Tag Archives

Styra – hemma i kommunen, eller från Stockholm?

Vem skall avgöra värdet när någon vill använda lokala naturresurser som finns i vår närhet? Frågar man Vänsterpartiet så vill de göra det, genom nationell lagstiftning och en och samma mall och modell för hela landet. Alldeles oavsett vad man tycker lokalt. Alldeles oavsett vad som kan göra störst nytta där man själv bor. Och alldeles oavsett om det är många eller ganska få som berörs av en vindkraftsetablering.

För mig är det självklart att den frågan är något som ska avgöras så nära de som berörs som möjligt, utan nationella pekpinnar från Stockholm. Och på just det temat debatterade jag med Vänsterpartiets energipolitiske talespersson, Kent Persson, i Studio ett tidigare idag.

Under en rad år har vi nu sett en helt formidabel tillväxt av den förnybara energin. Sedan 2006 har t.ex. vindkraften vuxit med 700 procent, och idag kom nya siffror som pekar på att vindkraften förra året levererade på en ny rekordnivå och att den el vindkraften nu ger räcker för att försörja tio kommuner av Växjös storlek med el under ett helt år. Det är helt fantastiskt.

Men förutsättningen för den framgångssagan är ju att duktiga vindkraftsbyggare kan få tillgång till de bästa vindlägena. Och ska man få det krävs det en stark lokal acceptans och en god lokal förankring för de vindkraftsprojekt som olika aktörer vill förverkliga.

Självklart är det så att ett vindkraftsbygge skapar viktiga jobb, både direkt under själva byggnationsfasen, men också indirekt under densamma och under hela verkets livslängd. Och det har självklart ett stort värde i många av de bygder där det idag är mest intressant att bygga vindkraft. Men vid sidan av de arbetstillfällen som vindkraftsbyggena ger så är olika former av återföring till den berörda bygden något som kan vara väldigt viktigt  för att öka det lokala folkliga stödet för vindkraften.

Kanske är det så att utsikten, för den som är delägare i ett vindkraftverk, blir trevligare när man ser ett vindkraftverk som snurrar en blåsig dag.

Kanske kan en så kallad bygdepeng, och de lokala investeringar den medför i till exempel bredband eller infrastruktur, vara det som avgör om man kan bo kvar eller flytta, om man bor i ett mindre samhälle i de glesare delarna av Sverige.

Min erfarenhet är att smarta vindkraftsbyggare ser till att föra en dialog med de berörda och hitta bra lösningar på hur återföringen till just deras bygd bör se ut. Kanske vill man bli delägare. Kanske vill man se någon form av bygdepeng. Eller så ser man att jobben i sig är så värdefulla, att man inte behöver något annat för att säkra ett starkt lokalt stöd.

Och precis så ser det ut runtom i landet. Berörda i olika delar av landet har velat se olika lösningar. Vilket ju hänger samman med att förutsättningarna är olika, både vad gäller olika samhällens och olika invånares behov, och vad gäller investeringens storlek och de möjligheter de olika vindkraftsföretagen har.

Vänsterpartiet säger sig måna om utbyggnaden av den förnybara energin, men samtidigt vill de lagstifta om en nationell bygdepeng, vilket faktiskt skulle riskera motverka och bromsa investeringarna i vindkraft. Och precis det är också vindkraftsbranschens farhåga. Om det skulle hända skulle resultatet bli mindre vindkraft och i förlängningen också mindre i bygdepeng. Och att göra något sådant  nu, när Energimyndigheten nu rapporterar om ytterligare ett nytt rekord i vindkraftsutbyggnaden, vore väldigt olyckligt.

Bygdepeng, delägarskap och andra former av återföring är väl etablerade modeller, både bland våra kommuner och i vindkraftsbranschen. Men formerna och nivåerna varierar mellan olika delar av landet, beroende på vilka förutsättningar som finns och vad man velat se lokalt. Precis som det bör vara. Jag är övertygad om att det är genom att fortsätta jobba just så, och försvara vår frihet att lokalt hitta de bästa lösningarna som vi bäst stärker både utbyggnaden av vindkraften och utvecklingen av hela landet.

Konsumentrådgivning ska hjälpa teleabonnenter

Idag rapporterar DN, SvD och många andra medier om det regeringsbeslut vi fattade igår om att inrätta en opartisk ombudsmannafunktion på PTS, dit telefonabonnenter som berörs av det teknikskifte som TeliaSonera just nu genomför kan vända sig för att få hjälp och stöd. Också Land Lantbruk beskriver idag denna nyhet.

Bakgrunden till beslutet är de problem som människor upplever i samband med Teliasoneras teknikskifte på landsbygden, ett skifte som  innebär att telefonstolpar tas ner i vissa områden och att de abonnenter som berörs istället erbjuds trådlös telefoni över TeliaSoneras mobilnät. Teliasonera har själva åtagit sig att alla hushåll och företag som påverkas av de förändringar som bolaget gör i det fasta telenätet ska erbjudas ett trådlöst alternativ från Teliasonera AB.

Om människor och företag ska kunna växa och utvecklas krävs bra elektroniska kommunikationer i hela landet. Därför har jag  sedan jag tillträdde som it-minister följt denna fråga mycket noga, och jag måste säga att jag har full förståelse för att människor blir både arga och oroliga när de upplever att deras telefoner inte fungerar, eller inte får tillräcklig information om den förändring som ska ske. För mig är det tydligt att det  behövs både mer och bättre information för att hjälpa den enskilda konsumenten. Om man står  utan fungerande telefoni ska man känna att staten tar ens oro och frustration på allvar. Och det är därför som vi från regeringens sida nu ger PTS i uppdrag att upprätta en slags ombudsmannafunktion dit man som abonnent kan vända sig och få hjälp.

Hur den särskilda informationsinsatsen i detalj ska utformas är PTS sak att avgöra. Men avsikten är att konsumenterna med hjälp av den oberoende rådgivningen ska kunna få information och svar på tekniska frågor gällande omställningen, liksom kunskap om vilka rättigheter de har som abonnenter. Dessutom får PTS som tillsynsmyndighet en god övergripande bild av de problem som upplevs.

Med detta uppdrag får PTS också möjlighet att följa upp de problem som abonnenterna upplever och har sedan de verktyg som behövs för att se till att Teliasonera vidtar förstärkningsåtgärder.

För mig är det oerhört viktigt att Teliasonera lever upp till det ensidiga åtagande det gjort, som innebär att ingen abonnent ska bli av med sin fasta telefoni utan att de kan få tillgång till fungerande telefoni på annat sätt. Och just därför kommer jag, vid sidan av det uppdrag regeringen nu givit, inom kort kalla till mig Teliasoneras högsta ledning för att få veta vilka åtgärder de avser vidta för att minska människors oro och för att fullfölja det åtagande man gjort.

Konstlad konflikt mellan stad och land

En av de vanligaste myterna jag stöter på som regionminister är påståendet att det inte skulle gå att ha tillväxt i städerna och på landsbygden samtidigt. Att vi skulle behöva välja och att det skulle finnas en motsättning mellan utveckling i staden och utveckling på landsbygden.

Ingenting kan vara mer felaktigt.

Utgångspunkten för Centerpartiets förnyelsearbete är att alla människor och alla delar av landet kan och ska växa. Att det är möjligt för alla regioner att växa, sida vid sida, på en och samma gång. Att det finns utvecklingsmöjligheter för varje människa, utan undantag, och att det finns utvecklingsmöjligheter var än i landet vi väljer att bo.

Tillväxt i hela landet är inget nytt område för Centerpartiet. Det är välkänd, vältrampad, mark för oss. Kanske är det på många sätt Centerpartiets livsnerv, på samma sätt som det var redan när Carl Berglund lade grunden för Centerpartiet, för mer än 100 år sedan.

Fortsätt läs här

Waidelich (s) glömmer den digitala infrastrukturen

Idag skriver Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Tommy Waidelich på SvD Brännpunkt om att investeringar i vägar och järnvägar ger tillväxt. Det är en väl etablerad sanning att en väl utbyggd infrastruktur tillhör det bästa en stat kan investera i om man vill ge verkligt bra förutsättningar för en hållbar tillväxt.

Det var just därför som Centerpartiet under förra mandatperioden, och under dåvarande infrastrukturminister Åsa Torstenssons ledning, tog fram och fick igenom den största satsningen på infrastruktur i modern tid. Därför satsas nu närmare 500 miljarder kronor under den innevarande planperioden på att rusta och underhålla våra befintliga vägar och järnvägar, och på att bygga nytt där tillväxthöjande och trängselminskande stråk behöver dras fram. Det är en satsning som täcker hela Sverige – från norr till söder, från storstaden till landsbygden, och som kommer förbättra vår förmåga att växa.

Men det Waidelich helt förtränger i sin debattartikel är behovet av kraftfulla investeringar i bra elektroniska kommunikationer i hela landet. Lika viktigt som det var att få en enskild väg framdragen till gården för hundra år sedan, lika viktigt är det idag att ha tillgång till ett bra bredband med hög kapacitet. Den familj eller det företag som klarar sig utan snabbt bredband blir i snabb takt allt ovanligare.

Att se till så att Sverige har bredband i världsklass är målet för regeringens Bredbandsstrategi, och kommer att finnas med som ett viktigt mål i den kommande Digitala Agendan för Sverige. 90 procent av alla hushåll och företag ska senast 2020 ha tillgång till riktigt snabbt bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/sekund. Ska vi komma dit krävs stora investeringar av alla aktörer på marknaden, och att det offentliga skjuter till medel där marknaden inte riktigt räcker till. Precis det vi gjort och gör, nu och framöver.

En hållbar tillväxt i hela Sverige förutsätter tydliga satsningar både på dagens fysiska och framtidens digitala infrastruktur.

 

Hållbar tillväxt i hela Sverige

Efter valet i höstas drog partistyrelsen slutsatsen att Centerpartiet behövde förnya sin politik på ett antal viktiga områden, helt enkelt därför att väljarnas dom i riksdagsvalet visade att tillräckligt många inte tyckte att vi hade de rätta svaren på de frågor människor tyckte var viktigast. Av det drog vi slutsatsen att vi måste förnya oss och vår politik, och att vi i dialog med omvärlden måste definiera de viktigaste utmaningarna idag.

Sedan dess har fem förnyelsegrupper jobbat, och jag har fått i uppdrag att leda den som ska föreslå en ny politik för hållbar tillväxt i hela landet. Min utgångspunkt i det arbetet är att det finns tillväxtmöjligheter i hela landet, från norr till söder, från landsbygd till storstad. Och att alla delar av landet kan och ska växa, sida vid sida.

Det är viktigt för Sverige. Men det är också viktigt för Centerpartiet. Ska vi kunna bygga ett bredare och starkare Centerparti, förmöget att långsiktigt bli en av de tongivande politiska krafterna i Sverige, måste vi ta vara på och befästa väljarnas bild av Centerpartiet som ett parti med ett starkt engagemang för hela Sverige. Centerpartiet ska vara den drivande kraften för hållbar tillväxt och utveckling i hela landet. Inte för Centerpartiets egen skull, utan för Sveriges. Just  därför har jag lett partiets förnyelsegrupp på det här området.

Jag och medlemmarna i den grupp jag lett har valt ett väldigt öppet förhållningssätt. Vi har rest runt i landet och haft otaliga dialoger med centerpartister, och tillsammans med centerpartister diskuterat med omvärlden, de jag brukar kalla ”tillväxtens vänner” (företag, organisationer, eldsjälar), om vad som behöver göras och vilka hinder som behöver rivas för att vi ska kunna få en hållbar tillväxt i hela landet.

Nu har vi lämnat över vårt förslag till förnyelseprogram till partistyrelsen, som sedan lägger förslag till partistämman i Åre i september. Det innehåller fem strategiska utvecklingsområden (fungerande regioner med starkt självbestämmande, lagstadgad rätt till grundläggande samhällsservice, fler och lönsamma företag, jämställdhet och mångfald för tillväxt och en ekonomi med stark innovationskraft) och 19 skarpa förslag som rymmer allt från fortsatt sänkt arbetsgivaravgift för småföretag till stärkt äganderätt och bredband i världsklass i hela landet. Jag ser fram emot den debatt som nu lär följa, och mot att Centerpartiet i Åre mejslar fram och slår fast en stark politik för hållbar tillväxt i hela Sverige.

Idag har jag en debattartikel på SVT Debatt om förnyelsegruppens förslag.

Hela förnyelseprogrammet hittar du här.

Andra som kommenterat programmet är bl.a. Skånska Dagbladet och Länstidningen Södertälje.