Tag Archive for "regeringen" | Anna-Karin Hatt bloggar

örebro tog täten

Bredbandsguiden – en rapport från Bredbandsforums kommungrupp.

Redan när jag för ett år sedan presenterade regeringens nya Digitala Agenda för Sverige märkte jag att det fanns ett mycket stort intresse för it-politiken, som tog sitt uttryck i olika former. Så många företag, ideella organisationer, eldsjälar och representanter räckte upp handen och ville vara med när jag bjöd in dem till det som kom att bli en av de mest öppna processer regeringen någonsin använt sig av för att utarbeta en strategi.

Och det engagemanget består. På signatärswebben kan man idag till exempel se hur ett stort antal företag och organisationer skrivit under den avsiktsförklaring som finns till den digitala agendan, som innebär att de – inför sig själva och alla oss andra, tydligt deklarerar att de vill vara med och bidra till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Den uppmaningen hörsammande örebro län väldigt snabbt och direkt efter att den nationella digitala agendan fanns på plats började de arbeta med en egen regional digital agenda, som utgår från örebro läns egna behov och förutsättningar. Det gjorde de väldigt bra, och därför jag och regeringen dem i uppdrag att sprida sina erfarenheter till fler och verka för att fler regioner ska ta fram egna regionala digitala agendor. Och nu – ett år senare – ser vi att i stort sett alla län och regioner har påbörjat arbetet med att ta fram en egen regional digital agenda.

Som en del det uppdrag örebro län fick av regeringen arrangerade de idag en konferens, där jag var en av talarna. Ett av de områden jag lyfte fram i mitt tal var bredbandsfrågan och den stora satsning på att bygga bredband på landsbygden som regeringen gjorde i den senaste budgeten:

Jag och regeringen har nu mer än dubblerat stödet till bredband. 2012-2014 finns 1,1 miljarder kronor i en bredbandsmiljard för utbyggnad i områden som marknaden annars lämnar därhän. Och pengarna som regeringen satsar har visat sig ge en mycket hög utväxling i det civila samhället, inte minst när de används i projekt som fiber-till-byn. Runt om i landet träffas nu grannar för att se hur de med hjälp av bredbandspengarna gemensamt kan utveckla sin bygd. Byalag och lokalföreningar sätter spaden i backen för att gräva ner fiber. Genom att ta vara på det svenska civilsamhällets allra bästa sidor kan Bredbandsmiljarden göra storverk. Och bidra till att förvandla glesbygd till modern e-bygd.

Ett av de viktiga forum vi har för att skynda på och underlätta bredbandsutbyggnaden är Bredbandsforum, ett forum som samlar alla berörda aktörer – från operatörerna till representanter för den kommunala sektorn och ideella krafter som LRF och andra – där jag är ordförande. En av ledamöterna i Bredbandsforum är Carola Gunnarsson (c), som till vardags är oppositionsledare i Sala kommun och vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Carola har det senaste året lett en av de arbetsgrupper som Bredbandsforum tillsatt, som har handlat om hur kommunerna kan underlätta bredbandsutbyggnaden. Och i örebro idag överlämnade Carola deras slutrapport – en Bredbandsguide som ska tjäna som en mycket handfast handledning för alla kommunala företrädare som vill ta ett tydligare strategiskt grepp om bredbandutbyggnaden i den egna kommunen. Jag hoppas att den kommer tas väl emot och att den kommer komma till användning i många kommuner i hela landet!

Nyfiken på vad jag mer sa i örebro? Kolla då gärna på den här videon, från ca 06.30 och framåt:

Tal om den digitala agendan i örebro. Foto: Fredrik Welander

Centerpartiet förverkligar den gröna omställningen i praktiken

I morse var jag i Riksdagen och besvarade och debatterade en interpellation som Miljöpartiets språkrör Åsa Romson ställt till mig. Åsa Romson hade frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att minska Sveriges beroende av kärnkraft. Och det är en diskussion som jag mer än gärna tar med Åsa Romson och med Miljöpartiet. Missade du debatten eller har lust att se den igen så hittar du den här:

Ska man debattera energipolitik, och politikens roll i den, så är det viktigt att börja i det principiella.

Från folkomröstningen om kränkraften 1980 och fram till 2009 hade Sverige en ordning där vi med politiska beslut i Riksdagen skulle styra om en kärnkraftsreaktor skulle tas i eller ur bruk. En av de viktigaste principiella förändringarna i och med Alliansens klimat- och energiöverenskommelse 2009, och Riksdagens beslut om densamma lite senare, är att politikens roll nu har förändrats från att tidigare ha handlat om en årtalsexercis och när olika reaktorer ska tas ur drift till en roll där vi med politiska medel ska sätta tydliga och långsiktiga ramar för olika energislag, till exempel när det gäller högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Genom att ange sådana stabila och långsiktiga spelregler ska politiken ge en inriktning som marknadens aktörer sedan kan agera och fatta sina beslut utifrån. Vi har i Sverige övergett den tidigare planekonomiska styrningen, inte minst därför att den årtalsexercis som politiken tidigare ägnade sig åt då inte gav några resultat – inte heller ur Åsa Romsons perspektiv. Istället för att minska vårt beroende av kärnkraften blev det allt större.

En bärande del i Centerpartiets och Alliansens klimat- och energipolitik är att den förnybara energin ska öka. Det behövs för att vi ska minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten. Och när vi får in mer förnybart i energisystemet så minskar förstås vårt beroende av storskaliga energikällor som kärnkraft och den storskaliga vattenkraften. Och det är det som nu sker, väldigt snabbt. De tydliga spelregler Centerpartiet och Alliansen angivit leder nu till att de som investerar i energi i Sverige väljer att lägga om och förstärka sina satsningar på det förnybara. Därför växer nu kraftvärmen, vindkraften och den övriga förnybara kraftproduktionen väldigt snabbt.

Och den utvecklingen syns också i praktiken. När Centerpartiet och Alliansen övertog regeringsmakten 2006 var andelen förnybar energi i Sverige 42,7 procent. Sex år senare är andelen förnybar energi nästan 50 procent. Det är bäst i hela EU, och bland de bästa i världen. Under samma tidsperiod har elen från vindkraften ökat med närmare sju gånger, och elproduktionen från biobränslen med hela femtio procent. 56 procent av all svensk el är idag förnybar.

Det innebär ju också att vi steg för steg tydligt minskar Sveriges beroende av kärnkraft. När Centerpartiet och Alliansen tillträdde 2006 kom 46,7 procent av all el i Sverige från kärnkraften. 2011 hade kärnkraftens andel sjunkit radikalt, till 39,5 procent.

Tydligare kan det knappast sägas: Centerpartiets och Alliansens politik ger resultat. Steg för steg byggs det förnybara ut, och i samma takt minskar också vårt beroende av kärnkraften. Precis som vi sagt i energiöverenskommelsen.

Den här fantastiska utvecklingen har skett tack vare att Centerpartiet tillsammans med olika partier under många år förverkligat den gröna omställningen i praktiken. Att andelen förnybar el nu snabbt ökar och är så stor som 56 procent beror i hög utsträckning på de gröna elcertifikaten. Och historien bakom de gröna elcertifikaten ser ut såhär:

2003 införde Centerpartiet i samverkan med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet det gröna elcertifikatsystemet i Sverige
2006 förlängde Centerpartiet i samverkan med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet det gröna elcertifikatsystemet
2010 höjde Centerpartiet och resten av Alliansen ambitionerna i elcertifikatsystemet så att Sverige ska ha 25 TWh mer förnybar el till år 2020 (jämfört med 2002)
2011 knöt Centerpartiet och Alliansen samman Norge och Sverige i en gemensam elcertifikatmarknad om 26,4 TWh

I debatten i Riksdagen idag påstod Åsa Romson att Miljöpartiet hade ”bidragit till” och ”bejakat” den politik som gjort utbyggnaden av den förnybara energin möjlig. Men det är inte sant. Sanningen är att vid vart och ett av de fyra tillfällen som Riksdagen har fattat beslut om de gröna elcertifikaten så har Miljöpartiet valt att avstå från att stödja det gröna elcertifikatsystemet. I praktisk handling har Miljöpartiet därmed aldrig bidragit till den starka utbyggnad av den förnybara elen som nu sker.

Men utbyggnaden av den förnybara energin kommer att fortsätta, inte minst därför att Centerpartiet och Alliansen har en väldigt tydlig politisk inriktning, som förstärker och kompletterar de gröna elcertifikaten:

Vi fortsätter vårt ambitiösa arbete med energieffektiviseringar
Vår tydliga inriktning är att den förnybara elproduktionen ska fortsätta öka successivt även efter 2020
Vi har föreslagit att anslaget till energiforskningen ska permanentas på en ny rekordhög nivå om 1,3 miljarder per år från och med nästa år och 1,4 miljarder kronor per år från och med 2016.
Vi avsätter stöd till både biogas och solceller.

Åsa Romson och Miljöpartiet har höga klimat- och miljöambitioner och de pratar gärna högt om det. Och jag kan dela många av de ambitionerna. Men problemet för Miljöpartiet är att det för deras del ofta stannar vid just ambitioner, och att de sällan tar ansvar och påverkar i praktiken. Men när Miljöpartiet nöjer sig med stora visioner, då står Centerpartiet både för visioner och för att förverkliga den gröna omställningen i praktiken.

Om detta har jag idag, som ett svar på en debattartikel där Åsa Romson ställt frågor till mig, skrivit i Aftonbladet.

En ”bredbandsmiljard” för tillväxt på landsbygden

Kvällens TV4Nyheterna rapporterade att jag tillsammans med Annie Lööf och Eskil Erlandsson idag avslöjat att regeringen i den kommande budgeten kommer satsa ytterligare 600 miljoner på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. De pengarna ska läggas till den halva miljard vi satsade i förra budgeten. Sammantaget innebär det att vi från Alliansregeringen mer än fördubblar stödet och nu satsar nästan 1,1 miljarder kronor mellan 2012 och 2014 på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden.

Och det är en satsning som kommer göra stor skillnad för många. Tack vare denna ”bredbandsmiljard” kommer ungefär 55 000 hushåll i hela landet kunna få snabbt bredband. Pengarna kanaliseras – via Landsbygdsprogrammet och via medfinansiering från PTS – till de byalag och grupper som helt ideellt lägger ned mycket egen tid, mycket eget arbete och mycket egna pengar för att den egna landsbygden ska kunna leva och växa.

Så när Annie, Eskil och jag idag skulle berätta om denna viktiga budgetnyhet åkte vi ut till bonden Björn Mattsson utanför Norrtälje, som just nu drar fram fiber till sin gård. Hans engagemang för den här viktiga framtidsfrågan, och hans entusiasm över bredbandsmiljarden, var inte att ta miste på.

Dagens bredbandsmiljard är ett viktigt steg på vägen för ett uppkopplat Sverige, och för en levande landsbygd!

[Show as slideshow]

Media: IDG, SR, ATL, TT

Ett år som statsråd

Idag är det ett år sedan jag utnämndes till it- och regionminister, och ett år sedan statsminister Fredrik Reinfeldts andra regering tillträdde. Det var en historisk sak att en sittande borgerlig regering lyckades bli omvald 2010, ett faktum som ibland kommer bort i den aktuella politiska debatten.

För mig har det här första året som statsråd varit ett händelserikt, omtumlande och väldigt givande år. Jag har under hela året arbetat intensivt med att ta fram en Digital Agenda för Sverige, en agenda som jag imorgon kommer att kunna presentera för alla som är intresserade. Men jag har också rest runt i landet och mött de som jag brukar kalla för tillväxtens vänner och resonerat kring hur vi på bästa sätt ska kunna skapa förutsättningar för en verkligt hållbar tillväxt i hela landet. Det har givit många goda uppslag, inte minst kring hur vi kan stärka den regionala innovationsförmågan, hur man kan arbeta med att göra sin egen region attraktiv för både inhemsk och utländsk arbetskraft, men också kring hur vi kan få en hållbar tillväxt som ger kvinnor och män samma möjligheter att växa och utvecklas.

I förhållande till EU har den kanske viktigaste insatsen det här året varit att förbereda och inleda förhandlingarna om den kommande programperioden för sammanhållningspolitiken, eller det jag i dagligt tal brukar kalla för EU:s politik för regional tillväxt. Det är ett samarbetsområde som betyder mycket för Sverige, och som under nuvarande programperiod tillfört över 30 miljarder kronor till tillväxtarbetet runt om i landet. Mitt mål det här året har varit att få Bryssel att förstå att också den nya programperioden måste ta hänsyn till den glesa befolkningsstruktur och det kalla klimat vi har här i Sverige, och att det så kallade gleshetskriteriet och den så kallade gleshetsbonusen därför måste finnas kvar också i den nya perioden. Och det är med glädje som jag, när jag nu lämnar frågorna kring regional tillväxt vidare till näringsminister Annie Lööf, kan konstatera att det målet är nått. I det förslag till ny programperiod som EU-kommissionen nu lämnat finns glesheten med som ett kriterium, vilket bådar väldigt gott inför de fortsatta förhandlingarna om både innehåll och omfattning av den nya programperioden!

Det har varit ett spännande, lärorikt första år som statsråd. Samtidigt som jag det här året lärt mig en hel del är jag ödmjukt medveten om att väldigt mycket återstår att lära och förstå. Jag ser verkligen fram emot att de dagar som kommer ska bli precis lika spännande, lärorika och givande som de som nu varit!

En budget som stärker tillväxten och värnar jobben

Tidigare idag presenterade jag Budgetpropositionen för 2012, ”Tid för ansvar” i Västerås. Och den budget – den 11:e i ordningen för Alliansen – som vi nu överlämnar till Riksdagen är en ansvarsfull budget som i en tid av stark internationell ekonomisk oro syftar till att stärka vår långsiktiga tillväxt, värna jobben och lätta bördorna för några av dem som har de minsta ekonomiska marginalerna i vårt samhälle.

Det är en bra budget, som syftar till att värna jobben, stötta de som står längst ifrån arbetsmarknaden och stärka Sveriges långsiktiga tillväxt.

Som centerpartist finns det gott om skäl att vara nöjd med den budet som nu läggs fram. Halverad restaurangmoms, förbättring av 3:12-regler, utökad avdragsrätt för företags kostnader för forskning och utveckling, satsningar på infrastrukturen, supermiljöbilspremie, satsningar på havsmiljö, biogas, energieffektivisering och energiforskning och nya pengar till bredbandsutbyggnad, den digitala agendan, Skogsriket, turism och förändrade regler för Statens Bostadskreditnämnd som ska underlätta nyproduktion på landsbygden är allt sådant som bär Centerpartiets unika signum i höstbudgeten. Och mer av den varan finns för den som sätter sig in i vad budgeten innehåller.

Det var med andra ord inte svårt att känna både glädje och stolthet när jag idag presenterade budgeten i Västerås.

Vid sidan av SR och VLT var TV4 på plats i Västerås.

En halv miljard till bredband på landsbygden

Idag presenterar jag en av de reformer som Centerpartiet drivit allra tydligast och fått gehör för i de pågående budgetförhandlingarna: nya pengar för att kunna bygga ut bredband med hög hastighet i de delar av landet där marknaden inte tycker att det är intressant att investera. Nära en halv miljard kronor, fördelat över de kommande tre åren, skjuts nu till för att det ska finnas pengar inom Landsbygdsprogrammet, hos PTS och som delfinansiering för så kallad kanalisation (som innebär att man gräver ned tomma rör i t.ex. gator som redan är uppgrävda för att senare kunna dra fiber i de rören utan att på nytt behöva gräva upp gatan). Att regeringen väljer att göra den här satsningen är en tydlig signal om att vi ser bredband som en viktig förutsättning för företagande och boende i hela landet.

Under det knappa år jag varit It- och regionminister har jag mött så många representanter från byalag och lokala utvecklingsgrupper, starkt engagerade för att med egen tid och egna pengar dra bredband hem till byn och till den egna fastigheten. Men frustrerade för att de pengar som funnits för det i Landsbygdsprogrammet på de flesta håll i landet tagit slut. Många av dem, som tidigare inte kunnat starta sina projekt eller som tvingats göra uppehåll i dem därför att pengarna tagit slut, kommer nu att kunna fortsätta sitt arbete för att det ska finnas bra bredband också på landsbygden.

Det är viktiga pengar, som i grunden handlar om att förbättra möjligheterna att bo, leva, växa upp och driva företag i hela landet. Snart sagt inget hushåll, och allt färre företag, klarar sig i dagens moderna samhälle utan en bra bredbandsuppkoppling. Och just därför är regeringens satsning en satsning i hela landets växtkraft och för en god tillväxt!

SR Ekot sände i morse ett längre inslag om satsningen:

Information om själva nyheten hittar du här.

Bra och tydliga regler för fristående skolor

Denna vecka är första veckan med ”sommarregeringen”, som de delar av regeringen som är i tjänst över sommaren populärt brukar kallas. Och som traditionen tydligen bjuder är det sommarfika (eller snarare pressträff) med tredje statsmakten direkt därefter. För mig var det idag premiär i just det sammanhanget, och lite extra roligt var det då att jag kunde berätta om en av dagens nyheter från regeringssammanträdet, nämligen att vi nu tillsätter en parlamentarisk kommitté som ska se över reglerna och villkoren för friskolorna, under ledning av den förre folkpartiledaren Lars Leijonborg.

Jag är en varm vän av friskolereformen, som ju arbetades fram och beslutades av den förra borgerliga regeringen, Bildt-regeringen. Den har bidragit till att stärka valfriheten i den svenska skolan och har fört in ett viktigt mått av sund konkurrens mellan offentligt drivna och fristående skolor, vilket är till gagn för eleverna och för alla oss som vill se bra resultat i svenska skolor. Sund konkurrens om eleverna sporrar kvalitet och ger den som inte är nöjd med den undervisning man får möjligheten att, som en sista utväg om inget annat hjälper, faktiskt rösta med fötterna och välja en annan skola.

Fortsätt läs här

Tag Archives