Tag Archives

Mer makt till mobilkunderna

Avtalen för mobilabonnemang måste bli enklare. Foto: MIKI Yoshihito

Avtalen för mobilabonnemang måste bli enklare. Foto: MIKI Yoshihito

Just nu går utvecklingen på den svenska mobilmarknaden väldigt snabbt framåt. Idag rapporterar t.ex. Post- och Telestyrelsen att 93 % av alla svenska hushåll och företag nu har tillgång till den fjärde generationens mobilnät, så kallad 4G eller LTE, vilket är nästan dubbelt så många som året innan. Och ökningstakten är nu allra snabbast på landsbygden där 79 % nu har tillgång till 4G, vilket ska jämföras med bara 10 % året före.

Just nu rullas också 4G ut på det så kallade 800-bandet, ett frekvensband som har väldigt goda yttäckningsegenskaper vilket ger väldigt bra möjligheter att förse den svenska landsbygden med mycket snabb mobil uppkoppling, vilket är väldigt efterlängtat och väldigt positivt.

Samtidigt som vi får sådana här, väldigt glädjande, besked nås vi också av andra, mindre glädjande, signaler, inte minst att antalet klagomål mot operatörerna tydligt ökat, vilket är ett tecken på att många konsumenter inte tycker att operatörerna lever upp till de löften de ger.

För mig, som ansvarig minister, är det väldigt viktigt att konsumenterna på mobilmarknaden på ett enkelt sätt ska kunna få veta vad deras avtal innehåller och inte, och därför tog jag och regeringen så sent som i somras initiativ till att de regler som ska ge konsumenterna den rätten har skärpts. Som konsument har man idag rätt att få veta om det finns några begränsningar i ett abonnemang (exempelvis en blockering av Skype) och man har också rätt att få veta vilken den lägsta totala kostnaden för en mobil med en viss bindningstid är. De förändringar vi gjort innebär att att kunderna fått bättre möjligheter att jämföra mobiler och abonnemang och att hitta det alternativ som passar dem bäst.

Men samtidigt finns det en del områden där villkoren ännu inte är lika tydliga och lika konsumentvänliga, framförallt när det gäller uppsägningstiden för abonnemang och de så kallade SIM-kortslåsen.

Tittar man på utvecklingen kan man tydligt se att operatörerna över åren gradvis förlängt uppsägningstiden för sina kunder. För inte särskilt länge sedan var en månads uppsägningstid allra vanligast, men idag är tre månader det vanligaste. I praktiken innebär det att bindningstiden smygförlängts med tre månader, eftersom väldigt många konsumenter inte känner till de uppsägningsregler som finns.

Jag vill att svenska mobil-, bredbands-, och TV-kunder ska ha enkla och tydliga regler. Är det 24 månaders bindningstid som gäller, så ska kunderna veta att bindningstiden är 24 månader, och inte 24 månader + ytterligare 3.

Samma enkelhet och kundvänlighet borde också gälla de så kallade SIM-kortslåsen. SIM-kortslåsen är en operatörsbindning som innebär att en mobiltelefon (eller surfplatta, digitalbox till TV osv) är knuten till, och bara kan användas med, en viss operatör. Om en kund köper en mobil (eller motsvarande) och, för att finansiera mobilen väljer en  viss bindningstid, så är det rimligt att mobilen under den tiden bara kan användas med den operatören. Men även om bindningsperioden löpt ut, och kunden betalt av sin mobil, tvingas många kunder idag betala extra för att få sin mobil upplåst. Det är inte rimligt. När bindningstiden är slut, och telefonen avbetald, ska mobilen självklart tillhöra kunden, och man ska kunna använda den med vilken operatör man vill, utan att behöva betala extra för att få SIM-kortslåset upplåst.

För att råda bot på de här problemen skickar jag och Näringsdepartementet, som Ekot rapporterar om nu på morgonen, idag ut en departementsskrivelse på remiss med förslag om att korta uppsägningstiden för abonnemang för elektroniska kommunikationstjänster till en månad. Samtidigt föreslår vi att SIM-kortslåsen automatiskt, och kostnadsfritt, ska låsas upp efter att bindningstiden löpt ut.

Självklart ska operatörer kunna ta betalt för att driva och investera i sina nät. Men de måste göra det på ett transparent sätt. Och vi som kunder måste på ett enkelt sätt kunna få veta vilka avtal vi tecknar och vilka kostnader och villkor som de är förknippade med. De förslag vi presenterar idag är rejäla steg framåt för att öka konsumentens makt på detta viktiga område.

I eftermiddags var jag även med i P4 Extra med Lotta Bromé på det här temat:

Lyssna: P4 Extra: Enkät: Har du koll på din uppsägningstid på ditt mobilabbonemang?

Första dagen att begära timvis mätning av el

Idag, den 1 oktober, är en viktig dag för alla Sveriges elkonsumenter. För från och med idag kan var och en som vill kostnadsfritt begära att få sin el mätt och debiterad per timme.

För den som väljer att gå över till timvis mätning av el innebär det att man, timma för timma, kommer kunna se hur den egna elförbrukningen varierar över dygnet. Och när man väl har den informationen kan man påverka sin egen elförbrukning och t.ex. styra den till de tider på dygnet när elen är som billigast.

I början kommer vi kanske få läsa av när elen är som billigast manuellt, men jag är helt övertygad om att utvecklingen kommer gå väldigt snabbt och att vi framöver t.ex. kommer få se allt fler app:ar som kommer hjälpa oss att hålla koll, och styra vår förbrukning på rätt sätt. Och vartefer kommer vi helt säkert få se allt fler maskiner som kommer kunna sköta det helt på egen hand. Det är en del av utvecklingen av så kallade smarta elnät.

Att kunna välja att köra energikrävande maskiner när kostnaden är som lägst, eller att kunna se den faktiska kostnaden för golvvärmen i badrummet, kommer bidra till att kunskapen och medvetenheten om den egna energianvändningen ökar, men det kommer också leda till en lägre elräkning för det enskilda hushållet.

Och när många går över till timvis mätning kommer det leda till ännu större – både ekonomiska och miljömässiga – vinster. För om fler konsumenter väljer timvis mätning och anpassar sin användning så sprids samhällets totala elförbrukning jämnare över dygnet. Och det kommer leda till lägre och färre pris- och konsumtionstoppar. Och det är sådant som gynnar alla konsumenter, samtidigt som vi slipper köra eller importera dyr fossilbaserad el för att täcka energibehovet när förbrukningen är som störst.

I grund och botten handlar timvis mätning om marknadsekonomi. Att vi som kunder kan reagera på priset vilket gör att marknaden fungerar bättre och effektivare. Timvis mätning öppnar upp för nya avtal och tjänster och kommer sporra energibolagen att erbjuda sina kunder en bättre service. Samtidigt som det blir lättare att ta emot och ta vara på en ökande produktion av vind- och solel med en mer flexibel elkonsumtion.

De flesta av oss har ingen aning om det, men faktum är att redan idag har de flesta av oss en smart elmätare där hemma, vilket innebär att den klarar av fjärravläsning av elförbrukningen på timbasis. Men trots det har få elbolag fram tills nu erbjudit sina kunder timavtal. Men från och med idag har du som elkund rätt att kostnadsfritt begära att få det.

Missa inte den möjligheten att göra skillnad – både för miljön och för den egna plånboken!

Tre huvudprioriteringar som energiminister

Idag inleder jag min ”vårtermin” med att beskriva mina tre huvudprioriteringar som energiminister på Dagens Nyheters debattsida. Det är tre prioriteringar som tar sin utgångspunkt i de globala utmaningar vi har – där vi, samtidigt som vi vet att stora åtgärder måste göras för att möta klimatutmaningen och hejda uppvärmningen av klotet, ser hur energibehoven fortsätter öka dramatiskt och hur vi globalt sett bränner fossila bränslen som aldrig förr. Men de tar också sin utgångspunkt i konkreta nationella behov, som handlar om att Sverige måste ta vara på de unikt goda förutsättningar vi har att producera förnybar energi, liksom att ge de mycket medvetna svenska konsumenterna bättre redskap för att själva välja och styra både sin energikonsumtion och i allt större utsträckning också sin energiproduktion.

Utifrån den bakgrunden har jag definierat tre områden som kommer vägleda mitt arbete som energiminister:

Den första prioriteringen är att fullfölja energiomställningen och förverkliga energiöverenskommelsen i praktiken. Vi ser nu hur den förnybara energiproduktionen och den förnybara elproduktionen växer i snabb takt, tack vare att energiöverenskommelsen ersatte decennier av politisk träta med långsiktiga, förutsägbara spelregler. Att bygga ut ett starkt förnybart ben i den svenska elproduktionen är viktigt för försörjningstryggheten, konkurrenskraften och för att nå våra klimatmål.

Våra viktigaste instrument för att styra dit är koldioxidskatten och elcertifikat­systemet. De straffar det fossila och ändliga och främjar det förnybara och hållbara. Tack vare dem har vindkraften växt från 1 TWh 2006 till över 5 TWh det senaste året, eller lika mycket el som den svenska stålindustrin förbrukar under ett år. Samtidigt växer nu biobränslena starkt. Och steg för steg ställer vi också om transportsystemet.

När energiöverenskommelsen slöts sträckte Alliansen ut en hand för att förankra den långsiktiga politiken över blockgränsen. Men tyvärr var intresset för det litet från S, MP och V. Det vi nu hör, när några efterfrågar en sådan blocköverskridande enighet, är i själva verket väldigt spridda röster, som vill väldigt olika med energipolitiken. Sverige och svensk energimarknad har inget att vinna på att den nyvunna långsiktigheten, och de stabila spelreglerna, rivs upp och ersätts med ny osäkerhet om vad som ska gälla framöver. Det om något skulle riskera hämma den snabba utbyggnad och de stora investeringar som nu planeras och äger rum.

Den andra prioriteringen är att stärka den enskildes ställning på energimarknaderna. Vi har i Sverige väldigt medvetna och kunniga konsumenter som med bättre verktyg – som timvis mätning och debitering av el, ett fungerande system för nettodebitering och en nordisk slutkundsmarknad där hela elkostnaden (både nätkostnaden och elkostnaden) redovisas på en samlad faktura – skulle kunna vara mer aktiva och ta större ansvar både för sin elkonsumtion och sin elproduktion. Om energikostnaderna och förbrukningen blir lättare att förstå kan man som konsument också lättare fatta medvetna val om att använda energisparande teknik, leva energisnålare eller för den delen kanske välja att bli en småskalig elproducent.

Den tredje prioriteringen handlar om att ytterligare stärka Sverige som en framstående nation när det gäller miljöteknik. Vi ska inte göra energi- och klimatomställningen för att tjäna pengar, men vi ska nyttja fördelarna av att vara ett föregångsland. Uppgiften är att sprida svenska landvinningar så att kapital för investeringar i miljöteknik landar i svenska företag. Redan i dag omsätter miljötekniksektorn cirka 120 miljarder kronor och sysselsätter drygt 40.000 personer i Sverige. Men det kan bli mycket mer.

Därför satsar regeringen stort på energiforskning och gryende tekniker som sår frön till morgondagens exportsuccéer, inte minst genom till exempel satsningar på pilotanläggningar för biodrivmedel och vågkraftsparker. Och med 400 miljoner i en särskild miljöteknikstrategi hjälper vi nya produkter att finna sin marknad och stöttar företag och innovatörer i alla steg, från provrör till produktlansering.

Sverige har fantastiska möjligheter att spela en nyckelroll som föregångsland i det globala arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi har alla möjligheter att visa hur en energiomställning kan möta klimatkrisens utmaningar och samtidigt bidra till ekonomisk tillväxt. Den möjligheten ska vi ta vara på!