Smartare förvaltning med Det digitala steget

Lägre kostnader med färre fönsterkuvert ger pengar till fler e-tjänster

Lägre kostnader med färre fönsterkuvert ger pengar till fler e-tjänster

Strax innan jul förra året lanserade jag regeringens e-förvaltningsstrategi som syftar till att vi ska göra den offentliga förvaltningen enklare, öppnare, och effektivare. I den kommande budgeten kommer vi i regeringen ta  nya steg för att underlätta vardagen för människor och företag, och ökar tempot för att vi ska få en smartare och mer digitaliserad statsförvaltning. Där återfinns nämligen det nya fleråriga utvecklingsprogrammet ”Det digitala steget”, som nästa år tillförs 38 miljoner kronor och som därefter är tänkt att omfatta betydligt mer än så.

Men viktigare än de nya fräscha 38 miljonerna är  den princip som vi slår fast där vi pekar på att det är en del de framtida besparingar som vi, tack vare smarta digitala lösningar, kan göra i våra myndigheter som framöver ska användas för att finansiera utvecklingen av nya e-tjänster. Och det är ingen dum sak. För när  fler medborgare och företagare får tillgång till enkla e-tjänster så leder det också till att den offentliga förvaltningens kostnader minskar. Genom att göra smarta investeringar som minskar kostnaden för den offentliga förvaltningen, och använda endel av de pengar vi sparar till att utveckla nya smarta e-tjänster kan vi både göra livet och vardagen enklare för oss medborgare och för många företag, samtidigt som vi sparar på skattebetalarnas pengar.

Låt mig ta ett konkret exempel för att det ska bli tydligt hur vi tänker. När vi nu utvecklar den nya tjänsten Mina meddelanden, som myndigheter kan ansluta sig till och som gör det möjligt för dig som privatperson att välja att istället för att få all myndighetspost hem i fönsterkuvert i brevlådan få dem till en samlad säker brevlåda på nätet så inebär det förstås en stor förenkling för dig som medborgare (och en hel del minskad miljöbelastning därtill när tryck och transporter går ner) men det innebär också att myndigheterna kan spara stora pengar genom att ersätta dyra fönsterkuvert med den säkra e-tjänsten minameddelanden.se. En del av de besparingar myndigheterna gör genom att använda den tjänsten istället för att skicka tusentals pappersbrev till oss medborgare kommer vi att använda för att utveckla ännu fler e-tjänster. Vilket innebär att vi få får en allt mer medborgartillvänd offentlig förvaltning, samtidigt som vi är rädda om skattebetalarnas pengar.

Men minameddelanden.se är långt ifrån den enda e-tjänsten som kan göra förvaltningen enklare, öppnare och effektivare.

Ett annat utvecklingsprojekt, som jag har stora förväntningar på, är Informationsväg Försäkringskassan-Vården som syftar till att skapa nya, elektroniska kommunikationsvägar mellan Försäkringskassan och vården för att minska antalet felaktiga intyg, förbättra beslutsunderlagen i vården och kunna ge snabbare besked till patienter och sjukskrivna. Ett pilotprojekt har varit igång mellan 2010-2012 och bara det pilotprojektet beräknas ha sparat hela 142 miljoner kronor.

Ett tredje handlar om att minska företagens uppgiftslämnande så att man som företagare bara ska behöva lämna in en uppgift en gång via en enkel e-tjänst, istället för att SCB, Skatteverket eller Bolagsverket ska begära in samma uppgifter flera gånger. En tjänst som det är lätt att se kommer spara mycket tid och mycket frustration för småföretagare som bör få chansen att så mycket som möjligt koncentrera sig på att utveckla sitt eget företag.

Ett fjärde är Riksantikvarieämbetets webbplats kringla.nu, som är ett slags digitalt bibliotek på nätet som är öppet för alla och där man samlar digital dokumentation av kulturhistoriskt viktiga föremål från svenska muséer och kulturminnesmärken, i hela landet. Bland mycket annat finns där dokumentation om 2,4 miljoner föremål och strax under en miljon historiska fotografier, fritt tillgängliga för alla.

Det här är fyra exempel på strategiska utvecklingsprojekt som redan idag är i drift eller på väg ut. Är du nyfiken på att veta mer kan du på E-delegationens webbplats hitta en komplett lista över alla de projekt som de just nu jobbar med.

Men vi behöver inte stanna där.

Tänk om vi i framtiden skulle kunna få e-tjänster som verkligen sätter den enskilda människan i centrum. Tänk exempelvis på de som blir föräldrar till barn med särskilda behov. Idag får de i stor utsträckning själva hantera en lång rad  olika myndighetskontakter för att få den hjälp de behöver. Det kan vara Hjälpmedelsinstitutet, Försäkringskassan, vården, socialtjänsten i kommunen och mycket annat. Om vi i framtiden kunde få en e-tjänst som tar hand om nästan alla dessa kontakter skulle det kunna underlätta enormt och göra att föräldrarna kan fokusera på barnets behov. En e-tjänst där man bara behöver lämna information en gång och där allt sedan sköts automatiskt eller av handläggare på myndigheter som i datasystem redan har tillgång till den information som behövs utan att man behöver be föräldrarna om samma   information gång på gång.

Lyckas vi få sådana medborgarvänliga e-tjänster på plats, ja då har vi på allvar börjat sätta  medborgaren i centrum för den offentliga förvaltningen.

Om denna budgetnyhet rapporterar TT idag.

Ett avbrott är ett avbrott är ett avbrott

Som alla andra veckor fattade vi en rad kloka beslut vid veckans regeringssammanträde igår. Ett av dem kom från mig och och syftar till att stärka och slå vakt om de kanske mest utsatta av alla elkonsumenter – de som bor på landsbygden och oftare än andra drabbas av elavbrott.

När stormen Gudrun svepte fram över södra Sverige, också mina hemtrakter i Hylte, 2005 så lämnade den efter sig en enorm förödelse med enorma mängder stormhärjad skog och många mil av förstörda el- och telefonledningar. För många tog det lång, alltför lång, tid att få tillbaka sin el och sin  telefon och just därför införde regeringen därefter en starkare skyldighet för elbolagen att ersätta sina kunder vid strömavbrott.

Men tyvärr har det visat sig att det funnits oklarheter i hur de bestämmelserna ska tolkas, och olika bolag har tolkat bestämmelsen på olika sätt. För att komma till rätta med det  har regeringen nu beslutat om att förtydliga och ytterligare stärka elkonsumenternas rätt att få ersättning från sitt elnätsföretag vid elavbrott. Till skillnad från tidigare kommer det framöver bara krävas att elavbrottet drabbat en fas (av tre) för att man som elkund ska få rätt till avbrottsersättning från sitt elnätsföretag.

Genom denna skärpning  behöver ingen elkonsument sväva i ovisshet om vad som gäller. Har man drabbats av elavbrott, och elavbrottet varat i minst 12 timmar, så har man också  rätt att få elavbrottsersättning, oavsett hur många faser som slagits ut – en nyhet som också TT uppmärksammade igår.

Sänkt skatt på egenproducerad förnybar el

It- och energiminister Anna-Karin Hatt tillsammans med Mårten och Camilla Eckedahl och vice ordförande i Svensk Solenergi Lars Hedström.

It- och energiminister Anna-Karin Hatt tillsammans med Mårten och Camilla Eckedahl och vice ordförande i Svensk Solenergi Lars Hedström.

En av mina och Centerpartiets deviser är att det ska löna sig att vara miljövänlig. Och just därför var det inte för inte som jag i förmiddags hälsade på hemma hos Mårten och Camilla Eckerdahl i Vistaberg i Huddinge. Mårten och Camilla är nämligen några av de villaägare som redan gjort slag i saken och satt upp solceller på sitt garagetak. Och det finns många som säger att de skulle kunna tänka sig att göra precis som dem. Enligt en alldeles färsk Sifoundersökning kan 8 av 10 svenska husägare tänka sig att sätta upp solpaneler på sitt tak.

Potentialen för solel i Sverige är stor, och den tekniska utvecklingen har gjort att det snabbt blivit allt mer lönsamt att satsa på solel också i vår nordliga del av världen, vilket bransföreningen Svensk Solenergi kunde berätta om i Huddinge idag.

Och allt fler börjar nu få upp ögonen för det. Vi ser att många vill ta del av det investeringsbidrag för solel som redan finns, och som vi från regeringens sida förlängde och fyllde på i fjol, ett investeringsbidrag som innebär att man kan få en betydande del av kostnaden för sin solcellsinvestering betald av staten. Och vi märker att allt fler frågar efter nya sätt att göra det ännu mer lönsamt med småskalig produktion av förnybar el.

Att göra det mer lönsamt att producera förnybar el är viktigt – för Centerpartiet, regeringen och för mig. Ända sedan jag tillträdde som energiminister för tre år sedan har jag sökt efter bra sätt att göra det mer lönsamt för enskilda att producera sin egen förnybara el. För det är tydligt att hittar v bra metoder för att göra det så kan Sveriges villaägare komma att spela en viktig roll i vårt arbete för att ställa om till ett mer hållbart energisystem.

Just därför har vi i Centerpartiet i årets budgetförhandlingar tydligt prioriterat en satsning på att göra det mer lönsamt att producera sin egen förnybara el. Och när jag idag beökte Mårten och Camilla tidigare idag kunde jag berätta att regeringen i den kommande budgeten nu kommer gå vidare med Nettodebiteringens huvudförslag och just sänka skatten för egenproducerad förnybar el. Ett besked som innebär att Mårtens och Camillas investering i solceller snart kommer att bli ännu mer lönsam.

Det jag och regeringen nu föreslår är sänkt skatt på egenproducerad förnybar el, i form av ett skatteavdrag. Vi utgår från den modell som Nettodebiteringsutredningen föreslog i sitt huvudförslag, men vi kommer göra den dubbelt så generös som den som de föreslog. Nyttjar man reformen fullt ut, och bygger en anlägging som kan producera 20 000 kWh/år (vilket är taket för hur mycket man får dra av) så kommer man kunna dra av upp till 12 000 kronor/år på skatten varje år (avdragets storlek ska motsvara energiskatten och momsen). Ovanpå det kommer den ersättning man kan få från sitt elbolag för den el som man producerar och levererar ut på elnätet, och hur stor den blir beror på vilken överenskommelse man gör med sitt elbolag. Flera elbolag betalar redan idag betydligt mer än så, men om man räknar lågt och utgår från att elbolaget betalar 30 öre/kWh så skulle det kunna innebära ytterligare minst 6000 kronor i intäkt för en fullstor solcellsanläggning. Totalt sett kan man alltså med den här reformen, om man nyttjar den fullt ut, kunna komma att tjäna minst 18 000 kronor om året, om man börjar producera sin egen förnybara el.

Sänkt skatt på egenproducerad förnybar el innebär att det kommer bli mer attraktivt att bli sin egen elproducent och investera i småskalig förnybar el, som solel och vindkraft. Det kommer ge fler familjer chansen att ta kontroll över sina energikostnader, samtidigt som de bidrar till att ställa om till ett hållbart energisystem. Jag hoppas att fler nu kommer göra som Mårten och Camilla och ta steget och producera sin egen förnybara el. För ett sådant steg är nämligen bra både för den egna plånboken, och för miljön.

Om denna nyhet rapporterar flera medier idag, däribland Miljöaktuellt, Ny Teknik, TT, Dagens Nyheter, SVT Rapport, Ekot och TV4 Nyheterna.

Ett tack till alla engagerade lärare

Boktitel: Engagerad Lärare av Christer Isaksson

Boktitel: Engagerad Lärare av Christer Isaksson

Författaren och debattören Christer Isaksson har, på uppdrag av Lärarnas riksförbund, intervjuat mig och en rad andra politiker om hur vi ser på vår skolgång och om vi har någon favoritlärare som har gjort bestående intryck. Endel av dessa ”favoritlärare har han sedan letat upp och intervjuat och resultatet av alla dessa samtal presenterar han idag när boken ”Den Engagerade Läraren” släpps.

När man läser booken är det slående tydligt att jag och många av mina kollegor i andra partier ofta återkommer till just den engagerade läraren. Och det är ingen slump. För engagerade lärare är de som bär upp och gör skolan och som möter eleverna i ögonhöjd, när skolan är som allra bäst.

I boken berättar jag om en av mina egna favoritlärare, min mellanstadielärare från Örnaskolan i Hyltebruk, Bosse Johansson. Men jag berättar också om Maggan Andersson, som var min högstadielärare på samma skola, och som mer än någon annan utomstående vuxen mötte mig på ett väldigt fint sätt under en period i livet när jag hade det extra tufft. Både Bosse och Maggan såg mig, och mina klasskamrater, som individer, de mötte oss i våra svårigheter och de gav oss värdefullt motstånd och erbjöd utmaningar, inte minst när en kunskapsslukande elev som jag kom i deras väg.

När Christer intervjuar Bosse berättar han att han och hans lärarkollegor vid en tidpunkt bestämde sig för att mäta allt de gjorde som lärare. De kom fram till att en lärare idag har uppemot 150 olika arbetsuppgifter. Om den siffran är exakt rätt kan man säkert diskutera, men idag finns det många lärare som vittnar om hur ökade krav och ökad administration adderat arbetsuppgift efter arbetsuppgift till deras uppdrag.

Och var för sig är säkert alla dessa uppgifter väldigt viktiga, men om man har så oändligt många uppgifter så är frågan om inte själva kärnuppdraget – att undervisa och förbereda våra barn och unga inför deras framtid – blir lidande? Och kanske är det så att det där lärarengagemanget, som är så viktigt för att vartenda barn ska bli sett och få hjälp att göra mesta möjliga av sin egen förmåga, inte direkt växer om ökad administration, i kombination med otillräckliga stödsystem (inte minst brist på stödjande it-system), tar så mycket energi.

Isakssons bok tar upp skolan ur ett spännande och lite nytt perspektiv. Den sätter engagemanget i centrum. Den pekar på skolans viktigaste resurs – läraren och relationen mellan läraren och eleven. Var och en som vill läsa mer om det, och på köpet få en inblick i hur jag och några andra politiker upplevde vår skoltid och hur vi tänker om det nu, kan varmt rekommenderas att läsa den här boken.

Tredelat miljöbilspaket i höstbudgeten

Det viktigaste vi måste göra för att klara klimatet är att fasa ut de fossila bränslena  och ställa om till hållbara transporter. Just därför har Centerpartiet och Alliansregeringen slagit fast visionen om att Sverige ska vara klimatneutralt 2050, och att vi till 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Och för att ta fram förslag på vad vi behöver göra för att ta oss dit sitter sedan ett år tillbaka  några av landets ledande experter, på mitt och regeringens uppdrag, och jobba med vad vi behöver göra för att ta oss dit, i utredningen om den fossiloberoende fordonsflottan.

Under tiden  som de arbetar fortsätter vi i Centerpartiet och Alliansregeringen att ta steg för att ställa om till en hållbar transportsektor.

På det temat berättar jag idag i Ekot att regeringen i den kommande budgeten kommer göra en rejäl satsning på ett miljöbilspaket. Det paketet består av tre delar: 1) nedsatt förmånsvärde för de miljöbästa förmånsbilarna, 2) fortsatt skattebefrielse för höginblandade och rena biodrivmedel som till exempel E85 och biogas, och 3) ökad låginblandning av förnybart i bensin och diesel. Tre insatser som mycket tydligt kommer bidra till att ställa om till en hållbar transportsektor och minska våra koldioxidutsläpp.

Ska vi få ut fler miljöbilar måste det löna sig att köpa miljöbil. Om fler förmånsbilsinnehavare väljer miljöbil kan vi successivt få en allt mer miljövänlig bilpark, och på sikt fasa ut de fossila bränslena. Därför förlänger regeringen nu de förmånliga tjänstebilsvillkoren för miljöbilar med tre år, till och med 2016. Det nedsatta förmånsvärdet kommer liksom tidigare omfatta elbilar, gasbilar och laddhybridbilar. Nedsättningen kommer vara 40 procent lägre än förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, men som högst 16 000 kronor per år.

Vi behöver få ut fler miljöbilar på våra vägar, och vi behöver  öka användningen av förnybara drivmedel i våra transporter. Därför ger vi nu också besked om att vi även framöver kommer skattebefria de höginblandade och rena biobränslena, som E85 och biogas.

Den tredje delen i miljöbilspaketet är att vi nu sjösätter ett kvotpliktssystem där vi höjer kraven på hur mycket förnybart som ska blandas in i bensin och diesel. Genom att blanda in mer förnybart och mindre fossilt i varje liter bensin och diesel kan vi minska koldioxidutsläppen snabbt, även för de som inte byter bil. Enbart den ökade låginblandningen kommer minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp med 300 000 ton varje år.

Med miljöbilspaketet vill Centerpartiet och Alliansregeringen öka andelen miljöbilar på våra vägar, minska koldioxidutsläppen och se till så att det lönar sig att tanka förnybart. Det är bra för konsumenterna, för företagen, men framför allt för miljön.

 

Ny grön investeringsfond

Barack Obama och Anna-Karin Hatt. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Barack Obama och Anna-Karin Hatt. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Igår träffade jag USA:s president Barack Obama på Kungliga Tekniska högskolan (KTH), dit vi bjudit in honom för att få se och lära av svenska miljöteknikföretag som visade upp sina gröna innovationer. Mötet och Barack Obamas intresse för Sverige är ett konkret resultat av att vi i Sverige sedan länge är mycket framgångsrika när det gäller att minska vårt beroende av fossila bränslen och öka användningen av ren, förnybar energi. Och intresset för Obamas besök på KTH igår var stort, vilket också syns i dagens mediarapportering. Grundligast och mest djuplodande var Vetenskapsradion och deras program Klotet liksom TT, Ekot, Svt, Ny Teknik och Forskning&Framsteg.

Samma tema – smart miljö- och energiteknik – har fortsatt idag. För att Sverige ska fortsätta vara ledande i den gröna omställningen behövs det nämligen mer pengar till gryende miljöteknikföretag. Därför presenterar jag och Annie Lööf idag på DN Debatt nyheten att regeringen i den kommande budgetpropositionen kommer inrätta en ny grön investeringsfond. Fram till och med 2020 kommer vi satsa omkring 700 miljoner kronor för att förbättra tillgången till riskvilligt kapital för miljöteknikföretag. Syftet är att förbättra möjligheterna att finansiera affärsidéer som tydligt bidrar till en smartare energianvändning och till att minska utsläppen av koldioxid. Finansieringen av fonden kommer ske med stöd av resurser från EU:s strukturfonder, Almi Företagspartner AB och Energimyndigheten. Om den här nyheten rapporterar också TT och P1 Morgon idag.

Den gröna investeringsfonden kommer utformas för att fylla behovet av mer riskkapital i tidiga skeden i små och medelstora miljöteknikföretag. Fonden är tänkt att komplettera det som redan finns på marknaden, och avsikten är att investeringarna ska göras sida vid sida med privat kapital. Och det här är ett område där svenska riskkapitalister verkligen kan göra mer, vilket jag pratar om i Svenska Dagbladet idag.

Om vi från regeringens sida kan satsa mer, och om privata aktörer också är beredda att investera mer, så kan vi tillsammans se till så att fler fina svenska forskningsrön kan göra nytta i världen och bli till bra produkter och tjänster i växande miljöteknikföretag.

President Obama besökte KTH

Barack Obama och Anna-Karin Hatt. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Barack Obama och Anna-Karin Hatt. Foto:
Kristian Pohl / Regeringskansliet

För en liten stund sedan vinkade jag av USA:s president Barack Obama, efter hans besök på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). När han och statsministern anlände till KTH för att titta på ett urval av framstående svenska miljöteknikinnovationer fick jag äran att hälsa honom välkommen och fick chansen att lyfta fram att vi är väldigt glada för att han och USA visar ett så stort intresse för svensk energipolitik och för framstående svenskt miljöteknik. Jag tog också tillfället i akt att säga att jag hoppas att det nära samarbete som  vi – USA och Sverige – haft i flera år på energi- och miljöteknikområdet ska fortsätta och fördjupas. För vi har på många sätt mycket att lära av varandra.

Innan besöket på KTH höll statsministern en bilateral överläggning med president Obama. En av de saker de diskuterade var klimatfrågan och omställningen till hållbara samhällen. Att vi har många starka gemensamma uppfattningar om detta märks inte minst av det gemensamma skriftliga uttalande som Obama och Fredrik Reinfeldt enades om under mötet. Vilket ytterligare underströks vid den efterföljande presskonferensen där Obama, på direkt fråga om vad han ansåg att USA kan lära sig av Sverige, svarade att han gärna ser att USA inspireras av Sveriges resa till ett hållbart energisystem. Det är bra, i sak, och någonting som förstås glädjer en svensk energiminister särskilt mycket.

Och under Obamas besök på KTH blev det väldigt tydligt att det verkligen finns mycket som andra länder, inklusive USA, kan inspireras av hos oss i Sverige. Att vi genom årtiondena tydligt kunnat minska våra koldioxidutsläpp (minus 20 procent sedan 1990) och att vi samtidigt kunnat ha en god tillväxt (plus 60 procent under samma tidsperiod) är det många som imponeras av och är nyfikna på. Sanningen är ju att vi kunnat göra den resan tack vare en kombination av generella, kostnadseffektiva styrmedel och tydliga mål och ambitioner. Vi har använt oss av lagstiftning och ökad information, vi har ökat investeringarna i forskning och innovation, och vi har utformat olika ekonomiska styrmedel, som till exempel koldioxidskatten, skattebefrielsen av förnybara bränslen och de smarta gröna elcertifikaten.

Men ytterligare en del av svaret på frågan om hur vi gjort att vi också har miljöteknik som ligger i forskningens absoluta framkant. Och det är ett urval av sådan framstående svensk miljöteknik som Obama idag fått testa och känna på.

Med hushållssystemet Solvatten fick Obama se en produkt som med hjälp av solens strålar renar och värmer tillräckligt mycket vatten för en hel familj. En produkt som kah lösa många av bekymren med förorenat vatten i fattiga delar av världen. Redan nu använder över 80 000 människor Solvattens produkt och både den och företaget har fått erkännande för sina positiva sociala och miljömässiga effekter.

Efter det visade KTH upp några olika tillämpningar som använder bränsleceller, som är direkt kopplade till den forskning och utbildning som bedrivs på KTH. Där fanns bland annat en ultralätt bil som drevs med bränsleceller och  en portabel mobilladdare som kunde ladda mobilbatteriet med vatten.

Det tredje exemplet Obama fick se stod Volvo för, som visade upp en redan idag kommersiellt gångbar hybridlösning för lastbilar och bussar. En teknik som redan används på ett antal bussar i Göteborg. Volvos hybridprojekt har utvecklats bland annat med stöd av regeringens energiforskningssatsningar och just det var det extra roligt att projektet och motorerna kommit så långt att de nu till och med tål att visas upp för USA:s president.

Alla dessa tre projekt har alla, på olika sätt, kopplingar till svensk-amerikanskt samarbete. Och det är knappast en slump. För Sverige och USA har sedan många år ett nära samarbete och utbyter erfarenheter och kunskap om hållbara energilösningar och miljöteknik i flera forum. Ett samarbete som är extra intressant att lyfta fram är SAGA-samarbetet -Swedish American Green Alliance.

Inom ramen för SAGA samarbetar Sverige och USA inom en rad olika områden – hållbar stadsutveckling, omvandling av avfall till energi, smarta elnät och världsledande vattenreningsteknik. Det är ett värdefullt samarbete som för samman företag, studenter och forskare, samtidigt som det stärker banden mellan USA och Sverige.

Med hjälp av SAGA-samarbetet har bland annat Luleå Tekniska Högskola kunnat samarbeta med Michigan State University om användningen av svartlut, Swedish Biogas AB har kunnat bygga en innovativ biogasanläggning i samma delstat, och Volvo och Mack Trucks har kunnat ta ytterligare steg för att tillsammans förverkliga framtidens elektrifierade vägar.

Jag har personligen varit mycket engagerad i SAGA-samarbetet, inte minst tillsammans med USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski. Och det är ett samarbete som jag kommer fortsätta och försöka intensifiera även efter att Obama imorgon har lämnat Sverige.

[Show as slideshow]

Obama på besök

Idag blir det en speciell dag på jobbet. Ända sedan Vita huset för nästan en månad sedan berättade att president Barack Obama skulle besöka Sverige har jag och ett antal av mina medarbetare på Näringsdepartementet jobbat mycket hårt med att få fram ett så bra energi- och miljöteknikbesök för presidenten som det bara är möjligt.

Att Obama har valt ut att titta närmare på svensk energipolitik och svenska miljöteknikinnovationer är ett stort erkännande av det arbete som vi i Sverige har bedrivit under en längre tid. På mindre än fyrtio år har Sverige gått från ett energisystem starkt beroende av olja och kol till ett energisystem där nästan hälften av energin kommer från förnyelsebara energikällor. På 1970-talet var andelen fossila bränslen i Sveriges totala energianvändning över 80 procent. Idag är den andelen nere på 32 procent.

Samtidigt som vi gjort den resan har vi i Sverige visat att det är möjligt att kombinera ekonomisk tillväxt med betydande minskningar av växthusgasutsläpp. Sedan 1990 har våra koldioxidutsläpp minskat med 20 procent, samtidigt som vår ekonomi vuxit med nästan 60 procent.

Nu står USA inför utmaningen att bryta sitt fossilberoende, precis som som vi har tagit steg för att göra allt sedan 70-talet. Under sin andra mandatperiod har president Obama tydligt lyft upp just klimat- och energifrågorna på sin agenda. Och jag kan garantera att presidenten i eftermiddag kommer att få möjlighet att ta med sig flera spännande miljöteknikidéer tillbaka till Vita huset.

Det kommer med andra ord att bli en viktig och innehållsrik eftermiddag!

Läs även på Ny Teknik och på Metro om Obamas besök på KTH. Här nedan kan du lyssna på Ekots inslag om Obamas intresse för miljöteknik:

1101 skäl till att framtiden finns i Norrbotten

Anna-Karin Hatt tillsammans med förra Centerpartiledaren Maud Olofsson som har följt projektet sedan det startade

Anna-Karin Hatt tillsammans med förra Centerpartiledaren Maud Olofsson som har följt projektet sedan det startade

Det finns ett ordspråk som säger att när det blåser upp till storm så bygger vissa vindskydd medan andra bygger väderkvarnar. Bättre representanter för de som gör det senare än de människor jag träffade i Markbygden utanför Piteå igår kan man nog inte hitta. För i en bygd som länge varit känd som ett ”blåshål” håller nu en av världens största landbaserade vindkraftsparker, med tillstånd att bygga upp till 1101 verk till år 2023, på att byggas.

Fullt utbyggd kommer Markbygdens vindkraftspark ge oss 8-12 TWh grön förnybar el, varje år. Det är lika mycket som all den el som alla hushåll och alla företag i hela Piteå kommun behöver under åtta år. Och samtidigt som vi får mer förnybar el, så skapar denna satsning en långsiktig grön tillväxt som ger fler människor chansen att jobba och bo, i Piteå kommun.

Självfallet är det oerhört stimulerande att få vara med en dag som igår, när det symboliska och viktiga första spadtaget för utbyggnaden av den första etappen i Markbygden togs, och när Norrbotten i praktisk handling visar vad den gröna energiomställningen innebär. Om detta handlade mitt invigningstal och den debattartikel som NSD och Piteå-Tidningen publicerade igår. På plats rapporterade bland annat Svt Nordnytt, Norrbotten-Kuriren, Sveriges Radio och Norrbotten24.

[Show as slideshow]

Alingsås, energiomställningens epicentrum

Stadsskogenskolan i Alingsås som just nu genererar överskottsenergi

Stadsskogenskolan i Alingsås som just nu genererar överskottsenergi.

Idag skiner solen över Alingsås. Den som i förmiddags klev in på Stadsskogenskolan såg det direkt. För det första som möter en är man kommit in genom dörrarna där är en mätare på en skärm, som idag lyste klart grön. Det betyder att skolan idag producerar mer el från solcellerna på taket än vad man behöver för sin egen förbrukning.

Stadsskogenskolan, som jag hade glädjen att få inviga idag, är nämligen Nordens allra första nära-nollenergiskola.Och en dag som denna till och med en plusenergiskola, där man producerar mer el än vad man själva gör av med.Det är naturligtvis en fröjd att, som grön energiminister, få vara med och inviga en satsning som denna – en fröjd som fick en liten extra krydda i att en del av invigningen innebar att jag tillsammans med skolans elever gjorde den berömda ”raketen”. Till allas jubel och till beskådan i TV4 och Svt som tillsammans med Sveriges radio och Allingsås Tidning var med och bevakade invigningen på plats. Med Stadsskogenskolan visar Alingsås vägen och visar i praktiken hur man kan bygga riktigt energieffektivt, med förnybar energi.

Tack vare att man byggt med energisnål passivhusteknik kommer Stadsskogenskolan ner i ett energibehov som är hela 50 procent lägre än de krav som ställs på nya byggnader i Sverige. Och den el som skolan ändå behöver, den får den från solceller på taket som gör skolan självförsörjande på el. Med sina 1323 kvadratmeter har Stadsskogenskolan faktiskt den största takmonterade solcellsanläggningen i hela Sverige. En klok investering som blivit möjlig tack vare en framsynt satsning från Alingsås kommun, och som Alliansregeringen via Energimyndigheten kunnat bidra till med 1,5 miljoner kronor.

Det är precis det här som energiomställningen handlar om; att vi måste använda energin smartare än vi gör idag och att den energi vi ändå behöver ska komma från förnybara energikällor. Med Stadsskogenskolan visar Alingsås kommun vägen och bidrar mycket tydligt till att vi ska kunna nå Sveriges vision om att vi ska ställa om till ett klimatneutralt samhälle, inom en generation. Om just detta skriver jag på debattplats i dagens Alingsås-Tidning. Och mitt invigningstal i sin helhet hittar du här.

[Show as slideshow]