Tag Archive for "IT" | Anna-Karin Hatt bloggar

En budgetdebatt som borde handlat om it

Anna-Karin Hatt i riksdagens budgetdebatt om it idag.

Efter att regeringen har lagt sitt förslag till budget debatteras varje del – utgiftsområde för utgiftsområde – i riksdagen, innan klubbslaget om budgeten faller. Idag var det dags för utgiftsområde 22 – Kommunikationer, där it ingår. Men fastän jag hade hoppats på motsatsen så måste jag konstatera att it inte nämndes med ett enda ord, inte ett enda, av oppositionspartiernas gruppledare eller motsvarande när de höll sina anföranden i debatten.

Själv använde jag min talartid till att poängtera hur viktig it och den digitala utvecklingen är för Sveriges framtid, och för att alla delar av vårt land ska kunna utvecklas. Sverige har väldigt bra förutsättningar och nästan alla svenskar använder idag internet och har tillgång till bredband. Jämfört med många andra länder har vi en arbetskraft som är välutbildad, vi kommer högt upp i de internationella rankningarna när det gäller innovation och kreativitet och många framgångsrika it-företag har sitt ursprung i vårt land.

När jag träffade mina telekomministerkollegor i EU på vårt ministerrådsmöte i Bryssel för ett par veckor sedan diskuterade vi hur Europa ska kunna forma en konkurrenskraftig digital och innovativ ekonomi, och hur vi kan använda it så att det bidrar till att nya tjänster, jobb och företag skapas. Det jag tog med mig från det mötet är någonting som jag ofta möter i andra internationella sammanhang – nämligen att Norden i allmänhet, och Sverige i synnerhet, ses som ett stort föredöme när det gäller it och telekom.Och det ligger en hel del i det. För bland alla länder i världen, så är vi i Sverige de som använder it och internet allra mest. Vi är jämfört med andra ett land som har många avancerade offentliga e-tjänster. Och vi har den allra högsta andelen snabba och framtidssäkra fiberuppkopplingar av alla EU:s medlemsstater.

Att Sverige fortsätter ligga i framkant, och att vår it- och telekomutveckling verkligen går åt rätt håll, bekräftas ofta i olika internationella mätningar, där Sverige regelbundet hamnar i topp. Nu senast placerade organisationen Web index än en gång Sverige på förstaplats som det land i världen som är bäst på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter.Det är en utveckling som vi gemensamt har all anledning att vara stolta över. Och som visar att regeringens it-politik fungerar bra.

För lite drygt två år sedan fattade regeringen beslut om den Digitala agendan för Sverige, och strax därefter fastslog Riksdagen det nya it-politiska målet: att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Och sedan ett år tillbaka har Sverige en ny, modern e-förvaltningsstrategi som ska hjälpa oss att forma en öppnare, enklare och mer effektiv offentlig förvaltning där man med moderna e-tjänster kan se till så att människor kan uträtta sina ärenden alldeles oavsett var man befinner sig eller oavsett vad klockan är. Men det är samtidigt en förvaltning där öppna offentliga data kan bidra till att nya användarvänliga tjänster kan utvecklas och till att fler företag kan bildas som i sin tur kan skapa nya jobb. Den här nya offentliga förvaltningen sätter medborgaren i högsätet, och gör att skattebetalarnas pengar kan användas mycket mer effektivt.

Men för att alla ska kunna dra nytta av de här smarta och användarvänliga e-tjänster måste vi fortsätta bygga ut it-infrastrukturen. Och just nu ökar antalet svenskar som har tillgång till väldigt snabbt fast bredband mycket snabbt. För lite mer än ett år sedan, i oktober 2012, hade 53 procent av alla svenska hushåll och företag tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 megabit per sekund. Bara det sista året ökade den andelen med hela fyra procentenheter. Det innebär att bara det senaste året har 380 000 personer, lika många som i hela Malmö och hela Lund tillsammans, fått tillgång till riktigt snabbt fast bredband.

Att det nu investeras så mycket i att bygga ut bredband runtom i hela Sverige är väldigt bra. Faktum är att utbyggnaden nu går så snabbt att operatörerna säger sig ha svårt att hinna med att bygga ut bredbandsnäten lika snabbt som människor skulle önska. Ett av de viktiga skälen till att det sker är regeringens bredbandsstrategi, som pekar väldigt tydliga mål och ambitioner.

Den strategin bidrar nu till att operatörerna investerar mångmiljardbelopp i att bygga ut bredbandsnäten. Och samtidigt fortsätter regeringen satsa på att medfinansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. Bara de senaste åren har Alliansregeringen satsat hela 2,2 miljarder kronor på att bygga ut snabbt bredband i de delar av landet där operatörernas nät inte räcker till. Pengar som gör oerhört stor nytta och som gör det möjligt för entusiaster i byalag att själva gräva ned kanalisation och fiber.

Samtidigt är staten i sig själv en stor och viktig ägare av bredbandsinfrastruktur, via Svenska Kraftnät, Teracom, Trafikverket och Vattenfall. Faktum är att olika statliga aktörer tillsammans förfogar över ca 23 000 kilometer fiberinfrastruktur. Om vi skulle kunna använda det, statens egna bredbandsresurser, mer effektivt så skulle vi kunna öka tempot i vår bredbandsutbyggnad ännu mer, och få ännu bättre förutsättningar att nå våra bredbandsmål. Just därför kommer jag och regeringen nästa år tillsätta en utredning som ska få i uppdrag att se över hur vi kan samordna statens verksamheter på bredbandsområdet och statens eget innehav av bredbandsinfrastruktur så att den på ett bättre sätt används för att förverkliga målen i bredbandsstrategin.

Allt detta gör att vi i Sverige har väldigt goda förutsättningar att fortsätta ligga i topp bland de länder som även framöver kommer ha en väldigt välutvecklad it-infrastruktur.

Ovanpå allt detta bygger vi i Sverige nu också snabbt ut 4G, den senaste generationens mobiltelefoni. Den framtidssäkra mobilteknik som så många av våra smarta telefoner redan är beroende av, och som framöver kommer vara den helt dominerande mobiltekniken. Tack vare att vi Sverige var först på bollen, tack vare att regeringen tidigt öronmärkte mer utrymme för att bygga ut just 4G, så har redan idag mer än nio av tio svenskar tillgång till 4G när de är hemma. Och allra snabbast är nu utbyggnaden på landsbygden. 2011 hade bara 10 procent av de som bor på landsbygden tillgång till 4G. Ett år senare, 2012, hade nästan 4 av 5 landsbygdsbor 4G-täckning hemma.

Att det sker, här hos oss i Sverige, just nu, beror på att den här regeringen, som den allra första av alla regeringar i hela världen, redan 2007 frigjorde det så kallade 800-bandet för mobiltelefoni. Ett beslut som gav marknaden en tydlig signal och en skjuts åt utvecklingen av den framtida tekniken. Men inte bara det. För när PTS auktionerade ut tillstånden försåg vi just 800-bandet med ett väldigt viktigt täckningsvillkor, som leder till att hela den svenska landsbygden nu väldigt snabbt kommer få tillgång till 4G.

Sverige ligger i framkant, och många länder vill lära av oss. Men vi har också mycket att lära av andra. Och vi har också viktiga utmaningar kvar att ta itu med. Trots att vi, tillsammans med övriga Norden, har högst andel internetanvändare i världen är det fortfarande ca en miljon människor som ännu inte har tagit steget till att bli digitalt delaktiga. Trots att fiberutbyggnaden nu sker i rekordfart, finns det fortfarande vita fläckar runt om i landet där det inte går att få riktigt snabb och framtidssäker elektronisk kommunikation. Och trots att vi har bland den bästa mobiltäckningen i världen finns det alltför många vita fläckar eller överbelastade nät som försvårar den mobila kommunikationen.

En annan utmaning, som socialdemokraternas it-politiska talesperson Monica Green tog upp när det blev hennes tur i debatten, är företagens behov av att hitta kompetent arbetskraft. Green har rätt i att det är en utmaning för många it-företag, men hon glömmer att berätta att det är socialdemokraterna som omgående vill riva upp lagen om arbetskraftsinvandring.

Tack och lov är det inte de som har regeringsmakten, och det är tack vare Alliansens och Miljöpartiets reformer som it-företag idag kan rekrytera it-specialister på ett väldigt enkelt sätt från länder utanför EU. Enligt Stockholms handelskammares rapport, som släpptes idag, arbetar 38 % av alla de som har arbetskraftsinvandrat till Stockholms län med it. I absoluta tal har mer än 8 000 människor rekryterats till Stockholms it-företag vilket hjälper Sverige att vara en konkurrenskraftig it-nation. Och de siffrorna beskriver bara läget för Stockholm. Men runt om i landet vet vi att det finns många högutbildade personer som har rekryterats till svenska it-företag från utlandet, därför att företagen har problem att rekrytera kompetent inhemsk arbetskraft. När socialdemokraterna säger att de vill riva upp arbetskraftsinvandringsreformen innebär det med andra ord ett kraftigt hot mot Sveriges framtida ställning som framstående it-nation.

Sverige saknar alltså inte utmaningar, men med Alliansregeringens reformer tar vi stora steg framåt för att vi ska ha bredband i världsklass och för att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens fördelar.

Mitt anförande i riksdagen kan du se här nedan i efterhand:

Stärk informationssäkerheten

It- och energiminister Anna-Karin Hatt och regeringens utredare Erik Wennerström, GD för BRÅ.

It- och energiminister Anna-Karin Hatt och regeringens utredare Erik Wennerström, generaldirektör för Brottsförebyggande rådet på dagens pressträff på Rosenbad i Stockholm.

Allt mer i vårt samhälle blir nu snabbt allt mer digitalt, vilket leder till att allt fler av oss litar allt mer på de digitala system vi har. I dagsläget använder allt fler, till och med våra allra yngsta, digitala tjänster. Faktum är att hälften av alla våra tvååringar använder internet idag, och det digitala innanförskapet fortsätter öka.

Den digitala utveckling vi nu står mitt uppe i har gått rekordsnabbt. När vi i Alliansregeringen tillträdde 2006 fanns inte ens mobilt bredband. Sju år senare använder nästan 7 av 10 svenskar en smart mobil, som man inte bara kan ringa med utan också har snabb internetuppkoppling och större datorkapacitet än vad de stora stationära datorer som fanns i regeringskansliet hade, när vi flyttade in i Rosenbad 2006.

Det betyder att en klar majoritet av oss svenskar idag går omkring med en kraftfull dator i fickan, som innehåller all tänkbar känslig information, som bankkoder, affärshemligheter, privata uppgifter och så vidare. Men inte särskilt många har nog tänkt på att skaffa sig ett virusskydd eller en brandvägg på sin smarta telefon.

Det mål regeringen och riksdagen slagit fast är att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Det framgår av den digitala agendan för Sverige som regeringen antog för ungefär två år sedan. Det är ett ambitiöst mål, och för att lyckas nå det måste både medborgare och företagare ha förtroende för och vilja använda våra it-system. Att kunna garantera en säker, motståndskraftig och tillförlitlig elektronisk kommunikationsmiljö är en framtidsfråga, för Sverige och alla andra länder.

De hot som idag finns mot våra elektroniska kommunikationsnät och it-system är olika. Det kan vara allt ifrån hot som kommer ur rent tekniska fel till hot som handlar om den mänskliga faktorn eller om att människor medvetet försökt sätta viktiga it-system ur spel. Till det kommer att exempelvis väderfenomen, naturkatastrofer och olyckor kan påverka vår it-infrastruktur, och på det området har vi effekterna från stormarna Gudrun, Per och nu senast Hilde i Västerbotten i färskt minne.

Idag genomförs medvetna it-attacker på en rad olika sätt, med många olika syften och väldigt olika omfattning. Varje dag, året om, förmodligen just nu, bedrivs det avancerade operationer mot svenska intressen. Och det rör sig om hela skalan: från it-intresserade ungdomar, som sysslar med rackartyg, till högt kvalificerade aktörer med betydande resurser.

Dräför behöver vi ha en bra, och allt bättre, helhetssyn på vad i vårt samhälle som behöver skyddas, vilka hoten är och hur vi ska förstärka vårt skydd. Och det är precis därför som vi i regeringen nu har fattat beslut om att tillsätta en utredning som ska ta fram förslag till en ny bred, nationell strategi för säkerhet i elektroniska kommunikationsnät och it-system.

Den nya nationella strategin ska lägga grunden för en samlad politik och omfatta informationssäkerhetsarbete på alla nivåer och områden i samhället och vara ett övergripande sammanhållet ramverk för hur arbetet med informationssäkerhet ska bedrivas i Sverige. Tanken är att vi, när strategin finns på plats, ska kunna utforma mer detaljerade riktlinjer och handlingsplaner för olika områden och sektorer.

Det uppdrag som utredaren har fått är att:

Föreslå övergripande mål för samhällets informationssäkerhetsarbete, och hur Sverige ska upprätthålla säkerhet och integritet i samhällsviktig it-infrastruktur,
Klargöra begrepp som används inom informationssäkerhetsområdet och vid behov föreslå förtydligande eller alternativa benämningar och definitioner, särskilt av sådana som används i förslaget till nationell strategi,
Redovisa statliga myndigheters ansvar och roller utifrån de uppgifter och uppdrag på informationssäkerhetsområdet som de har i dag, och
Föreslå en nationell strategi för hantering och överföring av information i elektroniska kommunikationsnät och it-system,

Samtidigt som vi fattade beslut om direktiven bad vi också Erik Wennerström, till vardags Generaldirektör för Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, att genomföra utredningen. Erik har disputerat i juridik och har tidigare arbetat med frågor som rör rättsväsendet på Justitiedepartementet, Folke Bernadotte-akademin, och på Utrikesdepartementet. Senast den 1 december 2014 ska Erik presentera sina förslag.

Läs mer på Riksdag & Departement, Computer Sweden och på SvD. Om du i efterhand vill se presskonferensen i sin helhet kan du se den här

Sverige – Kina, tur och retur

För en stund sedan lämnade jag kinesisk mark med Finnairs morgonflyg från Peking mot Stockholm, med byte i Helsingfors. Och även om en sådan här intensiv vecka – med många intryck, tal, möten med nya människor och överläggningar – ofta mår bra av att få landa och mogna innan man helt och fullt summerar vad man varit med om, så tänkte jag ändå försöka mig på att börja göra just det, nu när jag för ovanlighetens skull har hela 8,5 timmar helt ”fri” tid, utan tillgång till vare sig sms, Twitter, Facebook, internet eller någon annan typ av digital kommunikation.

Att försöka förstå sin omvärld och sina motparter lite bättre är grundläggande för att vi som människor, företag, organisationer och länder med olika utgångspunkter och olika syn på olika saker, ska kunna förstå varandra och varandras behov, och kunna komma överens och utvecklas, sida vid sida eller i samverkan med varandra. Och just det, att få en inblick i hur man i en helt annan kultur, i en helt annan samhällsstruktur och i ett helt annat politiskt system än i det som är vårt, tänker och resonerar är ett av skälen till att det är viktigt att som minister då och då ta sig tid att resa till andra länder. Visst kan vi, i dagens moderna medievärld där nästan all information vi behöver och vill ha finns tillgänglig bara en knapptryckning bort dygnet runt, läsa in och följa med i vad som händer också i andra länder bara genom att hänga med i aktuell litteratur och vad som rapporteras online. Men helt och fullt kan det aldrig ersätta den dimension som tillkommer när man får möta människor öga mot öga, när man får höra dem med egna ord beskriva sina viktigaste utmaningar och vilka prioriteringar man gjort.

Det gäller inte minst ett land som Kina, som på så många sätt – mänskligt, kulturellt, politiskt – skiljer sig så oerhört mycket från oss västerlänningar och från våra välutvecklade öppna och demokratiska samhällen.

Fortsätt läs här

Sverige gör avtryck

Stämningen var högre hos delegationen än på Hong Kong-börsen.

Efter Tokyobörsen är Hongkong Asiens största finansiella handelsplats och har ett rykte om sig att vara en stabil institution. Genom sitt transparenta men samtidigt hårda regelverk, innebär en notering här en kvalitetsstämpel som framförallt många företag i Fastlandskina strävar efter. Det här är egentligen inga nyheter, men det inte så många känner till är att deras tekniska plattform är utvecklad i Sverige.

Och så har det varit ända sedan 1994. När jag besökte Hongkongbörsen idag fick jag träffa flera av deras medarbetare, men också representanter från Nasdaq OMX i Stockholm som berättade om att Hongkongbörsen i nästa vecka ska ta i drift en ny version av deras svenskutvecklade it- plattform.
Inte minst tack vare sin finansiella betydelse har Hongkong idag utvecklats till en av de mest uppkopplade platserna i världen, och efter Luxemburg är Hongkong den del av världen som har störst bandbredd gentemot omvärlden, räknat per invånare.

Det gör avtryck i internationella mätningar. När FN-organet, den internationella telekomunionen (ITU), kom med sin rapport i måndags visade den att Hongkong nu tar steget in på en tiondeplats när det gäller it-mognad, och hamnar på andra plats i Asien. Ännu mer glädjande, åtminstone för Sverige, är att vi i samma mätning håller vår andraplats, precis efter Sydkorea.
På plats här i Kina märks det att det i Hongkong finns en klar ambition om att de ska bli ännu bättre. Det visar sig inte minst genom att man är väldigt nyfiken på vad vi i Sverige har gjort och som ligger bakom att vi för det mesta hamnar på topplaceringar i denna och liknande internationella rankingar.

Det märktes idag på Ericssons fullsatta it-seminarium om den digitala agendan för Sverige, som jag deltog i direkt efter mitt besök på Hongkong-börsen. Ett av mina budskap på det seminariet, vid sidan om att berätta om själva innehållet i den digitala agendan, var att det inte räcker att få med sig it-experterna och en entusiastisk it-minister, om man vill vara säker på att skapa en strategi som verkligen träffar rätt och som alla berörda parter står bakom och kommer göra sitt yttersta för att förverkliga. I själva verket är ju it allt mer ett horisontellt område som påverkar samhällets alla sektorer. Ska vi kunna dra full nytta av de möjligheter som digitaliseringen ger så måste vi få med alla berörda aktörer på banan, och då är ett öppet och inbjudande arbetssätt, både när man utformar strategier och ska genomföra dem, en absolut nödvändighet.

Ericssons seminarium om den digitala agendan blev min sista programpunkt i Hongkong för den här gången, innan jag fortsatte till Kinas fastland. Mitt första besök på fastlandet var ett besök hos Ericssons främsta konkurrent Huawei, som har sitt huvudkontor precis i gränstrakten mellan Hongkong och Shenzhen. Huawei, som grundades så sent som 1988, har på kort tid gått från att tillverka produkter på licens, till att själv utveckla egna högteknologiska produkter, och numera äger en hel del av deras forskning och utveckling rum i Kista utanför Stockholm.

En av de viktiga principerna som vi i den svenska regeringen alltid står upp för är värdet av frihandel och av välfungerande konkurrens. Och därför passade jag när jag besökte Huawei på att prata en del om detta. Att den svenska regeringen, precis som vi välkomnar att Huawei etablerat sig och investerar i Sverige, också sätter stort värde på att Ericsson och andra europeiska företag kan investera och verka i Kina. All vår erfarenhet talar nämligen för att både företag och samhällen mår bra av frihandel och konkurrens, också på ens egen hemmamarknad. Och jag noterade med tillfredsställelse att just den inställningen var någonting som man noterat tydligt på Huawei och att just det också var ett av de viktiga skälen när Huawei år 2000 bestämde sig för att etablera sin första forskningsanläggning utanför Kina just i Kista och Sverige.

Också på hemmaplan är jag närvarande idag, i Expressens intervju om den gästföreläsning som jag ska hålla på det ansedda Tsinghua-universitet i Peking nu på fredag. Som framgår av den artikeln kommer jag då och där bland mycket annat prata om den kanske viktigaste faktorn bakom Sveriges välstånd, nämligen vår tradition av stark öppenhet mot omvärlden.

Sol över budgetsatsningarna på energi och it

Anna-Karin Hatt i Karlstad

Det stämmer! Solen skiner verkligen i Karlstad och den sken över Hedenverket där jag idag presenterade regeringens budget för 2014. Och på ett sätt är det en händelse som ser ut som en tanke – eftersom en av de allra bästa nyheterna på energiområdet i budgeten är regeringens förslag om att sänka skatten på egenproducerad solel och annan förnybar energi.

Mycket av budgetsatsningarna på it- respektive energiområdet har jag den senaste tiden presenterat här på bloggen, i debattartiklar och på nyhetsplats i olika medier de senaste veckorna. Men inte allt.

För Karlstad Energi presenterade jag idag att regeringen i budgeten föreslår sänkt skatt på den el som värmeföretag och jord- och skogsbruk förbrukar för att framställa värme som levereras till industrin. Den satsningen innebär sänkta kostnader för fjärrvärmeföretagen om 35 miljoner kronor per år, från och med 2015, och innebär att vi kommer till rätta med den konkurrenssnedvridning som finns mellan industrin och värmeföretagen. Med anledning av den satsningen, och resten av satsningarna i budgeten, medverkade jag i SR Värmland. Om budgeten och besöket på Hedenverket rapporterade också NWT, Värmlands Folkblad liksom Svt Värmlandsnytt.

På it-sidan finns också en viktig nyhet kvar att uppmärksamma, vilket Computer Sweden gör idag där de skriver om att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över hur vi bättre kan ta till vara och använda den samlade it-infrastruktur som olika statliga aktörer (som Trafikverket, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Teracom) förfogar över för att nå regeringens bredbandsmål.

Ser man till den samlade budgeten som Alliansregeringen nu lagt på riksdagens bord så innebär satsningarna på energi- och it-områdena i korthet:

Vi föreslår som sagt sänkt skatt för egenproducerad förnybar el. Satsningen utformas som en skattereduktion och är ett led i regeringens arbete för att öka andelen förnybar el och stärka konsumenternas ställning på energimarknaden. Skattereduktionen kommer göra det mer attraktivt framför allt för många enskilda fastighetsägare att bli sin egen elproducent genom att installera småskalig förnybar el som solel och vindkraft.

Vi tar i budgeten också nya steg för att förbättra tillgången till riskvilligt kapital för miljöteknikföretag. Fram till och med 2020 kommer vi satsa cirka 700 miljoner kronor i en ny grön investeringsfond. Syftet med den nya gröna investeringsfonden är att förbättra möjligheterna att finansiera affärsidéer som tydligt bidrar till en smartare energianvändning och till att minska utsläppen av koldioxid. Den gröna investeringsfonden ska särskilt investera i små och medelstora företag som behöver nytt kapital och ny kompetens för att kunna fortsätta utvecklas. Om detta skrev Annie och jag också på DN Debatt.

På transportsidan satsar vi på ett miljöbilspaket . Syftet med det paketet är att öka andelen miljöbilar på våra vägar och öka användningen av förnybara drivmedel. Miljöbilspaketet består av tre delar; en treårig förlängning av det nedsatta förmånsvärdet för de bästa miljöbilarna, ett nytt kvotpliktsystem för att öka andelen låginblandade förnybara drivmedel i bensin och diesel samt fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel till exempel E85 och biogas.

Dessutom föreslår vi i budgeten att satsningen på den kommunala klimat- och energirådgivningen till familjer, organisationer och företag ska förlängas. Under 2015-2017 kommer vi satsa 140 miljoner kronor per år på att de kommunala klimat- och energirådgivarna ska kunna fortsätta ge värdefulla kostnadsfria råd om hållbar energiteknik. Om detta skrev jag i dagens Svenska Dagbladet.

För att komma till rätta med konkurrenssnedvridningen mellan industrin och värmeföretagen föreslår regeringen i budgeten för 2014, som sagt, sänkt skatt på den el som värmeföretag och jord- och skogsbruk förbrukar för att framställa värme som levereras till industrin. Satsningen innebär sänkta kostnader för värmeföretagen om 35 miljoner kronor per år, från och med 2015.

Dessutom förslår vi nya resurser för tillsyn av energideklarationer och resurser till tillsyn av individuell mätning på cirka 20 miljoner kronor per år.

På it-området fortsätter vi i budgeten arbetet med att underlätta vardagen för människor och företag, och ökar tempot för att vi ska få en mer digitaliserad statsförvaltning. Nästa år kommer vi satsa 38 miljoner kronor på att starta upp det fleråriga utvecklingsprogrammet ”Det digitala steget”. Det digitala steget ska innehålla strategiska utvecklingsprojekt som gör det enklare för enskilda och företagare att ha kontakt med det offentliga, samtidigt som den offentliga förvaltningen kan jobba effektivare och se till så att varje skattekrona kan räcka till mer.

I budgetpropositionen aviserar vi också att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över hur vi bättre kan ta till vara statens samlade it-infrastruktur för att nå regeringens bredbandsmål. Som ägare av Trafikverket, Svenska Kraftnät, Teracom och Vattenfall förvaltar staten en betydande mängd it-infrastruktur för bredband, i form av optisk fiber och kanalisation. Den statligt ägda bredbandsinfrastrukturen finns över hela landet och aktörernas nät kompletterar ofta varandra. För att se över hur denna it-infrastruktur bättre kan användas för att förverkliga regeringens bredbandsstrategi kommer en utredare utses som får till uppgift att titta på möjligheten att skapa en effektivare och mer samordnad användning av statens samlade bredbandsinfrastruktur.

Med de satsningarna i budgeten, där vi tar nya viktiga steg för att ställa om till ett hållbart och grönt Sverige, är de inte svårt att vara stolt, som centerpartistisk it- och energiminister. Och imorgon skiner solen helt säkert i Karlstad, igen. Men då över alla centerpartister som från imorgon samlas till stämma här, för att fatta beslut om nya steg i en hållbar politik för hela landet.

Lyssna: Hela intervjun med Anna-Karin Hatt i SR Värmland

Smartare förvaltning med Det digitala steget

Lägre kostnader med färre fönsterkuvert ger pengar till fler e-tjänster

Strax innan jul förra året lanserade jag regeringens e-förvaltningsstrategi som syftar till att vi ska göra den offentliga förvaltningen enklare, öppnare, och effektivare. I den kommande budgeten kommer vi i regeringen ta nya steg för att underlätta vardagen för människor och företag, och ökar tempot för att vi ska få en smartare och mer digitaliserad statsförvaltning. Där återfinns nämligen det nya fleråriga utvecklingsprogrammet ”Det digitala steget”, som nästa år tillförs 38 miljoner kronor och som därefter är tänkt att omfatta betydligt mer än så.

Men viktigare än de nya fräscha 38 miljonerna är den princip som vi slår fast där vi pekar på att det är en del de framtida besparingar som vi, tack vare smarta digitala lösningar, kan göra i våra myndigheter som framöver ska användas för att finansiera utvecklingen av nya e-tjänster. Och det är ingen dum sak. För när fler medborgare och företagare får tillgång till enkla e-tjänster så leder det också till att den offentliga förvaltningens kostnader minskar. Genom att göra smarta investeringar som minskar kostnaden för den offentliga förvaltningen, och använda endel av de pengar vi sparar till att utveckla nya smarta e-tjänster kan vi både göra livet och vardagen enklare för oss medborgare och för många företag, samtidigt som vi sparar på skattebetalarnas pengar.

Låt mig ta ett konkret exempel för att det ska bli tydligt hur vi tänker. När vi nu utvecklar den nya tjänsten Mina meddelanden, som myndigheter kan ansluta sig till och som gör det möjligt för dig som privatperson att välja att istället för att få all myndighetspost hem i fönsterkuvert i brevlådan få dem till en samlad säker brevlåda på nätet så inebär det förstås en stor förenkling för dig som medborgare (och en hel del minskad miljöbelastning därtill när tryck och transporter går ner) men det innebär också att myndigheterna kan spara stora pengar genom att ersätta dyra fönsterkuvert med den säkra e-tjänsten minameddelanden.se. En del av de besparingar myndigheterna gör genom att använda den tjänsten istället för att skicka tusentals pappersbrev till oss medborgare kommer vi att använda för att utveckla ännu fler e-tjänster. Vilket innebär att vi få får en allt mer medborgartillvänd offentlig förvaltning, samtidigt som vi är rädda om skattebetalarnas pengar.

Men minameddelanden.se är långt ifrån den enda e-tjänsten som kan göra förvaltningen enklare, öppnare och effektivare.

Ett annat utvecklingsprojekt, som jag har stora förväntningar på, är Informationsväg Försäkringskassan-Vården som syftar till att skapa nya, elektroniska kommunikationsvägar mellan Försäkringskassan och vården för att minska antalet felaktiga intyg, förbättra beslutsunderlagen i vården och kunna ge snabbare besked till patienter och sjukskrivna. Ett pilotprojekt har varit igång mellan 2010-2012 och bara det pilotprojektet beräknas ha sparat hela 142 miljoner kronor.

Ett tredje handlar om att minska företagens uppgiftslämnande så att man som företagare bara ska behöva lämna in en uppgift en gång via en enkel e-tjänst, istället för att SCB, Skatteverket eller Bolagsverket ska begära in samma uppgifter flera gånger. En tjänst som det är lätt att se kommer spara mycket tid och mycket frustration för småföretagare som bör få chansen att så mycket som möjligt koncentrera sig på att utveckla sitt eget företag.

Ett fjärde är Riksantikvarieämbetets webbplats kringla.nu, som är ett slags digitalt bibliotek på nätet som är öppet för alla och där man samlar digital dokumentation av kulturhistoriskt viktiga föremål från svenska muséer och kulturminnesmärken, i hela landet. Bland mycket annat finns där dokumentation om 2,4 miljoner föremål och strax under en miljon historiska fotografier, fritt tillgängliga för alla.

Det här är fyra exempel på strategiska utvecklingsprojekt som redan idag är i drift eller på väg ut. Är du nyfiken på att veta mer kan du på E-delegationens webbplats hitta en komplett lista över alla de projekt som de just nu jobbar med.

Men vi behöver inte stanna där.

Tänk om vi i framtiden skulle kunna få e-tjänster som verkligen sätter den enskilda människan i centrum. Tänk exempelvis på de som blir föräldrar till barn med särskilda behov. Idag får de i stor utsträckning själva hantera en lång rad olika myndighetskontakter för att få den hjälp de behöver. Det kan vara Hjälpmedelsinstitutet, Försäkringskassan, vården, socialtjänsten i kommunen och mycket annat. Om vi i framtiden kunde få en e-tjänst som tar hand om nästan alla dessa kontakter skulle det kunna underlätta enormt och göra att föräldrarna kan fokusera på barnets behov. En e-tjänst där man bara behöver lämna information en gång och där allt sedan sköts automatiskt eller av handläggare på myndigheter som i datasystem redan har tillgång till den information som behövs utan att man behöver be föräldrarna om samma information gång på gång.

Lyckas vi få sådana medborgarvänliga e-tjänster på plats, ja då har vi på allvar börjat sätta medborgaren i centrum för den offentliga förvaltningen.

Om denna budgetnyhet rapporterar TT idag.

Ta vara på den digitala kraften i skolan

Anna-Karin Hatt och Ulrika Carlsson utanför IT-gymnasiet i Sundbyberg.

Redan 1998 öppnade IT-gymnasiet i Sundbyberg, som Sveriges första fristående skola på gymnasienivå med it-inriktning. IT-gymnasiet har, med sina 250 elever och tre program, verkligen tagit till sig fördelarna med it där, och när man började sin verksamhet var man först med att erbjuda en dator till varje elev. Det var en av anledningarna till att det var just där som jag och Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson, riksdagsledamoten Ulrika Carlsson, presenterade Centerpartiets nya rapport om it i skolan – Använd den digitala kraften i skolan.

Den svenska skolan står inför en rad utmaningar. En av de viktigaste är att använda moderna redskap som kan hjälpa våra barn och unga att göra mesta möjliga av sin egen förmåga, och lära sig mer. Mer it och smartare it är inte det enda, men det är ett av de verktyg som skolan behöver ta till sig och använda för vi ska få en skola som hänger med i sin tid och en skola som på bästa sätt klarar av att lösa sitt kärnuppdrag: att ge alla barn en bra utbildning och en bra start för vuxenlivet.

Aktuell statistik från Skolverket visar att datortätheten har ökat betydligt, både i grund- och gymnasieskolan, och både bland kommunala och fristående skolor. Men Skolverkets siffror visar också något annat. Trots att det nu finns fler datorer i skolan så ligger själva användninghen av de digitala verktygen i skolan kvar på en alldeles för låg nivå. De senaste fem år har nästan ingenting hänt när det gäller it-användningen, utan fortfarande är det ungefär hälften av våra högstadieungdomar som sällan eller aldrig får använda datorer under lektionstid. Samtidigt ser vi, i internationella mätningar, att svenska elever är betydligt sämre än barn och unga i andra länder, när det gäller vissa it-relaterade uppgifter.

Tekniken finns. Möjligheterna finns. Nu är det dags för vilja och att på allvar ta vara på den digitala kraften i skolan.

Därför lägger nu Centerpartiet fram fem förslag för mer och bättre it i skolan:

Alla skolor ska ha en it-strategi
– För att man ska kunna använda it på ett strategiskt och riktigt sätt i skolan behövs det en aktuell it-strategi som tar sikte på hur it kan användas för att stödja pedagogiken. Därför kommer Centerpartiet verka för att alla kommuner och alla skolhuvudmän skaffar sig en aktuell it-strategi.
Ett nationellt digitalt lärarlyft
– Mellan var fjärde och var femte lärare anser inte att de har tillräcklig kompetens för att kunna använda modern it i sin undervisning. De behöver få vidareutbildning, och därför bör regeringen satsa i storleksordningen 500 miljoner kronor på ett nationellt digitalt lärarlyft..
Ökad forskning inom it-baserad pedagogik
– Den forskning som finns om it i skolan visar på att man med smart it-använding kan nå positiva effekter när det gäller barns inlärning, inte minst deras språkutveckling. Men denna pedagogik är ung och mer återstår att lära. Därför behövs det mer forskning om hur it bäst kan användas i det pedagogiska arbetet.
Fler lärosäten bör ge öppna kurser på nätet
– Internationellt ger allt fler högre lärosäten nu mkurser och utbildningar på nätet. Fler svenska lärosäten bör använda sig av nätbaserad undervisning och vara med och lägga ut föreläsningar och kurser på internet.
Underlätta distans- och fjärrundervisning i skolans alla ämnen
– Modern it öppnar nya möjligheter att erbjuda de bästa lärarna och bra utbildning via distans, också till skolor i gelsbygd eller skolor som annars har svårt att leva upp till de nya kraven på att lärare ska vara legitimerade och ha rätt behörighet. Därför bör lagstiftningen göras om så att fjärrundervisning tillåts inom skolans samtliga ämnen och kurser, inte bara inom språk som en ny utredning nyligen föreslos.

Om du vill läsa rapporten i sin helhet hittar du den här. Med på IT-gymnasiet i Sundbyberg var också Computer Sweden och rapporten har uppmärksammats av flera ledarsidor. Däribland LT Södertälje. Liksom av IT- och Telekomföretagens blogg. Lyssna även på Ekots inslag här nedan:

Uppdrag: bättre mobiltäckning

Nokia 2110. Foto: Muzzamo / wikimedia Commons

Nokias 2110 från 1994, en telefon som i PTS mätning klarade 10 ggr fler uppkopplingar än förra årets modell S3 från Samsung.

Vi lever allt mer mobila liv. Oavsett var vi råkar befinna oss, oavsett vad klockan råkar vara, så räknar vi numera med att vi ska kunna ringa och surfa med våra mobiler oavsett var vi befinner oss. På väldigt kort tid har allt fler av oss vant sig vid att ha tillgång till alla tjänster och all information vi behöver, bara en knapptryckning bort. Och tillgången till den mobila tekniken påverkar nu allt tydligare jobben och tillväxten. Att ha, eller inte ha, tillgång till bra mobiltelefoni kan vara det som avgör om man kan driva sitt företag vidare, eller tvingas lägga ned. Det kan vara det som avgör om man kan ringa 112 när det krisar, och få hjälp, eller inte. Och det märks också i mobilnäten. Bara det senaste året har mängden data vi skickar i mobilnäten ökat med hela 75 procent.

Sverige ska ha bra mobiltelefoni och bra mobila kommunikationer. Just därför krävs det att operatörerna fortsätter göra stora investeringar i sina mobilnät. De måste klara av att hänga med och bygga ut kapaciteten när allt fler vill använda den mobila tekniken allt mer. Vi behöver nät som klarar allt fler användare, och som täcker allt mer av landet.

Den viktigaste informationen, när man ska köpa mobilabonnemang, är vilken täckning och vilken hastighet olika operatörer erbjuder. För att få den informationen är operatörernas täckningskartor viktiga. Alla konsumenter har rätt att få en sanningsenlig och heltäckande information, så att man kan få veta vilken operatör man ska ringa eller surfa med, och vilka abonnemang som möter ens egna behov allra bäst. Kanske vill man hitta en operatör som kan erbjuda bra täckning både när man är hemma, när man är på landet eller på resande fot däremellan. Ska konsumenterna i det läget kunna fatta rätt beslut, och få det man har blivit lovad, måste täckningskartorna stämma med verkligheten. En täckningskarta som inte håller vad den lovar är falsk marknadsföring.

Under våren har vi fått tydliga tecken på att mobiloperatörernas täckningskartor många gånger är missvisande. Och just därför har jag varit väldigt tydlig mot operatörerna och inskärpt att om man lovat sina kunder täckning så har man också ett ansvar att ordna det.

I samma anda gav jag och regeringen så sent som i maj tre uppdrag, för att förbättra mobiltäckningen och påskynda utbyggnaden. Ett av dem var att ge Post- och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att göra stickprovsundersökningar i olika delar landet för se om det finns en skillnad mellan vad operatörernas täckningskartor lovar, och hur den faktiska mobiltäckningen ser ut. Detta uppdrag har PTS idag redovisat till regeringen. Som befarat kan jag konstatera att det finns fog för kritiken mot operatörernas täckningskartor. Men mätningen visar också att alla operatörer inte ska dras över en kam. Det förefaller nämligen finnas stora skillnader mellan de olika operatörerna, när det gäller vad man lovat och vad man verkligen ger sina konsumenter.

PTS har mätt den faktiska täckningen på tio platser, i olika delar av landet. En av operatörerna har täckning som överensstämmer med eller till och med överträffar täckningskartan på nio platser av tio. För två andra operatörer gäller det omvända, dvs. de lever endast upp till sina täckningskartor på en av tio undersökta platser. Dessutom finns det skillnader mellan den verkliga, uppmätta datahastigheten och den operatörerna lovat på sina täckningskartor. Bara i cirka en fjärdedel av fallen var den faktiska hastigheten den man lovat på kartorna. Detta visar att det omfattande missnöje som vuxit fram under våren i stora delar varit och är befogad. PTS stickprovsundersökning borde studeras noggrant av alla operatörer, och vissa operatörer förefaller ha större skäl att göra det än andra.

Ett annat intressant resultat av undersökningen är hur olika mottagningsegenskaper olika telefoner har. Tidigare har både danska och svenska studier visat på stora skillnader mellan olika modellers mottagningsförmåga. Nu visar även PTS undersökning att exempelvis Nokias 2110 som kom redan 1994 klarade 40 uppkopplingar vid 50 testade mätpunkter, att jämföra med Samsungs S3 som endast klarade 4 uppkopplingar i samma mätpunkter.

Att gräva i byrålådorna efter gamla pensionerade mobiltelefoner är givetvis inte något vettigt alternativ för den konsument som vill ha vettig mobiltäckning. Att våra smarta telefoner verkar bli allt sämre på att ta emot radiosignaler är ett problem som terminaltillverkarna nu verkligen måste ta på allvar.

Nu kommer jag, tillsammans med mina medarbetare, att gå igenom PTS undersökning i detalj. Så snart vi är klara med det kommer jag återkomma med eventuella förslag om vad vi ytterligare kan göra för att förbättra både den faktiska mobiltäckningen, och den information mobilkonsumenterna får.

Ett digitalt handslag, för skolans skull

Ett traditionellt handslag mellan Anna-Karin Hatt och SKL:s ordförande Anders Knape

I den digitala agendan för Sverige har regeringen och riksdagen slagit fast att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Och arbetet med att nå det målet ger nu väldigt tydliga resultat. Idag får Sverige topplaceringar både när EU-kommissionen rankar medlemsländerna, och när organisationer som World Economic Forum, NSN Connectivity Scorecard och Web Index jämför hur it-mogna länder är.

Skälet till att vi placerar oss så högt är att många människor, byalag och företag runt om i landet nu arbetar hårt för att det tuffa svenska målet ska nås. Väldigt många företag och organisationer har t.ex. valt att bli det vi kallar för signatärer till den digitala agendan, vilket innebär att de förbinder sig att för egen räkning bidra till att Sverige ska bli ännu mer digitalt framstående. Bland alla dessa signatärer hittar vi Sveriges kommuner och landsting (SKL).

SKL är ju samarbetsorganisationen för alla kommuner och landsting i Sverige. Och därför är de väldigt viktiga. För när vi som medborgare har kontakt med det offentliga för att få den välfärd vi behöver eller ta vara på våra rättigheter eller fullgöra våra skyldigheter så är det ofta till sin kommun eller sitt landsting som man vänder sig. Så är det med barnens barnomsorg, ungdomarnas skola och den vardagliga vården. Det innebär förstås att vi, om vi verkligen ska kunna bli bäst i världen på digitalisering, måste se till så att alla kommuner och landsting i Sverige sätter de digitala frågorna högt på sin dagordning.

När vi i Alliansregeringen antog vår nya e-förvaltningsstrategi i december förra året (en strategi som syftar till att skapa en digitalt samverkande statsförvaltning) så slog vi fast målen om att vi ska skapa en enklare, öppnare och effektivare statsförvaltning. och det är mål som stämmer väl överens med de mål som SKL slagit fast i sin egen strategi för eSamhället.

Just därför att det så ofta är en kommun eller ett landsting som man som medborgare möter när man har med det offentliga att göra så är jag idag väldigt glad och stolt över att kunna presentera att jag nu å regeringens vägnar slutit en överenskommelse med SKL som ska göra Sverige mer digitalt, där SKL ska genomföra fyra viktiga saker:

Arbeta med att främja digitaliseringen och fler områden i den digitala agendan
Utarbeta ett ramverk för utvärdering och utveckling av digitaliseringen i skolor
Etablera ett samverkansforum för skola och it
Ta fram förslag på hur den digitala samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter kan förbättras

Extra glad är jag för samverkansforumet för skola och it, som ska bli en mötesplats för dialog och samverkan mellan aktörer som har intresse av, och kan bidra till, att skolan använder digitaliseringens möjligheter på ett bra sätt, både i lärandet och för skolans administration. Forumet ska vara en plattform där aktörer tillsammans kan skapa konstruktiva lösningar som bidrar till att skolorna bättre kan nå de mål som finns i läroplanen när det gäller användning av modern teknik, men ska också bidra till att höja administrationens effektivitet.

Jag tror och hoppas att denna överenskommelse kommer leda till mycket tydliga resultat, både i skolan och i den offentliga administrationen!

Mer bredband för pengarna

Kristina Alsér överlämnar delbetänkande till Anna-Karin Hatt

Sedan Alliansen vann valet 2006 har vi från regeringens sida satsat ungefär 2,5 miljarder kronor på att bygga ut bredband på landsbygden, främst genom den svenska delen av EU:s landsbygdsprogram. Merparten av de pengarna har gått till fiber till byn-projekt i områden där privata marknadsaktörer inte varit beredda att investera.

Regeringens bredbandssatsningar har gett väldigt stor utväxling för varje satsad skattekrona. Det har jag själv kunnat se, t.ex. när jag invigde Ransbysätters fibernät, en by med under 60 invånare!

Men även om vi kan se att pengarna redan givit fantastiska resultat så måste vi fundera på hur vi kan bli ännu effektivare och få satsningarna att räcka till ännu mer.

Just därför tillsatte jag på Luciadagen förra året Bredbandsutredningen, under ledning av landshövding Kristina Alsér. En utredning som bland annat ska utvärdera regeringens bredbandsstrategi och titta på hur de offentliga stödprogrammen skulle kunna effektiviseras.

Idag kunde jag så ta emot utredningens delbetänkande där de bland annat föreslår att olika offentliga stödformer ska slås samman, att vi borde införa ett offentligt stöd för att inrätta så kallade regionala bredbandskoordinatorer, och att Post- och Telestyrelsen borde få i uppdrag att ta fram en byanätskarta, i syfte att förenkla samarbetet mellan byanät och telekomoperatörer.

Jag tror att det kan finnas mycket att vinna på bättre samordning av bredbandsutbyggnaden. Ett av de intressanta exempel som Bredbandsutredningen tar upp i sitt delbetänkande är hur ett byanät i Västra Götaland, Bolstad Bredband, arbetat. När de byggde ut sitt nät samordnade de fiberinvesteringen med en utbyggnad av kommunalt vatten, vilket ledde till att de kunde sänka kostnaden påtagligt. Tack vare offentligt stöd och bra planering kunde 118 hushåll och 65 företag i Bolstad förra året få mycket snabb anslutning till internet.

Idag har 53 % av våra svenska hushåll och företag möjlighet att skaffa sig ett bredbandsabonnemang med en hastighet om minst 100 Mbit/s. Det mål vi i regeringen arbetar för att förverkliga är att 90 % av alla hushåll och företag ska kunna få så snabbt bredband senast år 2020. Både jag och PTS gör bedömningen att det målet är inom räckhåll, men ska vi lyckas med det måste vi alla arbeta ännu hårdare och ännu mer effektivt. Bredbandsutredningens delbetänkande är ett viktigt steg på vägen som bidrar till att peka på hur det målet kan nås.

Tag Archives