Tag Archive for "Internationellt" | Anna-Karin Hatt bloggar

Tydligt intresse för Sveriges energiomställning på IEA:s ministermöte i Paris

USA:s nyvalda energiminister Ernest Moniz.

Under två dagar pågår nu den Internationella energiorganisationens (IEA) ministermöte i Paris. Fokus är energi, klimat och konkurrenskraft. Utgångspunkten är resultaten från IEA:s upplaga av World Energy Outlook, som lanserades i London den 12 november. Enligt den rapporten – som kan beskrivas som världens energibibel – håller världskartan för energi på att ritas om. Tidigare nettoimportörer blir exportörer, och tvärtom. Länder som Kina och Indien tar en allt större andel av den globala efterfrågan på energi vilket påverkar priser i andra delar av världen.

IEA:s chefsekonom Dr Faith Birol pekade i sin presentation på att fossila bränslen idag står för 82 procent av världens energitillförsel. Och den bistra sanningen är att den andelen är lika stor nu som den var för 25 år sedan. Och på grund av världens ökade energibehov så väntas fossila bränslen fortfarande stå för 75 procent 2035. Och på grund av de fossila bränslenas höga andel står energisektorn idag för hela två tredjedelar av världens klimatutsläpp. Och trots åtgärder för att minska utsläppen från energisektorn så väntas utsläppen, med nuvarande politik, öka med ytterligare 20 procent till 2035. Vilket enligt IEA innebär att världens medeltemperatur i så fall skulle öka med i genomsnitt 3,6 C till samma år. Och om det sker skulle den utvecklingen få förödande konsekvenser, i hela världen.

I ett inlägg under öppningssessionen passade jag därför på att poängtera att vi har möjlighet att välja en annan väg och skicka budskapet att det faktiskt går att förena en stark politik för ökad hållbarhet med hög och varaktig ekonomisk tillväxt, om vi väljer att kombinera höga ambitioner med väldigt smarta och kostnadseffektiva styrmedel. Dit hör koldioxidskatten, som Sverige införde som ett av de första länderna i världen 1991, och det gröna elcertifikatsystemet, som nu varit på plats i 10 år och som ger oss mycket förnybart för pengarna. Och den turkiska energiministern, som är ordförande på årets IEA-möte, svarade snabbt att det vore bra om alla länder kunde införa regelverk som liknar de vi i Sverige har.

Förutom ministermötets oridinarie program så har jag idag också fått chansen att träffa den nytillträdde amerikanske energiministern, Ernest Moniz, i en bilateral överläggning. Fokus för det mötet var att följa upp president Barack Obamas besök i Sverige i början på september och att få diskutera hur vi tillsammans kan utveckla det redan välutvecklade svenska-amerikanska samarbetet på energiområdet – inte minst inom ramen för miljötekniksamarbetet SAGA (Sweden America Green Alliance). Och vi identifierade båda flera områden där vi vill fördjupa samarbetet mellan våra länder, inte minst när det gäller hållbara fordon och förnybara bränslen liksom när det gäller energieffektivisering. Vid sidan av det var det också en väldigt god nyhet när Moniz beskrev att han tänker prioritera initiativet Clean Energy Ministerial, ett samarbete mellan G20-länderna och de nordiska ländernas energiministrar om smart miljöteknik som hans företrädare Steven Chu initierade, och som i praktiken kan bidra till att minska världens koldioxidutsläpp och kanske också de närmaste åren bidra till att bana väg för en global klimatöverenskommelse här i Paris 2015.

Imorgon fortsätter IEA:s ministermöte, då jag bl.a. kommer hålla ett huvudtal om kopplingen mellan klimat och energi, hur det är möjligt att kombinera hög tillväxt med ökad hållbarhet och vad vi behöver göra för att se till så att världen – i de energival vi står inför -inte låser fast sig i ett nytt dyrt och klimatskadligt beroende av fossila bränslen.

Stort turkiskt intresse för vår svenska energiresa

På besök i Värtaverket med Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan.

Idag har varit en dag fylld av turkisk-svenska relationer. I förmiddags deltog jag, tillsammans med fyra andra ministerkollegor, under statsministerns Fredrik Reinfeldts överläggningar med Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan och hans delegation. Det var en innehållsrik överläggning som handlade om allt från Turkiets EU-förhandlingar, vikten av fortsatta reformer för att stärka demokratin och respektera mänskliga rättigheter men också om energi- och miljöteknikfrågor. När det gäller medborgerliga fri- och rättigheter, särskilt yttrandefriheten, finns det fortfarande inskränkningar i Turkiet som de behöver ta itu med, även om det senaste årtiondets författningsreformer i Turkiet har inneburit att respekten för demokratins spelregler ökat och stärkts.

Under eftermiddagen stod energi- och miljöteknikfrågorna i fokus. För precis som när USA:s president Obama var här i början av hösten ville premiärminister Erdogan och hans delegation höra mer om, och titta närmare på, den fantastiska hållbara energiresa som vi i Sverige gjort de senaste decennierna.

Att vi i Sverige har gått från ett energisystem som 1970 till 80 procent var beroende av fossila bränslen till ett där vi minskat fossilberoendet till under 35 procent, och där vi har nästan 50 procent förnybart, imponerar verkligen på omvärlden. Att vi dessutom lyckats kombinera hög ekonomisk tillväxt med tydliga hållbara ambitioner – vilket framför allt märks genom att vi sedan 1990 minskat våra växthusgasutsläpp med 20 procent samtidigt som vår ekonomi vuxit med närmare 60 procent – adderar ytterligare ett tydligt budskap till våra utländska besökare. Det är helt enkelt möjligt att kombinera god tillväxt med miljöhänsyn, om man väljer rätt styrmedel.

Efter överläggningar och pressträff tog jag därför med premiärminister Erdogan och fem av hans ministrar till Värtaverket i Frihamnen i Stockholm. Vid Värtaverket, som samägs av Fortum och Stockholms stad, fick han se konkreta exempel på fin förnybar energi, både beprövad som används i stor skala idag, och nydanande tekniker med stor potential för framtiden.

En spännande ny teknik som Erdogan visade ett stort intresse för var vågkraften. Den turkiska delegationen hade särskilt bett om att få se just vågkraft, eftersom de hört att vi i Sverige har vågkraftsteknik som verkligen ligger i utvecklingens framkant. Och med tanke på Bosporen – sundet som delar Istanbul i en asiatisk och en europeisk del – ser de en stor potential för vågkraft också hos sig.

Att kunna ta med en delegation som den turkiska ut till ett av de få kraftvärmeverk som, tyvärr, fortfarande till viss del eldar kol i sina pannor, men som är på väg att konvertera till helt förnybara biobränslen, har ett särskilt stort symbolvärde. För en av Turkiets stora energiutmaningar är just att bryta sig loss från ett stort beroende av fossila och ändliga bränslen, och bygga ut hållbara och förnybara. Om den, och flera andra, utmaningar och potentiella samarbetsområden diskuterade jag vidare senare i eftermiddag med Turkiets energiminister Taner Yildiz som jag tog emot för enskilda överläggningar på Näringsdepartementet. Redan om ett par veckor träffas vi igen när både han och jag ska delta på Internationella energibyråns ministermöte i Paris, där jag för övrigt kommer vara huvudtalare om kopplingen mellan klimatfrågan och energiområdet.

Miljöhänsyn + tillväxt = sant

Anna-Karin Hatt i möte med Guangdongs viceguvernör Chen Yungxian

Det är inte varje dag som man vaknar på 97:e våningen (särskilt inte om man är lite höjdrädd som jag), men just det gjorde jag i morse. Från mitt rum på hotellet i Kanton (Guangzhou) hade jag en fantastisk utsikt över 12-miljonerstadens imponerande skyline.

Den utsikten hade kunnat vara ännu mer imponerande om den inte hade skymts av, vad jag först trodde, en kraftig dimma. Men efter att ha funderat ett varv till kom jag fram till att det jag såg nog inte var någon dimma, utan smog som låg över staden.

Smogen är ett stort problem i många kinesiska städer och luftföroreningarna är en av anledningarna till att flera lokala myndigheter har börjat förstå vikten av att bedriva en aktiv miljöpolitik. I sydöstra Kina är det tydligt att det har börjat växa fram en medvetenhet kring miljöfrågor. Södra Kina har redan rykte om sig att vara en av de mer progressiva och ekonomiskt liberala delarna av Kina, och det var i Guangdong som den första ekonomiska frizonen på Kinas fastland etablerades 1979. Möjligen – och förhoppningsvis – kommer man nu också att ta täten vad gäller miljö och hållbarhet i Kina.

Provinsen Guangdong är till folkmängden Kinas absolut största, med över 100 miljoner invånare. Den har också växt otroligt snabbt, både ekonomiskt och befolkningsmässigt.h Förra året hade Guangdong en BNP-tillväxt på över 8 procent och räknar man samman Guangdong, Hongkong och Macau skulle deras samlade BNP rankas som den 15:e största ekonomin i världen. Ett tydligt och visuellt exempel på hur snabbt den utvecklingen gått är framväxten av staden Shenzhen, där för övrigt Huaweis huvudkontor ligger. För lite mer än 30 år sedan, 1979, bodde det 30 000 människor i Shenzhen. Idag är Shenzhen en stad med hela 12 miljoner invånare.

Självklart har en så snabb tillväxt, i kombination med ett begränsat miljötänkande, gjort att man i regionen skapat och stött på en hel del miljöproblem. Men att det nu tycks finnas det som kan komma att bli en fruktbar kombination av gryende politisk vilja, av god tillgång på kapital och att det finns reella miljöproblem att lösa innebär att det finns goda skäl för duktiga svenska miljöteknikföretag att rikta blickarna mot södra Kina.

Bland annat därför är Business Sweden sedan länge aktiva där och de har under mitt besök här i Kina arrangerat två välbesökta seminarier på temat ”Waste to Energy” – ett i Hongkong och ett idag i Guangzhou. På båda dessa seminarier har jag inledningstalat innan några duktiga svenska miljöteknikföretag har fått chansen att presentera sig för den kinesiska publiken.

Och även från kinesiskt håll har den politiska representationen vid dessa seminarier varit hög. Vid seminariet i Hongkong deltog stadens vice miljöminister, Christine Loh, som visade sig vara en stor Sverigevän. Efter Storbritannien, där hon har bott, har hon besökt Sverige fler gånger än något annat land i Europa. Loh lyfte särskilt fram hur vi i Sverige har lyckats med vår avfallshantering, och pekade på att Hongkong har mycket att lära sig av det vi gjort. En av de stora utmaningar Hongkong har är att komma förbi det, alldeles för vanliga, så kallade NIMBY-syndromet (Not In My BackYard) som i det här fallet innebär att människor betraktar förbränning av sopor som någonting farligt som man inte vill ha nära sig. Just Sverige är också av den anledningen ett utmärkt exempel för Hongkong att titta närmare på, eftersom flera av våra kraft- och fjärrvärmeverk ligger i närheten av bebyggelse, utan att orsaka några särskilda problem för de som bor där.

Att Sveriges attraktionskraft är stark visade sig även när jag idag hade en överläggning med Guangdong-regionens vice-guvernör. Också han hade besökt Sverige för att studera våra energi- och miljöerfarenheter. När vi diskuterade blev de tydligt att han var särskilt intresserad av hur vi arbetar med hållbara transporter, inte minst när han förstod att vi i Sverige redan idag har överträffat vårt 2020-mål om att vi ska ha minst 10 procent förnybart i våra transporter.

Ett av de framstående svenska företagen i just transportsektorn är Scania, vars Kinachef var med på mitt möte med vice-guvernören. Scania är väldigt aktiva i regionen med olika typer av transportlösningar, men känner en viss oro för att kineserna genom att göra vissa politiska teknikval kan komma att stänga ute dem och deras tekniker från marknaden. För mig som svensk minister är det förstås viktigt att, när jag får möjlighet, göra vad jag kan för att främja svenska intressen som Scanias.

Därför lyfte jag, när jag träffade vice-guvernören, särskilt hur viktigt det är att alla företag behandlas lika och att vi politiker inte ska bestämma exakt vilken teknik som vi i framtiden ska använda. Det vi ska göra är att sätta tydliga ramar, och inom de ramarna låta marknaden utveckla de bästa lösningarna, t.ex. de bästa förnybara bränsleteknikerna. Och här har vi i Sverige kommit långt – med hjälp av långsiktiga och teknikneutrala styrmedel har vi tagit många stora och viktiga kliv mot ett hållbart samhälle, samtidigt som vi lyckats skapa en stark ekonomisk tillväxt. Vår tydliga erfarenhet är att stark miljöhänsyn och god tillväxt tydligt kan gå hand i hand, och till och med stärka varandra.

President Obama besökte KTH

Barack Obama och Anna-Karin Hatt. Foto:
Kristian Pohl / Regeringskansliet

För en liten stund sedan vinkade jag av USA:s president Barack Obama, efter hans besök på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). När han och statsministern anlände till KTH för att titta på ett urval av framstående svenska miljöteknikinnovationer fick jag äran att hälsa honom välkommen och fick chansen att lyfta fram att vi är väldigt glada för att han och USA visar ett så stort intresse för svensk energipolitik och för framstående svenskt miljöteknik. Jag tog också tillfället i akt att säga att jag hoppas att det nära samarbete som vi – USA och Sverige – haft i flera år på energi- och miljöteknikområdet ska fortsätta och fördjupas. För vi har på många sätt mycket att lära av varandra.

Innan besöket på KTH höll statsministern en bilateral överläggning med president Obama. En av de saker de diskuterade var klimatfrågan och omställningen till hållbara samhällen. Att vi har många starka gemensamma uppfattningar om detta märks inte minst av det gemensamma skriftliga uttalande som Obama och Fredrik Reinfeldt enades om under mötet. Vilket ytterligare underströks vid den efterföljande presskonferensen där Obama, på direkt fråga om vad han ansåg att USA kan lära sig av Sverige, svarade att han gärna ser att USA inspireras av Sveriges resa till ett hållbart energisystem. Det är bra, i sak, och någonting som förstås glädjer en svensk energiminister särskilt mycket.

Och under Obamas besök på KTH blev det väldigt tydligt att det verkligen finns mycket som andra länder, inklusive USA, kan inspireras av hos oss i Sverige. Att vi genom årtiondena tydligt kunnat minska våra koldioxidutsläpp (minus 20 procent sedan 1990) och att vi samtidigt kunnat ha en god tillväxt (plus 60 procent under samma tidsperiod) är det många som imponeras av och är nyfikna på. Sanningen är ju att vi kunnat göra den resan tack vare en kombination av generella, kostnadseffektiva styrmedel och tydliga mål och ambitioner. Vi har använt oss av lagstiftning och ökad information, vi har ökat investeringarna i forskning och innovation, och vi har utformat olika ekonomiska styrmedel, som till exempel koldioxidskatten, skattebefrielsen av förnybara bränslen och de smarta gröna elcertifikaten.

Men ytterligare en del av svaret på frågan om hur vi gjort att vi också har miljöteknik som ligger i forskningens absoluta framkant. Och det är ett urval av sådan framstående svensk miljöteknik som Obama idag fått testa och känna på.

Med hushållssystemet Solvatten fick Obama se en produkt som med hjälp av solens strålar renar och värmer tillräckligt mycket vatten för en hel familj. En produkt som kah lösa många av bekymren med förorenat vatten i fattiga delar av världen. Redan nu använder över 80 000 människor Solvattens produkt och både den och företaget har fått erkännande för sina positiva sociala och miljömässiga effekter.

Efter det visade KTH upp några olika tillämpningar som använder bränsleceller, som är direkt kopplade till den forskning och utbildning som bedrivs på KTH. Där fanns bland annat en ultralätt bil som drevs med bränsleceller och en portabel mobilladdare som kunde ladda mobilbatteriet med vatten.

Det tredje exemplet Obama fick se stod Volvo för, som visade upp en redan idag kommersiellt gångbar hybridlösning för lastbilar och bussar. En teknik som redan används på ett antal bussar i Göteborg. Volvos hybridprojekt har utvecklats bland annat med stöd av regeringens energiforskningssatsningar och just det var det extra roligt att projektet och motorerna kommit så långt att de nu till och med tål att visas upp för USA:s president.

Alla dessa tre projekt har alla, på olika sätt, kopplingar till svensk-amerikanskt samarbete. Och det är knappast en slump. För Sverige och USA har sedan många år ett nära samarbete och utbyter erfarenheter och kunskap om hållbara energilösningar och miljöteknik i flera forum. Ett samarbete som är extra intressant att lyfta fram är SAGA-samarbetet -Swedish American Green Alliance.

Inom ramen för SAGA samarbetar Sverige och USA inom en rad olika områden – hållbar stadsutveckling, omvandling av avfall till energi, smarta elnät och världsledande vattenreningsteknik. Det är ett värdefullt samarbete som för samman företag, studenter och forskare, samtidigt som det stärker banden mellan USA och Sverige.

Med hjälp av SAGA-samarbetet har bland annat Luleå Tekniska Högskola kunnat samarbeta med Michigan State University om användningen av svartlut, Swedish Biogas AB har kunnat bygga en innovativ biogasanläggning i samma delstat, och Volvo och Mack Trucks har kunnat ta ytterligare steg för att tillsammans förverkliga framtidens elektrifierade vägar.

Jag har personligen varit mycket engagerad i SAGA-samarbetet, inte minst tillsammans med USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski. Och det är ett samarbete som jag kommer fortsätta och försöka intensifiera även efter att Obama imorgon har lämnat Sverige.

[Show as slideshow]

Obama på besök

Idag blir det en speciell dag på jobbet. Ända sedan Vita huset för nästan en månad sedan berättade att president Barack Obama skulle besöka Sverige har jag och ett antal av mina medarbetare på Näringsdepartementet jobbat mycket hårt med att få fram ett så bra energi- och miljöteknikbesök för presidenten som det bara är möjligt.

Att Obama har valt ut att titta närmare på svensk energipolitik och svenska miljöteknikinnovationer är ett stort erkännande av det arbete som vi i Sverige har bedrivit under en längre tid. På mindre än fyrtio år har Sverige gått från ett energisystem starkt beroende av olja och kol till ett energisystem där nästan hälften av energin kommer från förnyelsebara energikällor. På 1970-talet var andelen fossila bränslen i Sveriges totala energianvändning över 80 procent. Idag är den andelen nere på 32 procent.

Samtidigt som vi gjort den resan har vi i Sverige visat att det är möjligt att kombinera ekonomisk tillväxt med betydande minskningar av växthusgasutsläpp. Sedan 1990 har våra koldioxidutsläpp minskat med 20 procent, samtidigt som vår ekonomi vuxit med nästan 60 procent.

Nu står USA inför utmaningen att bryta sitt fossilberoende, precis som som vi har tagit steg för att göra allt sedan 70-talet. Under sin andra mandatperiod har president Obama tydligt lyft upp just klimat- och energifrågorna på sin agenda. Och jag kan garantera att presidenten i eftermiddag kommer att få möjlighet att ta med sig flera spännande miljöteknikidéer tillbaka till Vita huset.

Det kommer med andra ord att bli en viktig och innehållsrik eftermiddag!

Läs även på Ny Teknik och på Metro om Obamas besök på KTH. Här nedan kan du lyssna på Ekots inslag om Obamas intresse för miljöteknik:

En nationaldag med Europas digitala agenda

Nationaldagsfirande bland de andra ministrarna på EU:s telekommöte.

När EU:s ministerråd samlas för att fatta beslut om Europas framtid tar man inte alltid hänsyn till nationella helgdagar. Därför fick jag idag spendera nationaldagen i Luxemburg tillsammans med mina europeiska kollegor, däribland den finska telekomministern Piia Viitanen, som har haft sin portfölj i mindre än tre veckor.

För att lära känna min nya finska kollega lunchade vi tillsammans innan ministerrådet, och vi diskuterade bland annat vad som ska hända med det så kallade 700-bandet i framtiden. Det är ett frekvensband som vi i Sverige för närvarande använder för att sända digital-tv. Men Finland har för sin räkning redan beslutat att de vill upplåta det bandet till mobiltelefoni någon gång efter nästa världsradiokonferens, som äger rum 2015.

I Sverige har vi i regeringen precis tagit emot en rapport från Myndigheten för Radio och T, som handlar om just den framtida användningen av 700-bandet och i höst kommer vi ta ställning till hur det bandet ska användas framöver.

Spektrumfrågan var också uppe för diskussion på dagens ministerrådsmöte när vi diskuterade den europeiska digitala agendan. Historiskt sett har vi i Europa varit väldigt drivande inte minst i utvecklingen av mobiltelefonin. GSM-standarden, t.ex., var från början europeisk, och med företag som Ericsson, Nokia och Siemens har väldigt mycket av utvecklingen skett här. Men sedan dess har tyvärr Europa halkat efter, och om vi ska kunna återta ledningen finns det en hel del saker vi måste göra.

En sak vi bör fundera på att göra är att koordinera hur vi använder radiofrekvenser mer. Även om EU har fattat beslut om att medlemsländerna ska kunna öppna upp 800-bandet för mobiltelefoni, så finns det tyvärr fortfarande många EU-länder som släpar benen efter sig när det gäller just det. Och det leder i sin tur till att vi får färre produkter som kan fungera på det bandet än vi skulle kunna ha fått. Och lyckas man ändå skaffa en så leder det till att man, om man tar med sig en sådan på semesterresan i Europa så är risken stor att den då inte går att använda. Att bara vissa EU-länder har börjat använda 800-bandet för mobiltelefoni är ett väldigt bra exempel på hur bristande samordning gör att vi i EU inte fullt ut drar nytta av digitaliseringens möjligheter.

När vi hade vår policydebatt om den digitala agendan i ministerrådet idag lyfte jag fram fyra principer som jag anser bör vara vägledande för oss när vi nu ska arbeta vidare med Europas digitala agenda:

Vi måste sätta konsumentens intressen i centrum.
Vi måste sträva efter mer öppenhet, och se till att riva mellan våra medlemsländer, och inte skapa nya.
Vi måste se till att arbeta marknadsorienterat, och se till så att vi politiker håller oss till att sätta upp ramar och till att skapa goda förutsättningar. Men där det är entreprenörer och företag som får stort spelrum för att ta fram nya användarvänliga produkter och tjänster
Och vi måste implementera de lagar och regler vi redan fattat beslut om. Vi ska inte uppfinna hjulet på nytt. EU har redan ett bra regelverk för den inre marknaden. Nu måste vi fokusera på att också se till att göra den inre marknaden digital.

Om just det blev jag också intervjuad av EU-kommissionens egen TV-kanal, på vägen in till ministerrådsmötet:

NordBalt gör skillnad

Idag har vi i regeringen givit tillstånd Svenska Kraftnät tillstånd att bygga kraftledningen NordBalt. NordBalt kommer att bli en av världens största sjökablar och kommer gå mellan Nybro i Sverige och Klapedia i Litauen. Det är ett stort projekt, och när den är klar (i slutet av 2015) kommer den ha en kapacitet som nästan är i nivå med all den el som produceras i Sveriges största vattenkraftverk.

Varför byggs då en kabel som NordBalt, och vilken roll kommer den spela?

En viktig del i Centerpartiets och Alliansregeringens energipolitik är att skapa en allt mer integrerad elmarknad. Och sedan många år har vi numera allt mindre en ”svensk” och allt mer en nordisk elmarknad. Och det är bra för oss. För när vår elmarknad hänger samman med vår omvärld innebär det att valmöjligheterna för den som ska investera blir större, vilket gör investeringarna mer rationella och mer effektiva ur samhällssynpunkt. Samtidigt innebär en allt mer gemensam elmarknad att vi kan använda våra resurser bättre, och hjälpas åt när vi behöver det. Norsk vattenkraft kan stötta svensk vindkraftsel när det inte blåser. Svensk koldioxidfri el kan exporteras till andra som behöver mer av det. Och våra grannar kan bidra med mer el de år vi har lite vatten i vattenmagasinen eller om kärnkraften inte levererar som den ska. Och i ett gemensamt system kan vi mycket bättre hjälpas åt att hantera variationer mellan dag och natt, och mellan vinter och sommar.

Men allra mest innebär en mer integrerad och sammanhängande elmarknad att vi stärker vår försörjningstrygghet. Även om vi i Sverige den här vintern har haft en bra elsituation, med gott om el och låga elpriser, så har vi andra år varit beroende av att kunna importera el, när kärnkraften stått stilla eller när det varit extra kallt. En förutsättning för att vi ska kunna göra det är förstås att vi har kablar som binder ihop våra elsystem och som gör det möjligt att handla och hjälpas åt över våra nationella gränser. Att vi har gjort det valet och har den möjligheten är bra – för vår konkurrenskraft, för våra företag och för tryggheten för oss elkonsumenter.

Samma behov har våra baltiska grannar på andra sidan Östersjön, men med den viktiga skillnaden att de baltiska staterna i dagsläget är väldigt beroende av fossila bränslen från Ryssland för att klara sin energiförsörjning. För dem är det helt centralt att hitta andra vägar att möta endel av sina energibehov och stärka sin försörjningstrygghet.

Av alla dessa skäl är det väldigt bra att vi i den svenska regeringen, liksom tidigare den litauiska, nu är klar med vår tillståndsprövning av NordBalt och att vi idag kunde ge klartecken till att börja bygga den. När NordBalt är klar kommer den betyda väldigt mycket både för att binda samman det baltiska och det nordiska elnätet, och för att stärka försörjningstryggheten i både Sverige och Baltikum.

IEA berömmer den svenska energipolitiken

Idag besöker IEA:s (International Energy Agency) exekutivdirektör Maria van der Hoeven Stockholm för att presentera organisationens utvärdering av svensk energipolitik. För att presentera slutsatserna och vägen framåt skriver hon och jag en gemensam debattartikel i Dagens Industri idag:

”Efter oljekrisen på 70-talet bildade OECD-länderna energiorganisationen International Energy Agency (IEA), som sedan dess vuxit till en ledande internationell expertorganisation. Fokus i arbetet är försörjningstrygghet, ekonomisk utveckling, miljömässigt medvetande och fördjupat samarbete med länder som inte är medlemmar i IEA.

En del av IEA:s arbete är att återkommande granska sina medlemmar. Ungefär vart femte år genomför IEA en fördjupad analys av energipolitiken i varje medlemsland. I den analysen beskriver man vad länderna åstadkommit på energiområdet men ger också rekommendationer och förslag på vad man bör göra för att säkra en hållbar energianvändning.

Att svensk energipolitik analyseras av internationella experter ger värdefulla nya perspektiv och insikter, och är en sporre att fortsätta utvecklas. Vid den senaste granskningen 2008 konstaterade IEA att Sverige är en föregångare inom förnybar energi med låga utsläpp av växthusgaser.

Sedan 2008 har världens energiutmaningar vuxit. De senaste åren har den ekonomiska krisen skymt klimatfrågan, samtidigt som fossila bränslen stärkt sin ställning i världen. Trots den globala bilden konstaterar IEA i sin nya analys att Sveriges energipolitik de senaste fem åren utvecklats på flera sätt:

Sverige har fått en mer resurseffektiv och hållbar energianvändning, genom satsningar på förnybar energi, ökad energieffektivitet och mer energiforskning och innovation.
Den förnybara energin har byggts ut på ett kostnadseffektivt sätt. Genom det gröna elcertifikatssystemet har andelen förnybar el ökat, till en låg kostnad för konsumenten.
Sverige har antagit ambitiösa och långsiktiga mål för att minska koldioxidutsläppen och öka den förnybara energin. Dessa mål är vi nu på god väg att nå, eller till och med överträffa.

Samtidigt konstaterar IEA att det finns utmaningar framöver. IEA rekommenderar bland annat att:

Målet om att en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 bör följas upp av en handlingsplan för hur det målet ska nås, på ett kostnadseffektivt sätt.
Satsningarna på att stärka de enskilda konsumenterna på elmarknaden bör fortsätta med nya reformer, till exempel för nettodebitering.
Investeringarna i miljöteknik, exempelvis smarta elnät, bör fortsätta öka.
Verktygen för att öka andelen förnybar energi i transportsektorn bör utvecklas.
Besked bör ges om hur ambitionerna i elcertifikatsystemet ska se ut efter 2020.

Under de kommande årtiondena kommer vi se stora investeringar över hela världen i ny förnybar energiproduktion, mer effektiv energianvändning och smartare energiinfrastruktur.

Även Sverige även tidigare ofta varit en föregångare i utvecklingen av hållbara energilösningar, är det tydligt att Sverige de senaste fem åren har tagit flera viktiga steg framåt, enligt IEA:s analys. Under åren har Sverige fått en mer hållbar och långsiktig energipolitik.

IEA:s rekommendationer är en viktig påminnelse om att man inte får slå sig till ro, bara för att en reform är genomförd eller ett mål uppsatt. För att Sverige ska fortsätta vara med och leda den globala energiomställningen måste ansträngningarna också fortsätta. Genom att fortsätta på den inslagna vägen kan Sverige behålla sin roll som förebild, och ännu tydligare bidra till omställningen till ett hållbart energisystem.

Maria van der Hoeven, exekutivdirektör, IEA

Anna-Karin Hatt (C), it- och energiminister”

Hela IEA:s utvärdering kan du beställa här.

Om ett öppet internet – på Södertörns högskola

Redan när jag läste retorik på Södertörns högskola för lite drygt 10 år sedan var det en spännande plats. Sedan dess har mycket hänt där, vilket inte minst syns genom alla nybyggda hus, vilket gjorde att jag knappt kände igen mig där när jag igår kom tillbaka till Södertörn för att hålla en gästföreläsning.

Mitt tema var ”Ett öppet internet utvecklar människor”. Som minister har jag ju ofta ett väldigt späckat schema, där det ena mötet avlöser det andra, och när jag håller tal (vilket jag gör gärna och ofta) är standardupplägget ofta 20 minuters tal och 10 minuters frågestund, innan jag måste sätta mig i statsrådsbilen för att hinna till nästa engagemang eller möte.

Men igår var inte en sådan dag, och det är jag väldigt glad för.

För på Södertörns högskola fick jag mer än en timme på mig. Och när jag insåg det bestämde jag mig för att använda den tiden till att utveckla endel av de frågor som jag ofta talar om, men där jag inte alltid har tid att definiera eller fördjupa mig i resonemangen bakom.

Sedan jag blev it-minister för två år sedan har jag ofta pratat om hur viktigt det är att vi har ett öppet internet. Men vad är ”ett öppet internet”, egentligen? Och varför är det så viktigt att det fortsätter vara sådär öppet? Och hur kan vi använda det öppna nätet bättre i den svenska skolan och i undervisningen?

Den som inte var där kan här nedan, med start 12:50 in i videon, höra mina tankar kring de här frågorna. Vill du hellre läsa talet istället så går det förstås också bra, men tänk då också på att du inte får med de bilder och illustrationer som hänger ihop med talet.

Your browser does not support iframes.

Svenska medier som speglat mitt besök i Kalifornien

Jag är inte den enda svensken som är nyfiken på, och vill hålla koll på, vad som händer i Kalifornien. Det gäller också för endel svenska medier. Under min vecka i Kalifornien hann jag både med att träffa en journalist på Dagens Nyheter, och just nu på en tremånaders rundresa i USA. Hon träffade mig för att intervjua mig om hur jag ser på utvecklingen av USA:s energipolitik när Obama blev omvald som president. Jag beskrev för henne att Obama tydligt är det klimatsmartare valet av de kandidater som ställde upp, men att han har endel kvar att bevisa och att jag hoppas att han ska visa mer handlingskraft i de internationella klimatförhandlingarna och att USA själva ska ställa om i mer hållbar riktning. Ett land som står för 22 procent av världens samlade oljeanvändning kan självklart påverka utvecklingen till ett hållbart samhälle och minskade koldioxidutsläpp väldigt starkt, om man bestämmer sig för att göra det. Tyvärr verkar det inte ännu finnas någon digital version tillgänglig av den artikeln.

Min sista dag i Kalifornien följde Svenska Dagbladets utsända i Silicon Valley, Miriam Olsson Jefferey, med mig under några timmar. Efter den, ovanligt långa intervjun, skrev hon, under citatrubriken ”Vi måste göra det acceptabelt att misslyckas”, bland annat såhär:

– Här finns den typen av entreprenörsgryta som alla vill uppnå. Vi har en del sådant i Sverige, men vi behöver skapa fler mötesplatser och göra det accepterat att misslyckas. I Sverige är priset ofta ganska högt, både socialt och ekonomiskt, säger hon.

Det tror hon att Sverige kan lära av dalen.

– Ska vi få den starka innovationskraften så måste vi bli mycket mer förlåtande, så att man inte måste riskera sitt anseende, säger Anna Karin-Hatt.

Och kring besöket hos it-startup-företaget 100plus rapporterar hon såhär:

– Om du släpper data fri så kommer folk på olika udda idéer som du inte visste att du behöver, säger hon.

Hon berättar om en en reseapp för Stockholms lokaltrafik, som en enskild utvecklare har byggt och fortsätter att underhålla. Och som många använder varje dag.

När besöket är klart promenerar vi till Anna-Karins Hatt hotell och hon verkar nöjd med timmen hos 100plus.
– Det här företaget för ihop hälsosektorn och it-sektorn med olika data. Det är spännande att se vad som kommer fram när man gifter ihop olika sektorer, säger hon.

Framförallt har hon fastnat vid pristävlingstänket.

– Det skulle inte behövas så stora resurser för att göra det och studenter skulle kunna delta på samma villkor som mer etablerade aktörer, säger hon.

– Där har vi en del att lära när det gäller tävlingstänkandet. En liten insats skulle kunna ge mycket aktivitet, tror hon.

Vill du läsa hela Mirjams intervju med mig hittar du den här.

Tag Archives