag utgår från att operatörerna nu kommer göra det de åtagit sig, men skulle det visa sig att de inte gör det är jag och regeringen inte främmande för att återkomma med andra åtgärder. Svenska mobilanvändare måste få begripliga och korrekta täckningskartor, och det tänker jag fortsätta göra mitt yttersta för att de ska få.

Nästan tre miljarder till hållbar och förnybar energi

Mer förnybart, mindre koldioxidutsläpp och ökad energieffektivisering genom femdubbling av de gröna satsningarna i det nya regionalfondsprogrammet.

Att vi i Centerpartiet och Alliansregeringen prioriterar att ställa om Sverige till ett hållbart samhälle vet alla som följer mitt arbete, inte minst den som följer min blogg. Det jobbet pågår hela tiden, och vi vänder löpande på alla stenar för att se vad vi kan göra för att ställa om Sverige till ett klimatneutralt samhälle, genom att satsa mer på förnybar, ökad energieffektivisering och ställa om till ett hållbart samhälle.

På det temat har jag idag , i Ekot nu på förmiddagen, kunnat presentera en rejäl centerframgång. För nu femdubblar Centerpartiet och Alliansregeringen de gröna satsningarna i det nya regionalfondsprogrammet. Mellan 2014 och 2020 kommer vi satsa 400 miljoner kronor om året på att ställa om till en kolsnål ekonomi. Vilket innebär att vi, sett över hela den sjuårsperiod som regionalfondsprogrammet täcvker, kommer satsa 2,7 miljarder på just det.

Den satsningen innebär att ett mycket tydligt fokus på energiområdet i den nya programperioden för regionalfonden. Förra programperioden, som precis tagit slut, gick nämligen bara cirka tre procent till energiområdet. I det nya programmet kommer hela en femtedel av pengarna gå till energiområdet.

De pengarna kommer gå till tre viktiga satsningar: en fjärdedel av pengarna kommer gå till en ny grön investeringsfond, som kommer kunna gå in med riskvilligt kapital i tidiga skeden i duktiga svenska miljöteknikföretag. En annan fjärdedel kommer att gå till till energieffektiviseringsinsatser på nationell nivå. Och resten, hälften av pengarna, kommer gå till regionala projekt för att energieffektivisera, öka användningen av förnybar energi och till att utveckla koldixidsnål teknik.

Idag är med andra ord en riktigt bra dag, med tydliga resultat för den gröna och hållbara energin!

En närodlad politik för Sörmland

I Läppe vid Hjälmarens strand tillsammans med delar av Sörmlandscentern.

Idag är det 57 dagar kvar till EU-valet. Och därefter 170 dagar till kommun-, region- och riksdagsvalen. Och just idag har Centerpartiet i Sörmland hållit sin distriktsstämma, i fantastiskt vackra Läppe vid Hjälmarens strand. En stämma som jag hade den stora förmånen att få tala vid, som vice partiledare och it- och energiminister men kanske ännu mer som Centepartiets toppkandidat till Riksdagen i Sörmland.

Och gissa om det var gott om människor där, och om debattlysten var hög! För mig är det tydligt att Centerpartiet i Sörmland nu på allvar lämnat startblocken för att visa väljarna att det faktiskt behövs ett starkare Centerparti – i kommunerna, i landstinget, i riksdagen och i EU.

När Centerpartiet går till val i år gör vi det med en närodlad politik, som spelar roll när det verkligen gäller.

En närodlad politik, det är en politik som – på energiområdet – vill satsa ännu mer på att ta vara på de fantastiska möjligheter vi har att producera mer el från vindkraft, solkraft, vågkraft och från bioenergi. Som ställer om till hundra procent förnybart och tar vara på det gröna guld som finns runtom i vårt land, och som i konkret handling hjälper oss att möta växthuseffekten.

En närodlad politik, det är en politik som lägger örat mot marken och lyssnar på hur de riktiga jobbskaparna har det. Som inser att storföretagen springer ur småföretagen och som gör det enklare, billigare och lättare att anställa. Särskilt i de små företagen, där de nya jobben växer till.

En närodlad politik, det är att ge oss, oavsett var vi bor, en bra chans att växa och utvecklas, oavsett om man bor mitt i smeten eller där det är långt mellan husen och motorvägarna. Som ser till så att alla har rätt till bra bredband och bra mobiltelefoni.

En närodlad politik, det är att se våra barn i ögonen och att rensa bort gifterna ur deras leksaker. Det är att, precis som många centerpartister gör i kommunerna runtom i Sörmland, jobba med upphandlingen så att den mat morfar eller mormor får på äldreboendet är både god och näringsrik och lever upp till de höga krav vi har på god miljö- och djuromsorg.

Med en närodlad politik så vet den ena handen vad den andra gör. För en närodlad politik ställer inte tuffa krav på miljö- och djuromsorg på svenska bönder den ena dagen, bara för att importera billig mat med lägre miljö- och djuromsorgskrav till skolor och äldreboenden den andra dagen.

En närodlad politik stirrar sig inte blind och tror att vi måste välja mellan att antingen ha en bra basproduktion av mat i Sverige eller producera nischproducerade förädlade produkter. Nej, en verkligt närodlad politik förstår att det ena faktiskt förutsätter det andra. Den ser styrkan och rikedomen i svensk matproduktion, och vill öka den. Och det är precis därför som vi i Centerpartiet, med Eskil i spetsen, satsar på Matlandet i hela Sverige, och på ”Stolt mat i Sörmland” som en regional matstrategi i Sörmland.

Allt det här – att skapa fler jobb i hela landet, att bygga ut det förnybara, att producera giftfri mat och giftfria leksaker – det är närodlad politik. Och det är med det löftet längst fram som vi i Centerpartiet – i Sörmland och i hela Sverige – går till val i år!

Centerpartiet och Alliansen fördubblar bredbandssatsningen

En upplyst fiberuppkoppling. Foto: Christina Styer / Wikimedia Commons.

Nu på förmiddagen har Annie Lööf presenterat en fantastisk framgång för oss i Centerpartiet i Alliansregeringens kommande vårbudget: från och med i år kommer vi fördubbla vår satsning på bredbandsutbyggnad på landsbygden, inom ramen för den nya programperioden av Landsbygdsprogrammet. Det här är en mycket viktig framgång, och ett riktigt bra besked till alla de eldsjälar som är på gång att dra, eller funderar på att dra, fiber hem till sig, runt om i landet.

Så sent som igår träffade jag det exporttunga industriföretaget Tomal, utanför Vessigebro i Halland, liksom fiberföreningen i Vessigebro och Krogsereds byanät och pratade om hur viktigt det är för dem att de kan få tillgång till snabbt bredband och hur viktigt de tycker att det är att vi kan satsa mer pengar på att bygga bredband på landsbygden (en artikel om att Centerpartiet prioriterar mer pengar till bredband, publicerad idag i Hallands Nyheter, från det besöket hittar du här). Jag är säker på att de, och många andra med dem, idag gläds åt att vi i Centerpartiet i Alliansregeringen nu fördubblar satsningen på bredband på landsbygden!

Med dagens besked kommer Centerpartiet och Alliansregeringen de kommande sju åren satsa sammantaget hela 3,25 miljarder kronor på att medfinansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. Och den satsningen kommer kunna göra stor skillnad direkt. För av den här satsningen kommer vi skjuta till nästan 300 miljoner redan i år, 2014. Och mer pengar kommer sedan varje år därefter.

För att man ska kunna driva sitt företag på landsbygden, för att man ska kunna plugga och jobba på distans och för att man ska kunna komma åt alla digitala tjänster och allt det man vill på nätet så krävs det bra bredband i hela landet. Det är precis därför som vi i Centerpartiet de år som gått i flera olika omgångar i Alliansregeringen prioriterat att satsa pengar på just bredbandsutbyggnad på landsbygden. Tack vare det har vi hittills kunnat satsa 2,2 miljarder på just det. Nu lägger vi 3,25 nya fräscha miljarder ovanpå det vilket gör att vi i Centerpartiet såhär långt i Alliansregeringen lyckats få fram nästan 5,5 miljarder till bredband på landsbygden. Det är riktigt bra – för alla som bor och verkar på landsbygden, och för Sveriges jobb och vår tillväxt.

Torsdagen den 27:e mars är helt enkelt en riktigt bra dag för landets många fiberföreningar!

Mer förnybart bryter Europas Rysslands-beroende

Putin_at_the_ceremony_of_opening_the_gas_pipeline

Med mer förnybar energi kan de ryska gaskranarna till Europa dras åt. Foto: premier.gov.ru

I slutet av förra veckan möttes EU:s stats- och regeringschefer för toppmöte i Bryssel. Det mötet kom att domineras av situationen i Ukraina och relationen till Ryssland, men på agendan stod också frågan om vilka nya klimat- och energimål som vi i EU ska anta för perioden 2020 – 2030.

Faktum är att båda dessa frågor hänger intimt samman. Just nu står EU inför vad som kan se ut som två olika utmaningar, men som i själva verket sammanfaller i en. För behovet av att anta nya ambitiösa mål för klimat- och energipolitiken motiveras inte bara av klimatfrågan. Det är också nödvändigt för att ta EU bort från dagens starka beroende av rysk gas och olja. Sättet att minska Europas energipolitiska beroende av Ryssland går via högre ambitioner och satsningar på förnybar energi.

Idag står Ryssland för en tredjedel av EU:s samlade gasbehov. I Tysklands fall handlar det om hela 40 procent, och många central- och östeuropeiska länder är beroende av importerad gas, som i huvudsak kommer från Ryssland, via Ukrainas gasinfrastruktur. I Polen kommer 90 procent av gasen från Ryssland och Bulgarien, Tjeckien och Slovakien importerar all sin gas från Ryssland. Vi i Sverige är inte beroende av rysk gas men ungefär 40 procent av vår olja kommer från Ryssland.

Därför är det bra att den förnybara energin nu snabbt blir allt billigare. Den förnybara energin är också – i motsats till fossila energislag och kärnkraft – snabb att bygga ut och kan snabbt börja leverera energi.

Just därför vill Centerpartiet och Alliansregeringen se ett EU som antar ett ambitiöst klimat- och energipaket för 2030. Vi vill att EU totalt sett minskar sina klimatutsläpp med 50 procent, där 40 procent görs i EU och 10 genom kostnadseffektiva insatser i fattiga länder. Samtidigt vill vi att EU enas om att till 2030 öka andelen förnybar energi till minst 27 procent.

Högre EU-ambitioner för förnybar energi, och en fortsatt utbyggnad av den förnybara energin i Sverige, är en både snabb och billig lösning, som tar oss bort från Europas starka beroende av ryska fossila bränslen. Men paradoxalt nog är det är de länder som är mest beroende av rysk gas och olja som vill bromsa takten och ambitionerna i förhandlingarna om EU:s energi- och klimatmål för 2030. Den utvecklingen måste vändas.

Faktum är att utvecklingen på Krim är ännu ett argument för EU att höja ambitionerna för sin klimat- och energipolitik. Genom att fortsätta bygga ut den förnybara energin kan vi både stärka vår försörjningstrygghet, öka vår konkurrenskraft, minska vår klimatpåverkan och minska beroendet av rysk gas och olja. Nu när hela Europas fokus ligger på dessa frågor har vi också ett unikt tillfälle att agera.

Om detta skriver jag idag i Göteborgsposten.

Vi i Sverige är förvisso inte beroende av gas, vare sig av gas i allmänhet eller rysk gas i synnerhet, som så många andra länder i Europa är. Men vi är liksom många andra stark beroende av olja. Och en väldigt stor del av den olja vi använder i Sverige kommer som sagt från Ryssland. En av Centerpartiets och Alliansregeringens viktigaste strategier för att ställa om till ett hållbart energisystem, och stärka vår försörjningstrygghe,t är att minska oljeanvändningen i våra transporter. Just därför förbereder vi nu införandet av den kvotplikt som kommer öka inblandningen av förnybart i all bensin och diesel. En reform som jag skriver om på DN Debatt idag.

Allt fler får allt snabbare bredband

PTS bredbandsartläggning 2013

I helgen presenterade Post- och Telestyrelsen färska siffror över hur det går med bredbandsutbyggnaden i Sverige, och det de presenterar är verkligt glädjande nyheter. Sedan tidigare vet vi att vi i Sverige har högst andel fiberanslutningar av alla i EU, och att andelen som får tillgång till fiber stadigt ökar. Men PTS nya rapport visar också ökningstakten nu går upp ännu mer, vilket är väldigt bra.

Idag har 57 procent av alla svenska hushåll och företag tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s, vilket enligt PTS helt och hållet beror på att det nu byggs ut väldigt mycket fiber i accessnätet.

Det är ett tecken på att de svenska operatörerna har väldigt bra förutsättningar för att investera. Men det är också ett resultat av att Centerpartiet och Alliansregeringen har satsat mer än 2 miljarder kronor på att bygga ut bredband på landsbygden. Både operatörernas satsningar, och Centerpartiets och Alliansregeringens satsningar innebär att vi nu kommer allt närmare det mål som Riksdagen beslutat om, nämligen att Sverige ska ha bredband i världsklass.

Också när det gäller mobilt bredband så händer det mycket just nu. Strax före jul 2009 invigde min företrädare Åsa Torstensson invigde Telias 4G-nät i Stockholm. Då var antalet svenskar som kunde få 4G i det närmaste 0. Mindre än tre år senare kan 99 % av alla svenskar få 4G där man bor, och på landsbygden är täckningen med 4G där man bor hela 96%. Den snabba utbyggnaden har skett tack vare att Alliansregeringen fattade det historiska beslutet att öronmärka det så kallade 800 MHz-bandet för mobiltelefoni 2007. Tack vare det beslutet har är den geografiska yttäckningen med 4G i Sverige idag dubbelt så hög som yttäckningen för den äldre tekniken, 3G, trots att 4G bara är ett par tre år gammalt i Sverige.

PTS rapport visar med andra ord att vi fortsätter ta stora steg framåt och att utbyggnaden av både fast och mobilt bredband går snabbt framåt. Det är riktigt goda nyheter för it-landet Sverige, och för alla oss som vill använda den nya tekniken.

En stark röst för mer grön tillväxt

Energiministermöte i Bryssel.

Idag har jag och de andra energiministrarna i EU haft en första diskussion om vilka mål EU ska slå fast för klimatet och energipolitiken för perioden 2020 till 2030. Innan vi började förhandlingarna gjorde jag en intervju om min och Alliansregeringens linje kring det här.

Sverige är ett av de länder som länge efterfrågat att vi i EU ska anta nya mål, eftersom de nuvarande löper ut 2020. Och i januari i år lade EU-kommissionen äntligen fram ett förslag till nytt klimat- och energiramverk, ett förslag som vi i ministerrådet nu diskuterar.

Sverige tillhör de länder som tydligt välkomnat förslaget om att till 2030 minska klimatutsläppen med minst 40 procent, samtidigt som vi i EU ökar andelen förnybar energi till minst 27 procent. Men vi i Sverige förespråkar en ännu mer ambitiös linje än så, och skulle gärna se att EU antar ett utsläppsmål om att totalt sett minska utsläppen med 50 procent, där 40 procent ska göras i EU och 10 procent i form av insatser i utvecklingsländer, så kallade internationella mekanismer. Om det, och Alliansregeringens samlade position, skrev jag och Lena Ek på SvD Brännpunkt förra veckan.

Efter en dag i energiministerrådet är det lätt att konstatera att det finns många länder som står för vitt skilda perspektiv i EU. Günter Oettinger, som är EU-kommissionär med ansvar för energifrågor, inledde dagens energiministermöte med att tala om energikostnadernas betydelse för konkurrenskraften, och de konkurrensnackdelar som den europeiska industrin drabbas av när industrin i USA kan få skjuts av billig gas.

Själv var jag en av de första talarna ut efter honom, och underströk hur viktigt det är att vi i EU så snart som möjligt landar i ett beslut om hur klimat- och energimålen för 2030 ska se ut. Vi behöver både ge förutsägbara spelregler för investerare och samhället i stort, och se till så att vi i EU är väl förberedda och kan visa ledarskap i de kommande internationella klimatförhandlingarna.

Och när jag gjorde det tog jag också tillfället i akt att mycket tydligt lyfta fram det som EU-kommissionen konstaterat i sin analys, nämligen att det inte är de nuvarande målen och den nuvarande politiken för klimat och förnybar energi som legat bakom relativt sett högre energikostnader i EU än i t.ex. USA. Och det är en väldigt viktig slutsats, inte minst när vi nu ska anta nya mål för klimat och energi till 2030. I själva verket är det så att vi med bra mål och kostnadseffektiva styrmedel kan använda omställningen till att skapa gott om grön tillväxt i Europa.

När diskussionen fortsatte fanns det en hel del andra länder som instämde i mitt resonemang, framför allt flera av energiministrarna från de 13 medlemsstater (däribland Sverige) som igår – i den progressiva ”Green Growth Group” – enades om ett gemensamt uttalande där vi deklarerar att våra medlemsländer är beredda att gå vidare och anta nya ambitiösa mål och där vi gemensamt ställer oss bakom EU-kommissionens förslag, som en möjlig väg framåt. I och med det agerar vi i Sverige tillsammans med länder som Tyskland, Frankrike, Belgien, Danmark och Storbritannien för att EU:s stats- och regeringschefer, när de träffas senare i mars, ska kunna besluta om huvuddelarna i EU:s nya klimat- och energiramverk.

Samtidigt som vi nu är en stor grupp progressiva länder så finns det en annan grupp länder som står för ett annat perspektiv och som inte ser någon anledning att fatta beslut om ett nytt klimat- och energiramverk nu i mars. Deras positioner är väldigt färgade av sådant som deras oro för energipriser och deras industris konkurrenskraft. Flera av de länderna, som kommer från gamla Östeuropa, lyfte i sina inlägg fram att de vill kunna fortsätta skydda sin industri mot höga energipriser, och att de inte vill ”gå för snabbt fram” vare sig med nya klimatambitioner eller med nya ambitioner för förnybar energi. Samtidigt som de även framöver vill kunna fortsätta reglera elpriserna för att skydda sina elkonsumenter.

Den linjen skiljer sig oerhört mycket från den Sverige och länderna i Green Growth Group företräder. Men alldeles oavsett vilken linje man företräder i sak så är det alldeles uppenbart att vi – av många olika skäl – verkligen behöver komma till skott och så snart som möjligt fatta beslut om ett nytt klimat- och energiramverk för 2030. Och det förslag som EU-kommissionen lagt på bordet är förmodligen ganska när en slags gyllene kompromiss, som alla medlemsstater borde kunna enas om. Sverige tillhör de länder som gärna skulle se att EU är ännu mer ambitiöst än så. Men samtidigt finns det alltså andra länder som vill mindre. Nu hoppas jag att ännu fler medlemsländer kommer sluta upp bakom de förslag som finns så att vi så snart som möjligt kan få ett nytt bra klimat- och energiramverk på plats.

Hela ministerrådet, och hela vår diskussion idag, var offentlig och kan ses i efterhand här: webben.

Med svenska mobilföretag i Barcelona

It- och energiminister Anna-Karin Hatt pratar på Ministerial programme under MWC-mässan i Barcelona.

Sedan 2007 genomförs varje år i februari mobilmässan Mobile World Congress i Barcelona, av organisationen GSMA. I veckan som gick fick jag själv tillfälle att själva besöka den tillställningen. Med över 70 000 besökare – från hela världen – är det inte bara världens största mobilmässa, utan också en väldigt viktig mötesplats där alla, från små startup-företag till världsomspännande konglomerat, kan träffa telekomministrar från hela världen eller andra beslutsfattare från det civila samhället.

I anslutning till mässan hålls varje år Goverment Mobile Forum där jag var med i en paneldiskussion under rubriken ”Policy approaches for sustained mobile investment and innovation”. Under den diskussionen fick jag bland annat frågan hur vi i Sverige arbetat och arbetar för att kunna bygga ut bra mobiltelefoni i ett väldigt glest befolkat land, som ju Sverige är.

För när det gäller mobiltelefoni så ligger vi i Sverige verkligen i framkant, vilket flera olika talare ofta återkom till. Men det innebär också att vi som svenskar har väldigt höga förväntningar och blir väldigt frustrerade när t.ex. operatörernas löften om bra mobiltäckning inte stämmer med verkligheten.

Med panelen på Ministerial Programme. På bilden: Moderator Diane Coyle, Anna-Karin Hatt, Bitange Ndemo, Anusha Rahman Ahmad Khan, Ed Richards samt David Thodey.

I den debatten beskrev jag den långa rad åtgärder som jag och Alliansregeringen vidtagit, men tyvärr kunde jag inte då berätta om det historiska beslut som vi i regeringen fattade igår, om att nu – som ett av de första länderna i världen – öronmärka det så kallade 700 MHz-bandet för mobilt bredband och mobiltelefon i, eftersom vi i tisdags ännu inte hade fattat beslut om det.

Med i panelen fanns bland annat min it-ministerkollega från Pakistan, Anusha Rahman Ahmad Khan. Och trots att hennes land och hennes förutsättningar skiljer sig otroligt mycket från mina och Sveriges, så var det slående att det samtidigt fanns flera likheter mellan det hon sa och den svenska regeringens it-politik. Liksom jag poängterade hon det civila samhällets och företagens viktiga roll i att utveckla effektiva e-tjänster. Precis det som vi pekar på i regeringens e-förvaltningsstrategi, där vi slår fast att vi behöver jobba mer med att öppna upp den offentliga förvaltningen och göra den mer tillgänglig med s.k. API:er och öppna data och standarder.

När jag fick chansen att avsluta diskussionen pekade jag på att det finns tre viktiga saker som vi behöver hålla i minnet framöver:

1) Det är inte vi som är politiker som ska försöka utse vinnare. Tvärtom görs de bästa teknikvalen av duktiga företag, och av informerade konsumenter som kan göra medvetna val. Politikens roll är att garantera att vi som konsumenter kan få lättillgänglig information, inte minst genom den typ av lagskärpningar som vi i Alliansregeringen gjort.

2) Allt fler vill nu använda den mobila tekniken allt mer, och vi måste alla, från regeringar till operatörer, göra vårt yttersta för att hålla jämna steg med den ökade efterfrågan som nu kommer, och inte minst se till så att det finns tillräckligt mycket utrymme i luften för att bygga ut mobiltelefonin.

3) Vi måste ta vara på chansen att skapa fler jobb, nya tjänster och framgångsrika företag genom att bjuda in det civila samhället, entreprenörerna och företagen i e-förvaltningsarbetet, och låta dem få tillgång till mer av öppna data.

En av de stora internationella diskussionerna det här året kommer handla om hur formerna för internets framtida förvaltning ska se ut. Just den frågan, som jag också talade om när Fiber to the home höll sin kongress på Stockholmsmässan härom veckan, fick jag tillfälle att diskutera med Fadi Chehadé som sedan 2012 är VD och ordförande för ICANN.

Med Sveriges Spanien-ambassadör Cecilia Julin utanför mässområdet i Barcelona.

Frågan om hur internet ska förvaltas i framtiden har blivit en brännhet fråga, inte minst efter de avslöjanden Edward Snowden gjort. Min och Alliansregeringens linje är att den nuvarande flerpartsmodellen (multistakeholder) för internets förvaltning fungerar ganska väl. Det finns endel som kan förbättras med den modellen, inte minst när det gäller hur vi ska kunna garantera inflytande för mindre utvecklingsländer och hur vi kan garantera att civilsamhället i form av organisationer Human Rights Watch, Reportrar utan Gränser, Internet Society etc. kan ha fortsatt inflytande.

Vår linje står i bjärt kontrast till endel andras. För idag finns det endel ganska starka röster som vill föra in internets förvaltning under FN-flagg, något som väldigt effektivt skulle försvåra civilsamhällets möjlighet att påverka. De rösterna hade även Fadi märkt av, och just därför var det väldigt betryggande att få höra hur han och ICANN just nu arbetar väldigt aktivt för att reformera och förstärka flerpartsmodellen så att förtroendet för hela den processen kan förbättras. Och självklart passade jag på att ge Fadi Sveriges odelade och starka stöd i det arbetet.

Testar nya surfplattor från Huawei i deras monter på MWC-mässan.

På mobilmässan finns nästan alla telekomföretag representerade, och företag som Huawei och Ericsson har väldigt stora egna montrar. När jag besökte Huawei på mässan kunde jag tacka för senast, eftersom jag besökte dem i Shenzhen i södra Kina förra året. Samtidigt passade Huawei på att presentera en väldigt bra nyhet, nämligen att de nu kommer sjösätta ett utbildningsprogram för svenska telekomtalanger där tio svenska studenter per år kommer få chansen att åka till deras högkvarter i Shenzen och få professionell teknisk träning, men även ta del av kulturella kunskapsutbyten. Jag är övertygad om att det programmet kommer att stärka såväl Huawei som Sverige som telekomnation.

Panoramabild över Ericssons monter på MWC 2013

På plats på mässan träffade jag även Ericssons VD Hans Vestberg och besökte Ericssons (enorma och otroliga) monter. Om man någon gång vill lära sig om vilka möjligheter som telekom kan ge, ja då är det Ericssons monter på Mobile World Congress som man ska besöka!

Med Niklas Johnsson från Business Sweden i den svenska paviljongen

Men det som kanske var allra mest givande under besöket var att besöka alla de svenska it- och telekomföretagen, stora som små. Tomas Bennich, som grundat Swedish Mobile Association, gjorde ett fantastiskt jobb med att visa mig omkring och presentera mig för en hel del av alla de svenska företag som var där för att vissa upp det de utvecklats och kan erbjuda till andra.

Testar svenska tekniska innovationer på mässan i Barcelona.

Och när jag träffade endel av dem i den svenska paviljongen passade jag på att säga det här:

This is my first opportunity to visit the Mobile World Congress, and I have to say that this is a very interesting place, both for business and for social networking.

It is truly a great pleasure to be here. Not least to meet many of you here, in the Swedish pavilion. Thank you for the invitation, for the inspiring tour and for the many very interesting presentations I have been given here today.

Fortsätt läs här

700 skäl för bättre mobiltelefoni

På DN Debatt idag: Digital-tv får nu lämna frekvenser till mobilerna.

Idag meddelar jag på DN Debatt att vi i Alliansregeringen från och med 2017 kommer öronmärka det mycket värdefulla frekvensbandet 700 MHz för mobiltelefoni. Det är ett mycket viktigt besked som än en gång placerar Sverige i framkant internationellt, och som inom bara några år kommer ge oss helt nya och långt bättre möjligheter att kommunicera mobilt, framförallt på landsbygden.

Det som är fiffigt med radiofrekvenserna på 700-bandet är att de kan nå väldigt långt, vilket att vi kan använda det för att, med förhållandevis få basstationer, täcka stora geografiska ytor med snabbt mobilt bredband och bra mobiltelefoni. Det var med det i åtanke som Centerpartiet vid partistämman i Karlstad i september i förra året slog fast att vi så snart som möjligt vill öronmärka 700-bandet mobiltelefoni [PDF]. Och idag, mindre än ett halvår senare, kan vi konstatera att Centerpartiet har fått genomslag och levererat på det. Till punkt och pricka.

Det beslut Centerpartiet och Alliansen idag har fattat bygger vidare på det vi redan gjort. För redan 2007 kunde min företrädare, den dåvarande centerpartistiska infrastrukturministern Åsa Torstensson berätta att Alliansen då öronmärkte det lika värdefulla 800-bandet för mobiltelefoni. tack vare att Centerpartiet, Åsa och Alliansregeringen då fattade det framsynta beslutet kan vi idag se hur den allra nyaste och snabbaste snabba mobiltekniken, 4G, snabbt byggs ut på den svenska landsbygden. Bara på ett år har täckningen med 4G på landsbygden ökat från 10 % till 79 %. Det är riktigt bra!

Och idag tar vi ännu ett historiskt steg för utveckla och förbättra mobiltelefonin i Sverige. För ned det här beslutet får operatörerna ännu bättre förutsättningar att bygga ut bra mobila kommunikationer i hela vårt land.

Det är stort. Men det här beslutet är samtidigt ännu större än så. För med beslutet avv öronmärka 700-bandet för mobilt bredband och mobiltelefoni så fortsätter vi sätta Sverige i förarsätet när det gäller telekomutvecklingen. För inget annat land har avsatt lika mycket spektrum för mobiltelefoni som vi i Sverige har gjort, och inget annat land har som vi varit först eller bland de första att öronmärka dessa extra värdefulla frekvenser för mobiltelefoni. Med dagens besked fortsätter Centerpartiet och Alliansen på den vägen, och sänder därmed en tydlig signal om att telekomsektorn är oerhört viktig för oss och för vårt land. Vi svenskar är ett teknikälskande folk som har tagit till oss mobilen och verkligen vill kunna använda den mycket och överallt. Och vi har i vårt land många duktiga it- och telekomföretag – stora som små – som lägger ned sin själ i att utveckla nya produkter och tjänster, som ger mycket tillväxt och många jobb. Av alla dessa skäl är det viktigt att vi nu kan ta detta steg. Ett steg som också, som EU-parlamentariker Gunnar Hökmark noterar på sin blogg, dessutom placerar Sverige i den absoluta framkanten i Europa!