Bönder ger mig råg i ryggen

Besök på Swedish Biogas anläggning utanför Katrineholm.

Besök på Swedish Biogas anläggning utanför Katrineholm. Foto: Malin Forsbrand.

I fredags överöstes jag av inspiration och övertygelse om att det hållbara samhället är inom räckhåll. Under hela den dagen besökte nämligen jag och LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson bönder på den sörmländska landsbygden som ställer om, prövar och experimenterar, för att göra sitt i omställningen till mer och mer av förnybar energi.

Vi började hos Jan och Henric Weijber på Hagbyberga gård, som har satt upp solceller på ett av gårdens ladugårdstak. Det är inte den första energiinvesteringen som familjen gör, sedan tidigare finns redan en effektiv biobränsleeldad flispanna. Men med solenergin vill man bli självförsörjande på el på gården, som framförallt har kycklingproduktion. Men Henric var också tydlig med att de också gör investeringen för att de har ett tydligt miljöengagemang, och vill bidra till en hållbar utveckling.

Till Hagbyberga gård kom också Karin Varverud, som är VD på Energifabriken. Energifabriken har startats av tre familjer som driver växtodling på varsin gård i Östergötland. Energifabriken tillverkar och säljer biodiesel från raps och jobbar med rådgivning om fossilfria jordbruk till bönder. Och Karin Varverud ser nästan inga hinder, utan bara möjligheter och både hon och delägarna i Energifabriken kör sina traktorer, motorsågar och andra redskap på biodiesel trots att traktorfirmorna sällan vill lova att deras maskiner ska fungera med något annat än fossila drivmedel, bensin och diesel.

Då och då möter man dem som ställer sig frågan om det verkligen är rimligt att odla energigrödor på jordbruksmark. För Karin är svaret på den frågan självklart. Eftersom jordbruket drabbas väldigt hårt av klimatförändringarna ligger det i jordbrukets intresse att få bort klimatutsläppen. Och energigrödorna håller också produktionen igång, och den dagen det behöver odlas mer mat så är det bara att ställa om, tillbaka till livsmedelsproduktion.

Efter en mycket givande diskussion med Karin och representanter för LRF i Södermanland for vi vidare Swedish biogas biogasanläggning utanför Katrineholm. Den anläggningen tar hand om gödsel från ett tiotal gårdar i närheten som de omvandlar till klimatsmart biogas, som de säljer till Stockholmsmarknaden. Varje år producerar de biogas motsvarande tre miljoner liter bensin, vilket innebär att de bidrar med att minska koldioxidutsläppen från de fordon som går på den biogasen istället för på fossila bränslen med hela 13 000 ton per år. Det är minst sagt en riktigt imponerande siffra.

Helt klart är att jag fick en härlig och lärorik dag i Sörmland, och jag vill verkligen tacka Helena och LRF för värdskapet. Det här var en resa som verkligen gav mig råg i ryggen och som visar att vi i Centerpartiet är helt rätt på det när vi säger att vi i Sverige har alla möjligheter att ställa om till 100 procent förnybart inom en generation.

De bönder jag mötte i Sörmland är med och visar vägen. Förnybar energi är en växande och allt bättre affärsmöjlighet, som dessutom skapar gröna jobb och tillväxt på landsbygden. En klassisk vinna-vinna-situation – för alla inblandade!

Goda förutsättningar för förnybar el

Den inriktning som vi i Alliansregeringen har slagit fast är att energipolitiken skall syfta till att stärka vår försörjningstrygghet, minska vår klimatpåverkan och trygga vår konkurrenskraft. En av de viktiga vägarna får att nå dit är att bygga ut ett starkt tredje förnybart ben i vår elförsörjning, Ett förnybart ben som skall göra oss mindre sårbara och mindre beroende av enbart storskalig vattenkraft och kärnkraft.

Det var just i syfte att bygga ut den förnybara elproduktionen som vi i Sverige 2003 införde det gröna elcertifikatssystemet. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat system som är byggt så att den billigaste förnybara elproduktionen ska byggas ut först, så att vi svenskar kan få så mycket förnybar el som möjligt för pengarna. Systemet bygger på att alla som producerar ny förnybar el kan få certifikat motsvarande den produktion man har, som de sedan kan sälja på en öppen marknad till de (stora elförbrukare och elhandlare) som ålagts att köpa en viss kvot förnybar el. Och när förnybartproducenterna säljer elcertifikaten får de då en ersättning som de kan räkna in i sina kalkyler, och som bidrar till att göra det mer lönsamt att bygga ut förnybar elproduktion i Sverige.

2009 höjde vi i Alliansregeringen ambitionerna för elcertifikatsystemet, och 2012 utvidgade vi elcertifikatsmarknaden så att Sverige och Norge nu tillsammans har världens första gränsöverskridande stödsystem för att bygga ut förnybar elproduktion. Tillsammans har vi i Sverige och Norge bestämt oss för att vi från 2012 till 2020 ska bygga ut den förnybara elproduktionen med 26,4 Terrawattimmar (TWh). Och vi har kommit en bit på väg till det målet. Sedan 2012 har den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden levererat 6,2 TWh ny förnybar elproduktion.

Men en hel del återstår innan vi nått det mål vi satt upp, och för att få veta hur mycket som återstår och vilka justeringar som kan behöva göras av systemet för att säkra att vi når de 26,4TWh vi satt upp så ska Sverige och Norge genomföra kontrollstationer av elcertifikatsystemet, den första nästa år, 2015.

Det var med tanke på den kontrollstationen som Energimyndigheten igår överlämnade sin rapport till mig och regeringen, med förslag till hur vi behöver justera elcertifikatsystemet, och justera upp kvoterna så att målet nås. I sin rapport pekar Energimyndigheten på att vi, på grund av att den förnybara elproduktionen innan det svensk-norska systemet trädde i kraft var större än man trodde att den skulle vara, och på grund av att energianvändningen de senaste åren varit lägre än förväntat, behöver justera upp kvoterna i elcertifikatssystemet för att nå målet om 26,4 TWh ny förnybar el till 2020.

Den plan vi i Sverige och Norge gemensamt jobbar efter är att eventuella justeringar av systemet ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016. För perioden 2016-2019 föreslår Energimyndigheten att vi ska göra en ganska kraftig höjning av systemet, med 8 TWh per år. En sådan höjning skulle i praktiken innebära att de som producerar  förnybar el får en lite bättre ekonomisk situation, när ersättningen går upp. Förr oss som elkunder innebär förslaget, enligt Energimyndighetens bedömningar, att kostnaderna för varje elcertifikat kortsiktigt kan komma att öka med 3-4 öre  per kilowattimme, samtidigt som priserna, när vi får in mer förnybar elproduktion i vår elmix, kommer pressas nedåt.

Energimyndighetens Generaldirektör Erik Brandsma överlämnar myndighetens förslag till ändringar i elcertifikatssytemet

Energimyndighetens Generaldirektör Erik Brandsma överlämnar myndighetens förslag till ändringar i elcertifikatssytemet

Det Energimyndigheten föreslår är alltså inte någon ambitionsökning när det gäller själva målen för elcertifikatsystemet – det målet ligger fast på 26,4 TWh till 2020. Istället handlar förslaget om hur vi behöver justera kvoterna för att nå det fastslagna målet om 26,4 TWh ny förnybar el till 2020. Ett mål som beslutats av riksdagen och som vi kommit överens om i ett bindande avtal mellan Sverige och Norge.

Nu kommer vi från regeringens sida skicka ut Energimyndighetens förslag på remiss till  alla berörda, och när vi fått in deras svar och synpunkter kommer regeringen bereda både synpunkterna och själva förslaget. Samtidigt sker motsvarande process i Norge, med sikte på att förändringar ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016.

Ibland påstås det i den mediala debatten att utbyggnaden av förnybar el skulle vara en dyr historia, och inte så sällan görs dethänvisningar till kostnaderna i andra länder och så låtsas man att samma kostnader gäller för utbyggnaden av förnybar el i Sverige. Men det har ingenting med sanningen att göra. Sanningen är att en av de stora fördelarna med vårt gröna elcertifikatsystem är att det är väldigt kostnadseffektivt och ger mycket ny förnybar el för pengarna, ett faktum som nu både International Energy Agency och EU-kommissionen pekat på, när de visar att vårt svenska system är ett av de allra mest kostnadseffektiva stödsystemen för att bygga ut förnybar elproduktion. Ett faktum som nu får många andra länder att rikta blickarna mot vårt system i Sverige och Norge.

Det märks inte minst när man tittat på hur mycket utbyggnaden av den förnybara elen kostar per kilowattimme (KWh). För när vi som svenska elkonsumenter får etala blygsamma 3-4 öre per kilowattimme för att bygga ut den förnybara elproduktionen, så får tyska konsumenter betala tio gånger mer för att bygga ut samma mängd förnybar el. Och på samma sätt ser det ut i Spanien och i många andra länder i Europa som byggt alldeles för kostsamma stödsystem. I vissa EU-länder har man designat system som leder till att uppemot 15 procent av ett hushålls elkostnader kan gå till utbyggnaden av förnybart, medan vi i Sverige – tack vare det smarta elcertifikatsystemet – bara behöver satsa ett par procent av vår elkostnad på detsamma.  Det är förstås väldigt bra, både för oss som konsumenter och för svenska företag, eftersom det gör det möjligt för oss att kombinera ett konkurrenskraftigt elprid med en utbyggnad av den förnybara elproduktionen, som gör vårt energisystem både med tryggt och mer hållbart.

Vi i Sverige är ett av de ledande länderna i världen när det gäller  förnybar energi. Idag är 51 procent av vår samlade energiförsörjning, och hela 60 procent av vår elproduktion förnybar. Vi ligger långst fram i hela EU, och i hela Europa är det bara Norge och Island som ligger före oss. Ett av de viktiga skälen till det är att vi har gott om förnybara resurser – flödande vatten, bra vindlägen, värme från jordens innandöme, växande skog och skinande sol – men det beror också på att vi skapat det gröna elcertifikatssystemet som innebär att vi kan bygga ut mycket förnybar el till en väldigt låg kostnad. Genom att justera elcertifikatsystemet kan vi fortsätta med det, och säkra att Sverige och Norge gemensamt kan nå det mål för ny förnybar elproduktion som vi satt upp.

Om denna rapport rapporterar bland annat Ekot idag.

 

 

 

Solelen växer snabbast av alla

It- och energiminister Anna-Karin Hatt på besök i Solparken i Västerås.

It- och energiminister Anna-Karin Hatt på besök i Solparken i Västerås.

Just nu slår den förnybara energin rekord i Sverige. Sedan vi i Alliansregeringen tillträdde 2006 har den el som produceras ur bioenergi ökat med hela femtio procent. Samtidigt har elen från vindkraften tiofaldigats och andelen förnybara drivmedel mer än fördubblats. Sammantaget är mer än hälften av Sveriges elproduktion, och mer än hälften av Sveriges samlade energiförsörjning, idag förnybar. Sju år före tidtabell har vi nu nått de förnybartmål riksdagen och EU antagit, och som vi i Sverige skulle ha nått 2020.

Det är väldigt bra, men ännu mer kan göras. Och Sveriges framtid när det gäller förnybart ser riktigt ljus ut.

Varje år svänger ca 30 000 bilister av från E18 till Västerås. När de gör det framöver kommer de kunna se ett av de nyaste och mest spännande inslagen i Sveriges energimix. För när jag idag har haft förmånen att få inviga Solparken, Nordens största solcellspark utanför Västerås, med 91 solföljare som var och en är 72 kvadratmeter stor, så är det en solcellspark som kommer kunna producera så mycket el att den kan försörja flera hundratals hem med hushållsel varje år. På plats i Solparken var också VLT, SR, SVT, TV4 och Enköpings-Posten.

Solparken mellan Västerås och Enköping är stor, unik och den är en del i den större energiomställningen. För just nu är solelen inte bara det snabbast växande energislaget i världen, det är också det snabbast växande energislaget i Sverige. De senaste åren har priset på solceller sjunkit dramatiskt och på bara några år har priset på en solcellsanläggning i Sverige halverats, vilket tydligt bidragit till att elproduktionen från solceller i Sverige under 2012 ökade med hela 85 procent.

Den utvecklingen vill jag och regeringen underlätta, och vi gör det på flera olika sätt;

  1. Vi storsatsar på energiforskning. Tidigare tillfälliga anslag har vi i Alliansregeringen permanentat på en hög nivå. Nu satsar vi 1,3 miljarder per år på att forska kring framtidens smarta energi- och miljöteknik, en nivå som vi från och med 2016 höjer till hela 1,4 miljarder per år. I det ingår bland annat stöd till forskning kring solceller.
  2. Vi ger investeringsstöd till solceller. Hittills har tusentals solelsanläggningar, runt om i landet, fått del av regeringens investeringsstöd. Från 2009 till och med 2016 satsar Centerpartiet och Alliansregeringen cirka 450 miljoner kronor på solelsstöd till de som satt upp solceller på taket. Tack vare det stödet blir det billigare för enskilda och andra att producera sin egen förnybara el.
  3. Vi sänker från och med i sommar skatten för egenproducerad förnybar el, och så sent sent som i förra veckan lämnade vi i Alliansregeringen över ett förslag till riksdagen om det. Det innebär att den som t.ex. investerar i en småskalig solcellsanläggning eller ett mindre vindkraftverk på den egna fastigheten kan få sin skatt sänkt med upp till 18 000 kronor/år, vilket gör det ännu mer lönsamt att satsa på egen förnybar elproduktion.

Vi svenskar lever i ett land som sjuder av förnybar energi – vinden, vattnet, värmen från jordens innandöme,den växande skogen och den flödande solen. Och vi i Sverige har allt att vinna på att ta vara på de resurserna och producera mer förnybar energi. Det leder till minskad klimatpåverkan. Det leder till att vi ökar vår försörjningstrygghet. Och det ger fler konsumenter chansen att ta kontroll över sina egna energikostnader.

Det internationella energiorganet IEA pekar på att solelen i världen har ökat med hela 50 procent det senaste decenniet. Fram till år 2060 tror de att så mycket som två tredjedelar av jordens samlade elbehov kan komma från solel.

Där är vi inte än, men nu går utvecklingen snabbt framåt. Nu ser vi allt större, och allt billigare, solelsanläggningar. När jag idag inviger Solparken är den unik. Men i framtiden hoppas jag att anläggningar som den kommer vara en allt vanligare syn längs med våra vägar.

Det skall löna sig att göra egen el

Idag är det snarast regel än undantag att det elbolag man som villaägare har även har erbjudanden om att du via dem kan skaffa solceller till villataket. En rad av dessa bolag kan också erbjuda dig att köpa ett litet  vindkraftverk anpassat för en villatomt eller mindre fastighet. Och runt om i hela landet finns det idag närmare ett tusental små producenter av förnybar el, som producerar el från  sol och vind, men också de som producerar el från biogas och vattenkraft.

I takt med att den förnybara tekniken nu blir allt billigare växer intresset för att bli en småskalig förnybar elproducent.  Om man tar solceller som exempel så har priset för en solcellsanläggning i Sverige halverats på bara ett par år.

Detta intresse vill Centerpartiet och Alliansregeringen uppmuntra. Vi vill se fler som blir producenter av egen förnybar el, och att fler  därmed också kan ta makten över sina energikostnader och sitt energiliv.

Just därför fattar vi i Alliansregeringen – som Ekot rapporterat om – idag beslut om ett nytt förslag, som vi överlämnar till riksdagen, där den som småskaligt producerar sin egen förnybara el stimuleras med sänkt skatt. Det innebär att den som sätter upp solceller på villataket eller taket på bostadsrättsföreningen, eller den lantbrukare eller mindre företagare som sätter upp detsamma eller ett mindre vindkraftverk på sin egen mark, får sänkt skatt för den el man producerar.

Det förslag vi nu lämnar till Riksdagen är betydligt mer generöst och omfattar fler än den modell som vi skissade på i budgetpropositionen i höstas. Nu blir skattenedsättningen 60 öre per kilowattimme (vilket motsvarar energiskatt och moms), för upp till 30 000 kilowattimmar. Detta innebär att en mikroproducent som utnyttjar reformen maximalt mest kan få skatten sänkt med  18 000 kronor per år. Till det kommer sedan också den ersättning man får som producent om man säljer det elöverskott anläggningen producerar men man själv inte behöver till sitt elbolag och levererar ut på elnätet.

Dagens regeringsbeslut är ett efterlängtat och mycket välkommet beslut. Som många läsare av bloggen redan vet så har jag och Centerpartiet länge drivit frågan om så kallad ”nettodebitering” av el, som handlar om att gynna den småskaliga produktionen av förnybar el.

Det var precis därför Centerpartiet och Alliansregeringen bad en utredning ta fram ett förslag till modell för hur vi i Sverige, liksom många andra länder, skulle kunna främja den småskaliga produktionen av förnybar el. När den utredningen la sitt förslag förra sommaren pekade de på att regeringen borde välja en modell med skatteavdrag (eftersom denna modell skulle kunna godkännas av EU) och låta den som är småskalig förnybar elproducent göra ett skatteavdrag om maximalt 6000 kronor per år. Det är det förslaget som vi i Alliansregeringen nu arbetat vidare med, och utvidjat så att det både omfattar fler (t.e.x villaägare, lantbrukare, mindre företag, kontor, de flesta bostdasrättsföreningar)  och blir mer generöst. Istället för de 6000 kronor/år som utredningen föreslog och de 12.000 kronor/år som regeringen aviserade i höstas kommer reformen nu som mest kunna ge sänkt skatt med 18.000 kronor/år. Därmed blir det ännu mer förmånligt att satsa på småskalig elproduktion, för fler. För den som vill öppnar den här reformen oerhörda möjligheter för lönsam förnybar elproduktion på allt från bostadsrättsföreningens och skolans tak till bondens hage.

 

 

Sol över budgetsatsningarna på energi och it

Med Hatt i Karlstad

Anna-Karin Hatt i Karlstad

Det stämmer! Solen skiner verkligen i Karlstad och den sken över Hedenverket där jag idag presenterade regeringens budget för 2014. Och på ett sätt är det en händelse som ser ut som en tanke – eftersom en av de allra bästa nyheterna på energiområdet i budgeten är regeringens förslag om att sänka skatten på egenproducerad solel och annan förnybar energi.

Mycket av budgetsatsningarna på it- respektive energiområdet har jag den senaste tiden presenterat här på bloggen, i debattartiklar och på nyhetsplats i olika medier de senaste veckorna. Men inte allt.

För Karlstad Energi presenterade jag idag att regeringen i budgeten föreslår sänkt skatt på den el som värmeföretag och jord- och skogsbruk förbrukar för att framställa värme som levereras till industrin. Den satsningen innebär sänkta kostnader för fjärrvärmeföretagen om 35 miljoner kronor per år, från och med 2015, och innebär att vi kommer till rätta med den konkurrenssnedvridning som finns mellan industrin och värmeföretagen. Med anledning av den satsningen, och resten av satsningarna i budgeten, medverkade jag i SR Värmland. Om budgeten och besöket på Hedenverket rapporterade också NWTVärmlands Folkblad liksom Svt Värmlandsnytt.

På it-sidan finns också en viktig nyhet kvar att uppmärksamma, vilket Computer Sweden gör idag där de skriver om att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över hur vi bättre kan ta till vara och använda den samlade it-infrastruktur som olika statliga aktörer (som Trafikverket, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Teracom) förfogar över för att nå regeringens bredbandsmål.

Ser man till den samlade budgeten som Alliansregeringen nu lagt på riksdagens bord så innebär satsningarna på energi- och it-områdena i korthet:

Vi föreslår som sagt sänkt skatt för egenproducerad förnybar el. Satsningen utformas som en skattereduktion och är ett led i regeringens arbete för att öka andelen förnybar el och stärka konsumenternas ställning på energimarknaden. Skattereduktionen kommer göra det mer attraktivt framför allt för många enskilda fastighetsägare att bli sin egen elproducent genom att installera småskalig förnybar el som solel och vindkraft.

Vi tar i budgeten också nya steg för att förbättra tillgången till riskvilligt kapital för miljöteknikföretag. Fram till och med 2020 kommer vi satsa cirka 700 miljoner kronor i en ny grön investeringsfond. Syftet med den nya gröna investeringsfonden är att förbättra möjligheterna att finansiera affärsidéer som tydligt bidrar till en smartare energianvändning och till att minska utsläppen av koldioxid. Den gröna investeringsfonden ska särskilt investera i små och medelstora företag som behöver nytt kapital och ny kompetens för att kunna fortsätta utvecklas. Om detta skrev Annie och jag också på DN Debatt.

På transportsidan satsar vi på ett miljöbilspaket . Syftet med det paketet är att öka andelen miljöbilar på våra vägar och öka användningen av förnybara drivmedel. Miljöbilspaketet består av tre delar; en treårig förlängning av det nedsatta förmånsvärdet för de bästa miljöbilarna, ett nytt kvotpliktsystem för att öka andelen låginblandade förnybara drivmedel i bensin och diesel samt fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel till exempel E85 och biogas.

Dessutom föreslår vi i budgeten att satsningen på den kommunala klimat- och energirådgivningen till familjer, organisationer och företag ska förlängas. Under 2015-2017 kommer vi satsa 140 miljoner kronor per år på att de kommunala klimat- och energirådgivarna ska kunna fortsätta ge värdefulla kostnadsfria råd om hållbar energiteknik. Om detta skrev jag i dagens Svenska Dagbladet.

För att komma till rätta med konkurrenssnedvridningen mellan industrin och värmeföretagen föreslår regeringen i budgeten för 2014, som sagt, sänkt skatt på den el som värmeföretag och jord- och skogsbruk förbrukar för att framställa värme som levereras till industrin. Satsningen innebär sänkta kostnader för värmeföretagen om 35 miljoner kronor per år, från och med 2015.

Dessutom förslår vi nya resurser för tillsyn av energideklarationer och resurser till tillsyn av individuell mätning på cirka 20 miljoner kronor per år.

På it-området fortsätter vi i budgeten arbetet med att underlätta vardagen för människor och företag, och ökar tempot för att vi ska få en mer digitaliserad statsförvaltning. Nästa år kommer vi satsa 38 miljoner kronor på att starta upp det fleråriga utvecklingsprogrammet ”Det digitala steget”. Det digitala steget ska innehålla strategiska utvecklingsprojekt som gör det enklare för enskilda och företagare att ha kontakt med det offentliga, samtidigt som den offentliga förvaltningen kan jobba effektivare och se till så att varje skattekrona kan räcka till mer.

I budgetpropositionen aviserar vi också att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över hur vi bättre kan ta till vara statens samlade it-infrastruktur för att nå regeringens bredbandsmål. Som ägare av Trafikverket, Svenska Kraftnät, Teracom och Vattenfall förvaltar staten en betydande mängd it-infrastruktur för bredband, i form av optisk fiber och kanalisation. Den statligt ägda bredbandsinfrastrukturen finns över hela landet och aktörernas nät kompletterar ofta varandra. För att se över hur denna it-infrastruktur bättre kan användas för att förverkliga regeringens bredbandsstrategi kommer en utredare utses som får till uppgift att titta på möjligheten att skapa en effektivare och mer samordnad användning av statens samlade bredbandsinfrastruktur.

Med de satsningarna i budgeten, där vi tar nya viktiga steg för att ställa om till ett hållbart och grönt Sverige, är de inte svårt att vara stolt, som centerpartistisk it- och energiminister. Och imorgon skiner solen helt säkert i Karlstad, igen. Men då över alla centerpartister som från imorgon samlas till stämma här, för att fatta beslut om nya steg i en hållbar politik för hela landet.

Lyssna: Hela intervjun med Anna-Karin Hatt i SR Värmland

Strafftull på solpaneler riskerar skada klimat- och energimålen

Vissa dagar blir man mer fundersam än andra över klokskapen i de beslut som fattas av EU-kommissionen. Idag är en sådan dag. På inrådan av EU:s handelskommissionär har EU-kommissionen nu beslutat att lägga fram ett förslag om att vi i EU borde införa så kallade skyddstullar på kinesiska solpaneler på hela 67,9 procent. Uppskattningsvis kommer en sådan tull innebära att den totala kostnaden för att installera solpaneler kommer öka med 25-30 procent för slutkonsumenterna, i EU och i Sverige.

De senaste åren har kostnaden för att installera solel fallit dramatiskt, tack vare tekniska landvinningar och tack vare handel mellan kontinenter. Och det är en av många anledningar till att det är viktigt att vi är öppna mot omvärlden och att vi välkomnar global konkurrens inom miljötekniksektorn. För i slutändan gynnar frihandel svenska konsumenter som får bättre och mer prisvärda varor, samtidigt som svenska företag får ytterligare en anledning att vässa sina produkter så att man kan hävda sig på den globala världsmarknaden.

Att EU-kommissionen nu föreslår att vi ska införa strafftullar på kinesiska solpaneler, samtidigt som vi tillsammans i EU har satt upp mycket tydliga och ambitiösa mål för att öka och stimulera utbyggnaden av ny förnybar energiproduktion är, lindrigt uttryckt, uppseendeväckande. Förra året stod EU för runt 55 procent av den globalt installerade effekten av solel, och genom framför allt nytillkommen produktion av bioenergi, vindkraft och solel är vi i EU på god väg att nå våra gemensamma mål för den förnybara energin. Men med nya strafftullar kommer det att bli dyrare att bygga ut det förnybara. Och därmed finns en risk att dagens förslag från EU-kommissionen tydligt kan komma att försämra våra möjligheter att nå EU:s klimat- och energipolitiska 2020-mål.

Att den ena EU-kommissionshanden inte verkar veta vad den andra gör är rent ut sagt beklämmande. Lita på att jag kommer göra vad jag kan för att stoppa EU-kommissionens strafftullsidé.

Solenergin – snudd på revolution

Mitt i den smällkalla svenska vintern får solenergin nu mycket uppmärksamhet. Att det sker i ett land som vårt är ett tydligt tecken på den större energiomställning som sker både här hos oss, och runt om i världen. En omställning där allt fler nu funderar på och söker smarta vägar för att ta vara på den förnybara energi som kommer från solen. Många gånger är ju energipolitik och energiomställning i en väldigt långsam evolution, där utvecklingen sker stegvis och över lång tid. Men det vi nu ser inom solenergin är snarast en revolution.

Gårdagens Vetenskapens värld i SVT gav en liten inblick i några av de spännande saker som forskningen kring solenergin nu är upptagen med, som till exempel ansträngningarna att skapa en artificiell fotosyntes med väldigt hög hastighet. Jag fick chansen att medverkar i programmet och berättade att jag och regeringen, just därför att vi ser att förnybar energi inklusive solenergi har så stor potential, nu storsatsar på energiforskning med 1,3 miljarder per år från och med i år och 1,4 miljarder per år från och med 2016 och framåt. Hur de pengarna fördelar sig kan man bland annat se i Energimyndighetens pressmeddelande från tidigare i den här månaden där man bland annat berättade att man nu har fördelat lite mer än 100 miljoner kronor till just solenergiforskning, vilket också uppmärksammats av Vetenskapsradion.

Att få fram nya forskningsrön är viktigt, men det är samtidigt bara en del av mitt och regeringens arbete med att främja den nya förnybara tekniken. För det räcker inte bara med forskningen i sig. Ny forskning måste också bli till bra produkter. Och produkter behöver testas och demonstreras för att sedan marknadsföras. Även det är sådant som vi i regeringen stöttar, genom Energimyndigheten men också genom den särskilda miljötketnikstrategi som regeringen antagit, där vi mellan åren 2011 och 2014 nu satsar 400 miljoner kronor på att hjälpa svenska miljöteknikföretag ut på världsmarknaden.

Ett av de företag som tack vare den strategin nu via Energimyndigheten fått lån för att utveckla sin teknik, och som nu håller på att ta fram spännande produkter som vi troligtvis kommer få se mycket mer av i framtiden, är Nlab Solar AB. De utvecklar solceller som kan integreras i allt från vanliga konsumentprodukter till stora byggnader. En av många lösningar som kan bidra till vår och hela världens energiomställning, samtidigt som den kan ge viktiga svenska jobb och välkomna exportintäkter.

 

Elementär lågstadiematematik

Det finns inte två sidor av de budgetsatsningar och den sanning som Expressen idag försöker få till ett ”avslöjande”, där Miljöpartiets språkrör Åsa Romson hävdar att regeringens energisatsningar i budgeten för 2013 skulle vara en bluff. Men sanningen är att Romson har fel.

Och det gäller såväl hennes påståenden om Centerpartiets och Alliansens satsning på solelen som hennes påståenden om vår satsning på energiforskning.

Vad gäller solelen så är sanningen att det stöd regeringen sedan tidigare givit blivit en succé. Mer än 5 000 ansökningar har fått stöd och målen för satsningen har överträffats med råge. Med den satsningen var tidsbegränsad och riksdagen har tidigare beslutat att solelssatsningen skulle ha avslutats efter 2012.

Men eftersom det är prioriterat för Centerpartiet och Alliansen att fortsätta öka den förnybara elproduktionen väljer vi nu att förlänga satsningen i ytterligare fyra år. 2013 ligger den årliga nivån kvar på samma årliga nivå som tidigare, och från 2014 satsas 50 miljoner kronor per år. Mellan 2013 och 2016 satsar vi alltså 210 nya miljoner på att öka andelen solel i Sverige.

När det gäller satsningen på energiforskning föreslår Centerpartiet och Alliansen i höstens budgetproposition en stor och permanent förstärkning. Tidigare har det funnits en permanent nivå på strax under en miljard kronor, och ovanpå det tillfälliga satsningar. Men de tillfälliga satsningarna skulle i enlighet med det senaste budgetbeslutet i riksdagen ha fasats ut framöver.

Nu föreslår regeringen dock att vi ska höja den permanenta satsningen på energiforskningen och dessutom stegvis öka den. Vart och ett av åren 2013-2015 kommer vi att satsa cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, en summa som sedan ökar till den nya permanenta nivån på 1,4 miljarder per år från och med 2016. I jämförelse med riksdagens budgetbeslut från tidigare år innebär detta en nivåhöjning med 250 miljoner för 2013 och 2014, 270 miljoner för 2015, och 470 miljoner från 2014 och framåt.

En tidigare väsentligt lägre permanent nivå, och tillfälliga satsningar, ersätts nu alltså med en permanent hög nivå. Jämför man det med vad Socialdemokraterna, med (mp) som stödparti, satsade på energiforskning under sina senaste 10 år i regeringen är den satsning som Centerpartiet och Alliansen nu gör mer än dubbelt så stor.

Så om man vill bedöma om regeringen ”satsar” eller inte så handlar det egentligen inte om något annat än elementär lågstadiematematik. Plus betyder helt enkelt att vi föreslår att mer pengar satsas i förhållande till befintliga riksdagsbeslut. Om regeringen föreslår att vi ska satsa 210 miljoner på t.ex. solel istället för tidigare beslutade 0 så vet vi alla att 210 är mer än 0.

Åsa Romson säger att hon ”känner sig lurad”. Så kan det förstås vara. Men just den känslan handlar nog faktiskt inte så mycket om vad regeringen gör utan mer om att Romson och (mp) – med all rätt – är frustrerade över att Centerpartiet i regeringsställning uträttar mer än vad (mp) lyckades med under sin tid som stödparti åt den tidigare socialdemokratiska regeringen.

210 miljoner för mer solel i Sverige

Vi vet att förbränningen av fossila bränslen är boven bakom vår klimatpåverkan, samtidigt som de fossila bränslena också orsakar andra miljöproblem, geopolitiska spänningar och leder till en otrygg energiförsörjning. Just därför är det vår generations moraliska uppgift att ställa om till ett hållbart samhälle, för en hållbar framtid.

Det förutsätter att vi ställer om till mer förnybar energi. I det stora. Och i det lilla.

De val vi gör idag måste vara hållbara. Och en av de mest hållbara energikällorna som finns är solen. Och nu ser vi en snabb utveckling av solcellstekniken, över hela världen. De senaste åren har utvecklingen varit närmast revolutionerande och resultaten har inte låtit vänta på sig. Kostnaden för att investera i och sätta upp en solelsanläggning har sjunkit dramatiskt, samtidigt som solcellernas effektivitet blivit mycket större.

Att  tekniken idag gör det  möjligt att utvinna mer energi till en lägre kostnad än förut gör att solelen idag är ett riktigt intressant alternativ, också på våra nordliga breddgrader. Det gäller inte minst mindre anläggningar och småskalig solelsproduktion. Numera kan enskilda villaägare och andra fastighetsägare sätta upp solceller på hustaket, utan att det kräver någon större apparat och, normalt sett, utan att ens kräva bygglov.

Denna utveckling ligger i linje med Centerpartiets och Alliansregeringens energipolitiska mål, och är något vi vill förstärka. Just därför, för att uppmuntra och stötta den småskaliga solelsproduktionen, har vi sedan 2009 satsat på ett investeringsstöd till den som sätter upp solceller. Och det stödet – som riktar sig till såväl företag, offentliga organisationer som privatpersoner (ansökan görs till Länsstyrelsen) – har blivit mycket framgångsrikt.

För att den fina utvecklingen ska fortsätta, och för att andelen solel i Sverige ska fortsätta växa, har Centerpartiet (vilket jag berättar om ”under rubriken ”Grönt ljus för fler solceller” på Sidan 4 i Expressen idag) nu drivit på för att Alliansregeringen i den kommande budgeten ska ge besked om att investeringsstödet för solceller förlängs så att det finns kvar till och med 2016. Sammanlagt kommer vi, mellan 2013 och 2016, satsa 210 miljoner kronor på investeringsstöd för installation av solceller. Att vi nu kan ge ett tydligt besked om att stödet kommer finnas kvar fram till och med 2016 innebär att branschen får välkommet långsiktiga besked och långsiktigt goda spelregler.

Solenergin är ett av de mest hållbara och långsiktiga energislag vi har. Fotosyntesen är fortfarande en av de mest slagbara processerna mänskligheten stött på. Genom att steg för steg ta till vara mer av solens energi, och mer av den förnybara energi som växer, kan vi ställa om till ett långsiktigt hållbart energisystem och ett långsiktigt hållbart samhälle.