Tag Archives

Lägre elnätsavgifter – och bättre elnät

photo
 Den nya förordningen värnar elkonsumenternas intressen. Foto: Letartean/wikimedia commons.

 
Igår fattade jag och Alliansregeringen beslut om att skärpa elnätsregleringen för att säkra att vi som elnätskunder inte behöver betala oskäliga elnätsavgifter, och inte behöver betala för ett och samma elnät flera gånger om. Den nyheten har såväl Rapport, Dagens Industri som Ekot och Svenska Dagbladet.

Av den samlade elkostnad man har som elkonsument består ungefär en tredjedel av en elnätsavgift, som man betalar för att få den el man behöver levererad hem till sig. Av lätt insedda skäl har elnätsbolagen, eftersom vi inte har eller vill ha parallella elnät i landet, det man kallar för ”naturliga monopol” i det område där man har sitt nät. Eftersom elnäten är ett sådant naturligt monopol är det otroligt viktigt att vi politiker ser till så att vi har en stark reglering som säkrar att elnätsbolagen inte kan ta ut oskäliga priser av sina kunder, vilket annars skulle kunna ske.

Sedan 2012 tillämpas de nya elnätsregler som Centerpartiet och Alliansregeringen utarbetat, som innebär att elnätsbolagen ska redovisa kostnaderna för sina elnät och planeringen för dessa till Energimarknadsinspektionen (EI), som sedan fastställer en intäktsram som anger hur mycket varje enskilt elnätsföretag maximalt får ta ut i elnätsavgifter av sina kunder under en viss fyraårs-period. Men tyvärr har elnätsbolagen och EI tvistat om hur man ska fastställa vilka kostnader bolagen ska få betalt för, och i praktiken har det inneburit att elnätsbolagen har kunnat ta betalt för gamla, redan avskrivna, elnät flera gånger om.

Det är inte rimligt. Som elkund ska man kunna känna sig trygg i att den elnätsavgift man betalar är rimlig och skälig, och att man inte behöver betala för ett och samma elnät flera gånger om. Därför har jag som energiminister under en tid förberett förändringar i elnätsregleringen och igår kunde Centerpartiet och hela Alliansregeringen fatta beslut om en förändrad elnätsreglering, där vi skärper skyddet för elkonsumenten och förtydligar spelreglerna för elnätsbolagen. Med de nya reglerna blir det tydligt att elnätsbolagen ska kunna ta betalt för de investeringar man verkligen gör, för de insatser man gör för att förbättra elnätet eller bygga smartare när (t.ex. nya funktioner som minskar avbrotten) och för att få en rimlig avkastning på sin verksamhet. Men man kommer framöver inte kunna ta betalt för ett elnät som redan är avbetalt och avskrivet.

Exakt hur detta kommer påverka varje enskild elkund är det för tidigt att säga något om, eftersom EI nu ska tillämpa de nya reglerna på den tillsynsperiod som börjar 2016. Men beräkningar som EI gjort pekar på att det sammantaget kan handla om flera tiotals miljarder i lägre kostnader för elkunderna som helhet. För väldigt många elkunder borde det betyda tydligt sänkta elnätsavgifter, eller att avgiftshöjningarna framöver åtminstone inte kommer kunna  bli så stora som de annars skulle ha kunnat bli. Men vi kan kostatera att de som företräder kunderna är positiva, som till exempel Sveriges Konsumenter, Fastighetsägarna och Villaägarna.

En ledstjärna för mig som energiminister, för oss i Centerpartiet och för hela Alliansregeringen är att säkra att vi har en trygg energiförsörjning, och att svenska konsumenter och företag har konkurrenskraftiga elpriser. I det ingår också elnätsavgifterna. Med den nya elnätsregleringen tar vi ännu ett viktigt steg för att säkerställa just det, samtidigt som vi skapar ökad tydlighet för elnätsbolagen om vilka spelregler som gäller!

 

Fyra förslag för färre anvisningsavtal

Är du en av dem som betalar onödigt mycket för din el? Faktum är att risken är rätt stor att du faktiskt är det. För som Energimarknadsinspektionen har visat så har så många som var sjätte elkund så kallade anvisningsavtal, vilket innebär att de i genomsnitt betalar 30 procent mer än vad de hade behövt göra om de hade haft vanliga jämförbara elavtal. Och i väldigt många fall är man över huvud taget inte medveten om det.

En av mina allra viktigaste prioriteringar som energiminister är att ge kunden på energi- och elmarknaderna kunskap och verktyg för att kunna komma bort från onödiga kostnader och göra aktiva val. Självklart tillhör jag dem som tror på att det är rätt med en fri energimarknad, men ska den fungera bra förutsätter det att vi som konsumenter är upplysta och kunniga och har möjlighet att göra aktiva val. Men tittar man på hur det har sett ut på elmarknaden så har elbolagen ofta haft en väldigt mycket starkare position än kunderna, till och med gentemot hela det sammanlagda kundkollektivet. Och det är förmodligen en av orsakerna till att så många har så lågt förtroende för energibranschen.

Idag hade jag för tredje gången kallat elbolagen och representanter för elkunderna till ett  möte om hur vi ska kunna minska andelen kunder som har anvisningsavtal och därmed betalar onödigt mycket för sin el. Det vanligaste är att man hamnar på anvisningsavtal i samband med att man flyttar, till sin första bostad eller från en bostad till en annan. Och alldeles för många blir liggande alldeles för länge på anvisningsavtal, och betalar då för var dag som går onödigt mycket för sin el.

Vid förra mötet, i februari, gjorde elbolagen – genom Svensk Energi och Oberoende elhandlare – ett tydligt åtagande där de förband sig att frivilligt genomföra åtgärder för att förbättra informationen till de anvisade kunderna, öka frekvensen i informationen till dessa kunder men också arbeta bort den både spretiga och vilseledande terminologi som funnits runt den här typen av avtal. Och när vi då skildes åt fick elbolagen i hemläxa att genomföra det de hade lovat, och idag var det alltså dags för läxförhör.

Hur ser det då ut? Har man gjort det man lovat? Och har det i så fall lett till att antalet elkunder med anvisningsavtal gått ner?

Det som är tydligt är att elbolagen nu faktiskt skriver under på det åtagande som energibranschen själva har gjort, och de nya riktlinjer som de arbetat fram. Vissa elbolag har redan gått långt mycket längre än så, och självmant tagit bort dessa anvisningsavtal. Men det har fortfarande gått för kort tid för att Energimarknadsinspektionen med säkerhet ska kunna se att det skett någon förändring i andelen kunder med anvisningsavtal. Och just därför har jag och regeringen givit EI i uppdrag att fortsätta följa utvecklingen väldigt noga, och rapportera till oss hur det utvecklar sig under hösten .

Samtidigt som vi ska följa hur elbranschen förverkligar sitt åtagande, så förbereder jag och regeringen nu ett paket med fyra förändringar som ska bidra till att vi kan komma bort från de många anvisningsavtalen, förslag som jag presenterade för elbolagen och kundrepresentanterna vid mötet idag. De förslagen innebär att vi från Alliansregeringens sida kommer föreslå att:

  • Den som flyttar framöver bara ska behöva ha kontakt med en enda part för att ordna ett nytt elavtal till den nya bostaden. Istället för att, som idag, behöva ta kontakt med både elnätsbolaget och elhandelsbolaget ska det framöver räcka med att bara ta kontakt med sitt elhandelsbolag för att ordna ett nytt elavtal till den bostad man flyttar till.
  • Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att utöva tillsyn också över de anvisade elhandlarna, ett uppdrag de inte har idag.
  • Energimarknadsinspektionen får en tydligare instruktion om att utfärda riktlinjer om vilken information som t.ex. fastighetsbolag och mäklare ska ge till sina kunder när de flyttar.
  • Elnätsbolagen blir skyldiga att tidigare än idag förvarna dig om du riskerar att hamna i ett anvisningsavtal som du själv inte har valt.

Tyvärr finns det inte en enda åtgärd som innebär att vi i ett enda klubbslag kan få bukt med anvisningsavtalen. Men det här är fyra åtgärder som – vid sidan av de förändringar som elbolagen själva kan och måste göra på egen hand – kan bidra till att förenkla och underlätta flyttprocessen, så att fler elkunder kan flytta in i sin nya bostad med ett nytt elavtal och ett rimligt pris. Nu kommer mina tjänstemän på Näringsdepartementet slutjustera de fyra förslagen, så att det efter sommaren kan gå ut på remiss innan vi i regeringen lägger fram ett slutgiltigt och fullfjädrat förslag senare i år.

Om dessa förslag, och om dagens möte, har TT rapporterat om idag.

Dags för elbolagen att redovisa hemläxan

Georg Wiora

Foto: Georg Wiora

Om du flyttar från en bostad eller annan, och glömmer bort att välja vilket elbolag som du vill ska leverera el till dig på den nya adressen, så kommer du att bli anvisad ett elbolag och få ett så kallat ”anvisningspris” på din el. Hur högt anvisningspriset är varierar mellan olika elbolag, men i genomsnitt är den el man köper till anvisningspris mellan 20 och 30 procent dyrare än elen är i andra elavtalsformer.

Att anvisningspriserna är så mycket dyrare, ofta rent av oskäligt höga, är förstås oacceptabelt och omöjligt att förklara. Och tyvärr sitter väldigt många med sådana anvisningsavtal. Uppemot var sjätte elkund har, ofta utan att själv vara medveten om det, ett anvisningsavtal vilket innebär att man betalar onödigt mycket för sin el. Att man hamnar där beror ofta på att man flyttat, och på att elbolagen varit väldigt dåliga på att informera sina kunder och se till så att de vet vad de har så att de kan välja bättre avtalsformer.

För att råda bot på det kallade jag i december  till mig branschen, de största elbolagen, några av de elbolag som gått före och tagit itu med det här bekymret och företrädare för konsumenterna, för att få höra vad de tänker göra för att minska antalet anvisade kunder och få bort de oskäliga prisskillnaderna mellan anvisat pris och andra elavtal. Vid det mötet gav jag elbolagen i ”hemläxa” att fundera över vad de kan göra för att komma till rätta med detta.

Sedan tidigare har Energimarknadsinspektionen visat att 4 av 5 anvisningskunder har hamnat där i samband med att man flyttat. Och så sent som i förra veckan presenterade Energimarknadsinspektionen en ny granskning där de kunde peka på nya brister i den information som elnätsbolagen ska ge när man hamnar på ett anvisningspris.

Idag var det så dags för elbolagen att redovisa den hemläxan.

Branschorganisationen Svensk Energi beskrev att de enats kring att rekommendera sina medlemsföretag att förtydliga och förbättra den information de ger till sina anvisade kunder. Samtidigt beskrev vissa elbolag att de redan nu bestämt sig för att gå längre än Svensk Energis rekommendationer. Dit hör till exempel Vattenfall, som berättade att deras kunder nu kommer kunna ta med sig sitt elavtal när de flyttar, och därmed helt och hållet undvika att hamna på anvisningspris. Och sedan tidigare vet vi att några elbolag agerat ännu tidigare som riktig föregångare, däribland Ale el, som har redan gått hela vägen och helt tagit bort anvisningspriserna för sina kunder.

Det branschen och elbolagen redovisade att de tänker göra är en bra början, men det är viktigt att komma ihåg att det bara är konkreta resultat som räknas. Därför kommer jag personligen, och mina tjänstemän på Näringsdepartementet, följa detta väldigt noga för att se att bolagen också håller de löften de nu givit.

Samtidigt som vi gör det kommer vi gå vidare och skärpa lagen. Å ena sidan kommer jag och regeringen låta Energimarknadsinspektionen gå vidare och ställa ännu högre krav på vilken information  elnätsföretagen måste ge de kunder som hamnar på anvisningsavtal. Å andra sidan kommer jag och regeringen nu ta fram ett förslag till hur vi kan ändra lagen så att alla elkunder ska kunna ta med sig sitt befintliga elavtal när man flyttar, och helt undvika anvisningsavtalen. Senare i vår, när vi har har ett konkret förslag på hur den flyttprocessen ska kunna gå till, kommer jag  kalla till mig elbolagen, branschen och kundrepresentanterna igen, både för att beskriva hur vi vill förändra lagen, men också för att följa upp så att elbolagen nu verkligen genomför det de sagt att de ska göra framöver.

Välkommen tävling om mobiltäckning

Basstation. Foto: aripeskoe

Foto: aripeskoe

När jag och många med mig slog upp  Dagens Nyheter i morse möttes jag av riktigt goda nyheter och en bra signal om att min och Alliansregeringens politik verkligen fungerar. För i dagens DN kan man läsa om att Tele2 och Telenor nu gör en gemensam miljardsatsning för att öka den geografiska yttäckningen i sina mobilnät så att de näten till år 2016 täcker 90 procent av Sveriges yta, både när det gäller GSM och den senaste tekniken, 4G.

Och sedan tidigare har Telia meddelat att de gör motsvarande rekordinvesteringar. I deras fall siktar de på att 99 procent av Sveriges befolkning, under 2014, ska få tillgång till 4G där de bor, och att 4G-nätet ska täcka mer än 90 procent av Sveriges yta 2015. 

Det här är riktigt bra besked, och en bra tävlan om att erbjuda bra mobiltäckning. De här investeringarna beror ju på att såväl Tele2, som Telenor och Telia har samma slutsats som många av oss andra gjort: nämligen att svenska mobilkunder vill ha bra och bättre mobiltäckning. Och precis så är det. För vi svenskar har som få andra verkligen tagit till oss den nya tekniken och just därför ligger vi i Sverige i toppskiktet internationellt när det gäller användningen av mobila tjänster. Och när många av oss vill använda något, som inte alltid fungerar, så blir vi förstås frustrerade över det.Helt klart är att mobilkunderna är på tårna, och vill ha bättre mobiltäckning för sin mobiltelefni.

Och med dagens besked tycks tre av de stora operatörerna i Sverige också vara på tårna, när det gäller att bygga ut täckningen för mobiltelefonin. Men för att de ska lyckas, och vi mobilkonsumenter ska kunna få det vi vill, så måste också en tredje grupp av aktörer vara på tårna: nämligen kommunerna. Detta poängterade jag i den uppföljande artikel som DN publicerade nu på eftermiddagen. Där lyfter jag också fram att kommunerna på egen hand kan sätta upp så kallade samhällsmaster som operatörerna sedan kan placera sina basstationer på. För just mastbyggena har visat sig vara en akilleshäl i utbyggnadsarbetet.

En av nycklarna för att snabbt kunna bygga ut mobilnäten är att operatörerna kan få tillgång till mark och att man kan få bygglov för de master man behöver sätta upp. Men tyvärr finns det idag alldeles för många signaler som tyder på att operatörer i alltför många fall får vänta för länge för att få bygglov för just det. Och den frågan ligger i kommunens hand. Varje kommun som snabbt vill kunna erbjuda sina medborgare bättre täckning bör prioritera att hantera sina bygglovsärenden tillräckligt snabbt.

Men det stannar inte vid det. Under hösten har Post- och Telestyrelsen (PTS) på mitt och Alliansregeringens uppdrag genomfört en rad regionala dialogmöten, i olika delar av landet, för att tillsammans med olika aktörer se vad man lokalt och regionalt kan göra för att påskynda den här utbyggnaden. En av de saker som de pekar på i sin slutrapport efter de mötena, och som många lyft fram, är just kommunernas helt centrala roll för mobilnätsutbyggnaden – genom att se till att ha bra rutiner för bygglovsärenden, genom att kunna upplåta mark, genom att tillhandahålla fibernät, genom att kanske bygga så kallade samhällsmaster och genom att se till att ha en bra elförsörjning.

Och det finns bra exempel på kommuner som redan nu kommit ganska långt. En av dem är centerstyrda Borgholm, där kommunledningen, operatörerna och andra aktörer tillsammans har satt sig ner för att hitta vägar för hur man gemensamt kan snabba på mobilnätsutbyggnaden. Ett bra exempel, som jag hoppas kommer följas av många fler.

För nu är medborgarna på tårna och vill ha bättre mobiltelefoni. Och operatörerna tycks vilja tävla i att bygga ut bättre mobiltelefoni. Om också kommunerna kommer med och prioriterar upp det arbetet så kan vi relativt snabbt få avsevärt bättre mobiltäckning!

Två tidiga julklappar – till alla energikonsumenter

Foto: Malene Thyssen / Wikimedia Commons

Foto: Malene Thyssen / Wikimedia Commons

Två av de sista regeringsbesluten som regeringen fattar på den här sidan årsskiftet på mitt område kan ses som två förtida julklappar till svenska energikonsumenter. För som den återkommande läsaren av bloggen säkert märkt så är en av mina, Centerpartiets och Alliansregeringens viktiga energipolitiska prioriteringar att stärka den enskilde konsumentens ställning på energimarknaderna, och se till att skydda konsumenterna mot oskäliga avgifter och snabba och omotiverade avgiftshöjningar, på t.ex. el och annan energi.

Och på just det temat fattade regeringen igår beslut om två olika förslag som vi nu överlämnar för juridisk granskning till Lagrådet, innan vi senare i vår kan skriva en proposition som vi lägger på Riksdagens bord.

Det första förslaget handlar om att vi, på förekommen anledning, nu ett tydligare regelverk för vilka elnätsavgifter elnätsföretagen ska få ta ut av sina kunder. Vi behöver helt enkelt skydda elkonsumenterna mot oskäliga och snabba höjningar av elnätsavgifterna, och för att  säkerställa att kunderna verkligen betalar rimliga elnätsavgifter, och för att ge Energimarknadsinspektionen kraftigare muskler att göra det föreslår vi nu ett tydligare regelverk för vilka elnätsavgifter elnätsföretagen ska kunna ta ut av sina kunder.

Det andra förslaget handlar om att vi föreslår att naturgasregleringen ska förtydligas så att Energimarknadsinspektionen får bättre möjligheter att utöva tillsyn inte bara över det gasnät som finns på Västkusten, utan också över andra gasnät, som t.ex. de stadsgasnät som finns i t.ex. Stockholm. Bakgrunden till förslagen är att Stockholm Gas AB sedan några år överför naturgas i stadsgasnätet i Stockholm, och syftet med detsamma är att ge ett bättre skydd för de kunder som använder stadsgasnätet och förbättra deras möjligheter att välja gasleverantör.

Två förslag, eller två tidiga julklappar om man så vill, som har det gemensamt att de syftar till att skydda energikonsumenterna, öka valfriheten och säkra att de elnätsavgifter vi betalar verkligen är rimliga!

En hemläxa – till elbolagen

Som Energimarknadsinspektionen visat i den rapport [PDF] som de lämnade över till mig och regeringen i november så betalar idag var sjätte svensk elkund onödigt mycket för sin el, tack vare att de ännu inte gjort något aktivt val av elleverantör och därmed hamnat på så kallade anvisningsavtal, som i genomsnitt är mellan 20 och 30 procent dyrare än andra elavtalsformer. Tillsammans betalade de 780 000 elkunder som idag ligger på dessa oskäligt dyra anvisningspriser 1,3 miljarder kronor för mycket för sin el  det senaste året (från 31 oktober 2012 till 1 november 2013). En väldigt viktig förklaring   till att så många ligger på så dyra elavtal är otydlig information från elbranschen, som gör det svårt för kunderna att göra medvetna och aktiva val. Och nu visar många elkunder, med rätta, att de är frustrerade över den här situationen, vilket den senaste tiden också uppmärksammats i media, av bland annat SVT.

Min och regeringens utgångspunkt är att elkonsumenterna har rätt att förvänta sig bättre information, och att elbolagen som brottas med lågt förtroende har starka intressen att få nöjdare kunder. Och när det nu än en gång visar sig att så många ligger kvar på så dyra anvisningsavtal, många gånger alldeles för längre, så utgår jag från att elbolagen nu  kommer vidta åtgärder för att få ner antalet anvisade kunder, för att få bort de omotiverade prisskillnaderna mellan anvisningsavtal och andra avtal och för att se till att så att deras  kunder får bättre och återkommande information om vilka avtal de har och vilken elkostnaden med de avtalen blir.

Just därför hade jag idag kallat företrädare för elbranschen, elföretagen och kundsidan till ett möte med mig på Näringsdepartementet för att få höra hur de ser på det faktum att hela var sjätte elkonsument betalar för mycket för sin el, för länge, på grund av bristfällig information, och vad de tänker göra för att komma bort från den situationen. Till mötet kom alla de företrädare jag hade kallat. Från  elhandelsbolagen kom Ale el, Eon, Fortum, Skellefteå Kraft, Telge Energi och Vattenfall.  Från elbranschen som helhet deltog Oberoende elhandlare och Svensk Energi. Och självklart var också företrädare för elkonsumenterna där, via Sveriges konsumenter, Villaägarnas riksförbund och Energimarknadsbyrån.

Mina slutsatser efter det mötet, och efter att ha lyssnat på företrädare för branschen, företag och konsumenter, är tre:

För det första – det fanns  en bred uppslutning bland företrädarna för konsumenterna och elbranschen om att det ligger i allas intresse att problemen med de många och omotiverat dyra anvisningsavtalen rättas till.  Och merparten av alla som tog till orda höll med om att elhandelsföretagen och elbranschen har ett stort ansvar i att förbättra den här situationen.

För det andra – det  fanns  runt bordet flera goda exempel på elbolag som självmant redan nu valt att avveckla de oskäliga prisskillnaderna mellan anvisningsavtalen och andra avtal, och som medvetet börjat arbeta med att ge sina kunder bättre och mer återkommande information om de avtal, priser och kostnader man har för sin el . De goda exemplen förväntar jag mig att de andra nu kommer inspireras av.

Och för det tredje drog jag slutsatsen att det är viktigt att jag och regeringen följer upp vilka åtgärder elhandelsbolagen, inte minst på basis av de goda exempel de hört om idag och den diskussion vi haft, nu kommer att vidta. Därför gav jag alla elbolagen en hemläxa över julhelgerna och den närmaste tiden därefter där jag förväntar mig att de går hem och sätter sig ned och bestämmer vad de tänker göra framöver för att minska antalet anvisade kunder, för att få bort de oskäliga prisskillnaderna mellan anvisat pris och andra avtal, och hur de tänker förbättra informationen till sina kunder. Och när de gjort det kommer de kallas till ett nytt möte med mig, för att  i mitten av februari nästa år  få redogöra för vilka åtgärder de vidtagit efter mötet idag.

Det snabbaste sättet att komma till rätta med problemen med de många och oskäligt dyra anvisningsavtalen är nämligen att branschen själva väljer att ändra sitt beteende. Just därför ökar jag och regeringen nu trycket och förväntningarna på elbolagen att göra just det. Samtidgt jobbar jag, tillsammans med mina energiministerkollegor i våra nordiska grannländer, med att skapa en gemensam hantering av olika elavtalsformer och ytterligare stärka konsumentens rättigheter gentemot elbolagen.

Om man som konsument är, eller tror sig vara, en av dem som idag har ett anvisningsavtal gör man klokt i att se om sitt hus. Faktum är att en av de bästa julklapparna man i så fall kan ge sig själv är att redan idag ringa sin elhandlare och begära att få byta från anvisningsavtal till ett billigare avtal. Den som bor i villa kan faktiskt spara flera tusenlappar varje år bara på det samtalet, men även den som bor i lägenhet och bara betalar sin hushållsel kan, som Energimarknadsinspektionen visat, spara kring tusenlappen varje år på det. Och frågar ni mig, så är det pengar som  gör långt större nytta och som i grund och botten hör bättre hemma i din plånbok än i elbolagens fickor.

Här nedan kan ni se ett nyhetsinslag om dagens möte från SVT.

Fortsatt klimatsmart rådgivning

Karlstad Energis biobränsleeldade kraftvärmeverk Hedenverket

Karlstad Energis biobränsleeldade kraftvärmeverk Hedenverke. Foto: Karlstad Energi.

Just nu är jag på väg till Karlstad för att besöka kraftvärmeverket Hedenverket för att se deras pågående arbete med att bygga en ny biobränsleeldad kraftvärmepanna. På plats hos dem ska jag också presentera regeringens budgetproposition, som överlämnas av finansminister Anders Borg till riksdagen idag.En av nyheterna i budgeten berättar jag om på debattplats i Svenska Dagbladet nu på morgonen. Det handlar om fortsatta satsningar på att hjälpa konsumenterna att göra energismarta val och med dem kunna bidra till ett mer hållbart energisystem.

Varje dag, året runt, ger de kommunala energi- och klimatrådgivarna som regeringen under en rad år finansierat, och som finns i alla landets kommuner, många familjer, företag och organisationer opartiska och kostnadsfria råd om hur de kan investera i hållbar energiteknik och vilka fördelar de kan få av det. Den viktiga kompetensen behöver finnas kvar och utvecklas vidare också framöver.

Därför ger vi i budgeten idag besked om att Alliansregeringen även under åren 2015-2017 kommer satsa 140 miljoner kronor per år på den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Det är en satsning som ger dig och alla andra chansen att även fortsättningsvis kunna få kostnadsfria råd och hjälp av dem, när din familj, ditt företag eller din organisation står inför att göra energismarta och hållbara val. För att hitta energi- och klimatrådgivningen i din kommun kan du t.ex. söka i Energimyndighetens förteckning.

Ett avbrott är ett avbrott är ett avbrott

Som alla andra veckor fattade vi en rad kloka beslut vid veckans regeringssammanträde igår. Ett av dem kom från mig och och syftar till att stärka och slå vakt om de kanske mest utsatta av alla elkonsumenter – de som bor på landsbygden och oftare än andra drabbas av elavbrott.

När stormen Gudrun svepte fram över södra Sverige, också mina hemtrakter i Hylte, 2005 så lämnade den efter sig en enorm förödelse med enorma mängder stormhärjad skog och många mil av förstörda el- och telefonledningar. För många tog det lång, alltför lång, tid att få tillbaka sin el och sin  telefon och just därför införde regeringen därefter en starkare skyldighet för elbolagen att ersätta sina kunder vid strömavbrott.

Men tyvärr har det visat sig att det funnits oklarheter i hur de bestämmelserna ska tolkas, och olika bolag har tolkat bestämmelsen på olika sätt. För att komma till rätta med det  har regeringen nu beslutat om att förtydliga och ytterligare stärka elkonsumenternas rätt att få ersättning från sitt elnätsföretag vid elavbrott. Till skillnad från tidigare kommer det framöver bara krävas att elavbrottet drabbat en fas (av tre) för att man som elkund ska få rätt till avbrottsersättning från sitt elnätsföretag.

Genom denna skärpning  behöver ingen elkonsument sväva i ovisshet om vad som gäller. Har man drabbats av elavbrott, och elavbrottet varat i minst 12 timmar, så har man också  rätt att få elavbrottsersättning, oavsett hur många faser som slagits ut – en nyhet som också TT uppmärksammade igår.

Vem kan man lita på?

Som konsument ska man självklart kunna veta att den elektriker man anlitar för att dra om elen där hemma, eller installera någon elektrisk apparat, har bra och rätt kompetens.

Men tyvärr är det inte riktigt så enkelt idag. För dagens regler är vare sig heltäckande eller tydliga. Vissa elektrikers kompetens – elinstallatörernas – är noga reglerade i lagen, medan andras – de så kallade yrkesmännens – inte alls reglerats i lagstiftningen.

För att komma till rätta med detta, och för att modernisera en lagstiftning som i viktiga delar går tillbaka till då lagen ursprungligen skrevs, 1919, så  tillsätter regeringen idag en utredning som får till uppdrag att föreslå ett modernt regelverk där vi i lagen ställer formella kompetenskrav på alla som utför elektriska installationer. Syftet är att få en ännu högre elsäkerhet, och att man som konsument ska kunna känna sig trygg med kompetensen hos den elektriker man anlitar i sitt hem. Om detta kunde du höra i morgonekot.

I utredningens uppdrag ingår också att definiera vad en elektrisk installation är och vilket behov det finns av att utforma sanktioner som kan användas om regelverket inte följs. Mer information finns på regeringen.se.

En viktig poäng, vid sidan av att öka elsäkerheten och göra systemet tryggare och mer lättöverskådligt för konsumenten, är att vi genom att definiera formella kompetenskrav för alla som utför elektriska installationer också öppnar en möjlighet för att de ska kunna ta sitt yrke med sig och jobba med det i hela EU, vilket de inte kan idag. Och omvänt kan människor från andra länder också komma och arbeta i Sverige, om de formella kraven är tydliga och regleras i lagen.

Men viktigast av allt: du som konsument ska kunna lita på att alla elektriker som kliver över tröskeln hemma hos dig verkligen har den kompetens som krävs för att utföra en elektrisk installation i ditt hem, på ett säkert sätt.

Om detta rapporterade Ekot i morse:

Uppdrag: bättre och mer rättvisande information om mobiltäckning

I slutet av juni avrapporterade Post- och Telestyrelsen den stickprovsundersökning av mobiloperatörernas täckningskartor som jag och regeringen givit dem i uppdrag att göra. Resultatet av undersökningen är en väldigt blandad bild. Samtidigt som en av mobiloperatörerna hade täckning på nio platser av tio, så hade två av de andra mobiloperatörerna bara  täckning på en plats av tio, trots att deras täckningskartor utlovade att det skulle finnas täckning just där. Samtidigt visar undersökningen att det är väldigt stor skillnad mellan olika mobiltelefoners mottagningskapacitet. Medan en äldre mobiltelefonmodell kan ge ganska bra täckning, är de smarta telefonerna många gånger avsevärt sämre på just det.

Sedan PTS avrapporterade sitt uppdrag har  jag och mina tjänstemän på Näringsdepartementet analyserat resultaten vidare och landat i att fler åtgärder behöver göras för att stärka konsumentmakten, och se till så att vi mobilkonsumenter får den information vi behöver för att kunna hitta rätt abonnemang och kunna göra aktiva, medvetna val..

Och just därför fattade vi i regeringen idag på morgonen beslut om att ge Konsumentverket och PTS i uppdrag att gemensamt  ta fram förslag på vilka förändringar som behöver göras för att vi som mobilkonsumenter ska kunna få bättre information om mobiltäckningen och mobiltelefoners täckningsegenskaper, och om det krävs förändringar för att myndigheterna ska kunna sköta sitt tillsynsuppdrag på rätt sätt. I det ingår att ta fram förslag på ny lagstiftning om de bedömer att det krävs. Det beslutet skriver också jag och konsumentminister Birgitta Ohlsson om i Göteborgs-Posten idag.

När allt mer av vår kommunikation blir mobil måste vi som mobilkonsumenter kunna fatta rätt beslut och få det vi har blivit lovade. Därför är jag fast besluten om att vända på alla stenar. Fler konsumenter måste få chansen att få bättre mobiltäckning och telekommarknaden måste bli en marknad som konsumenterna känner att de kan lita på.

Om detta har bland annat TT och TV4 rapporterat idag.