Morgondagens hållbara framtid lägger vi grunden för idag

En av de första händelser som över huvud taget skapade en internationell miljödebatt var biologen Rachel Carsons bok ”Tyst vår” i början på 50-talet, som uppmärksammade miljögifters påverkan på naturen. En av de stora milstolparna som fick miljödebatten att bli till global miljöpolitik var stockholmskonferensen 1972, FN:s första stora globala miljökonferens. Där inleddes mycket av det arbete som gör att vi fortfaande samarbetar globalt på miljö- och hållbarhetsområdet.

I går inleddes miljökonferensen Stockholm +40, 40 år efter den första Stockholmskonferensen. Beslutsfattare och företrädare för samhälle, näringsliv och forskning från hela världen samlas nu i Stockholm för att diskutera bland annat hållbara innovationer och hållbar livsstil.

Själv hade jag förmånen att igår inleda ett panelsamtal om hållbara innovationer på Stockholm +40. Bland andra deltog den indiske IT-entreprenören Kris Gopalakrishnan liksom Hua Ming, som varit en ledande aktör i att främja förnybar energi i Kina.

Förnybar energi och innovationer i en global kontext kom också upp i kväll när jag deltog i statsministerns middag för den kinesiska delegation som just nu besöker Sverige under ledning av Kinas premiärminister Wen Jiabao.

Det internationella utbyte som började på Stockholmskonferensen för fyrtio år sedan har definitivt satt spår i det internationella samarbetet. Utan dessa pionjärarbeten hade vi inte haft något Agenda 21-arbete och inte heller någon internationell klimatpanel.

Från dessa båda internationella händelser åker jag nu vidare mot London och Clean Energy Ministerial, det G20-samarbete som Sverige och övriga nordiska länder inbjudits till. Med de här dagarnas insatser hoppas jag att vi kommer att sätta spår som kommer ha bäring på en verkligt hållbar framtid. Precis som Stockholmskonferensen för 40 år sedan fortfarande sätter spår idag.

Fel EU-regler kan försvåra för svenska biobränslen

Nu på morgonen var jag med i P1 Morgon och beskrev regeringens arbete för att förhindra att nya EU-regler ska komma att försvåra för svenska biobränslen och svensk skogsindustri.

En av de strategier EU slagit fast för att minska koldioxidutsläppen och ställa om Europas energisystem i hållbar riktning är att öka andelen förnybar energi. Till 2020 ska samtliga medlemsländer öka sin andel förnybar energi till 20%, och för svensk räkning har vi redan kommit långt i det arbetet. Redan idag är 49% av vår energi förnybar och till 2020 ska vi ha nått minst 50%.

Många andra EU-länder har sämre inhemsk tillgång till biobränslen än Sverige och och kommer vara beroende av att importera för att möta sina behov. Och en hel del av den importen kommer behöva ske från länder utanför EU.

I det sammanhanget funderar EU-kommissionen just nu på att föreslå det man kallar ”hållbarhetskriterier för fasta biobränslen”, dvs miljökrav på EU-nivå för produkter som ved, flis och pellets. Från regeringens sida är vi rädda att sådana regler, om de utformas på fel sätt, över huvud taget inte kommer leda till ökad miljönytta i Sverige, utan bara till ökat regelkrångel och ökade kostnader för en redan ansträngd bransch. Vilket skulle kunna leda till att viktiga biobränslen blir kvar i de svenska skogarna och att svenska jobb och svensk export hotas.

När man diskuterar skog och klimat är det viktigt att börja i rätt ände, med att skogen faktiskt är väldigt viktig för klimatet inte minst genom att växande skog, som tar hänsyn till en bra och fungerande skogslagstiftning, är ett av de allra bästa sätten att binda koldioxid. Ett levande skogsbruk med mycket växande skog är en självklar del i regeringens klimatpolitik.

Fortsätt läs här

Fler borde få jobba hemma mer

Idag är det jobba hemma-dagen, ett bra initiativ för att uppmärksamma alla de fördelar som kan komma från att jobba just hemifrån. Bakom initiativet står Microsoft Sverige och de har idag helt sonika skickat hem alla sina anställda för att istället jobba på distans. Ett av de företag som arbetat mycket för att underlätta distansarbete är TeliaSonera och de uppger att de har lyckats minska sina CO2-utsläpp med hela 70 %, bland annat genom att använda telekonferenser och möjliggöra distansarbete. Det reser endel kittlande tankar kring hur mycket vi skulle kunna vinna om fler kunde välja att arbeta någon dag hemifrån i veckan eller månaden, i form av minskad trafik, minskade koldioxidutsläpp och mindre trängsel på våra vägar. Men också vinster i form av att fler kanske skulle kunna få lättare att få vardagspusslet att gå ihop, med hela den utmaning många av oss har i att kombinera önskan om ett rikt arbetsliv med att kunna hämta barnen på dagis eller fritids i någorlunda god tid, och få mer tid för familjen och barnen.

Vi lever i en allt mer uppkopplad miljö, och det är en fantastisk möjlighet i allt detta. Just idag skriver t.ex.  SvD att det numera säljs fler smarta telefoner än vanliga datorer. Det innebär att allt mer av vårt arbete kan ske mobilt, och att den geografiska platsen blir allt mindre viktig. Men ska vi i stor skala kunna bejaka den utvecklingen måste hela systemet fungerar. Då måste vi t.ex. bli ännu bättre på it-säkerhet, även om vårt samhälle idag är bättre rustat än många andra. Och vi måste ha en väl utbyggd, robust och säker it-infrastruktur. Just därför är det viktigt att vi så tydligt i  regeringens bredbandsstrategi anger om att 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet om 100 Mbit år 2020.

Jag är övertygad om att vi med mer flexibla arbetsplatser och med teknikens hjälp både kan bli mer produktiva men också öka vår livskvalitet. För att det ska kunna ske krävs en bra digital infrastruktur, men det krävs också bra ledare i organisationer och företag som fokuserar mer på att medarbetarna löser sina uppgifter, än på var de löser dem. I mitt ledarskap har idén om att det viktigaste inte är varifrån mina medarbetare arbetar, utan att de löser de uppgifter de har att lösa länge varit en helt central del. Jobba hemma-dagen är ett bra sätt att uppmärksamma fler på möjligheterna med det synsättet.

 

Vill du läsa mer om vad jag sagt om hur it kan bidra till ett miljösmartare samhälle kan du gärna läsa mitt från konferensen ”IT för ett grönare samhälle”,  Smart IT kan minska våra ekologiska fotavtryck. Läs gärna också strategin IT för en grönare förvaltning – agenda för IT för miljön 2010-2015.