Forska mer kring framtidens energi

Idag på Svenska Dagbladets debattsida skriver jag om en av Centerpartiets viktigaste prioriteringar inför de regeringsförhandlingar som snart börjar om höstbudgeten. För den globala utvecklingen på energiområdet går på många sätt åt rätt håll, men den går också i fel riktning.

Trots den globala ekonomiska krisen växer nu den globala energianvändningen, och den växer rejält. Det är i grunden ett positivt tecken. För den ökade energianvändingen är också ett tecken på att allt fler människor får en bättre levnadsstandard. Att allt fler kan resa sig ur fattigdom och får ökade möjligheter att påverka sina egna  liv.

Det är utvecklingens framsida.

Baksidan är att med ökad energianvändning följer en allt större påverkan på klimatet och på miljön. I den statistik över de globala trenderna på energiområdet som det internationella energiorganet IEA nyligen presenterade pekar man på att användningen av kol förra året ökade med mer än 6 procent, och att kolanvändningen ökade för tolfte året i rad. Och samtidigt som kolanvändingen ökar, så ökar också den globala användningen av olja.

Men samtidigt som världen ökar sin användning av miljöskadlig fossil energi ökar, så finns det andra, glädjande, tecken i tiden. För faktum är att av alla energislag växer nu det förnybara snabbast av alla, och andelen förnybar energi väntas också fortsätta öka kraftigt framöver.

Min drivkraft som politiker, och som energiminister, är att göra allt jag kan för att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Jag vill att Sverige ska ta sitt klimat- och energiansvar. Och jag vill kunna se mina barn i ögonen när de blir stora, och kunna säga att vi faktiskt gjorde det vi visste att vi borde.

Det är just därför som jag under många år drivit på och varit med och sett till så att Sverige satsar så starkt på att utveckla den förnybara energin. Tack vare de gröna elcertifikaten garanteras nu all nybyggd förnybar el ekonomiskt stöd fram till 2020. Och regeringen har mycket tydligt klargjort att det tredje förnybara benet i elsystemet gradvis ska växa, fram till och efter 2020.

En av de viktigaste orsakerna till att den förnybara energin nu slår igenom globalt är att utvecklingen av tekniken stadigt gått framåt. På bara några år har till exempel kostnaden för att installera solceller mer än halverats. Och tack vare att tekniken mognat med hjälp av forskning och ny teknik har vindkraften globalt växt med närmare 30 procent per år.

Detta är en av de viktiga grundstenarna i den svenska energi- och klimatpolitiken, och de senaste åren har Alliansregeringen därför satsat ungefär 1,3 miljarder per år på energiforskning. En forskning som kännetecknas av att den ligger nära verkligheten, och som framhålls som ett bra exempel av bland andra IEA. I nära samarbete med näringslivet satsar regeringen , inte bara på nya upptäckter och innovationer, utan också på att få dem att fungera och komma i produktion. Några exempel på det är till exempel pilotanläggningar för drivmedel av råvara från skogen, utvecklingen av elfordon eller den vågkraftspark som nu byggs utanför Lysekil.

Ny effektivare teknik för att ta fram grön energi, spara energi eller minska våra utsläpp kommer inte bara hjälpa oss att nå ett hållbart samhälle med en hållbar energiförsörjning. Det kommer också ge konkurrensfördelar och nya exportmöjligheter för duktiga svenska företag. Därför är satsningar på energirelaterad forskning satsningar både på långsiktig hållbarhet och på en utvecklad välfärd.

Ett flertal internationella bedömare pekar nu på att världens länder – om vi ska klara klimatutmaningen – måste satsa mer på forskning och utveckling av förnybar energi i form av biobränslen, sol- och vindkraft. Det är mot den bakgrunden vi måste forma den svenska politiken och det är därför som Centerpartiet, som en av sina viktigaste prioriteringar inför regeringens budgetförhandlingar, vill se fortsatt starka satsningar på svensk energiforskning. Traditionen av god energiforskning, och gott samarbete med näringslivet, måste fortsätta. Nya kunskaper om hur vi möter energi- och klimatutmaningarna är nämligen en nödvändighet för att vi ska klara omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle.

Tack för allt du gjort, Karin

Jag har idag nåtts av beskedet att Karin Andersson, före detta statsråd och riksdagsledamot för Centerpartiet, har gått bort i en ålder av 93 år. Karin var en fantastisk person som på många sätt gjort viktiga insatser för Centerpartiet (några av dem beskriver Doris Gunnarsson på ett väldigt fint  sätt i ett minnesord i Hallands Nyheter).

Som integrations- och jämställdhetsminister i en av Fälldinregeringarna (1979-82) drev Karin fram Sveriges första jämställdhetslag och skapade myndigheten Jämo. Karin var under många år riksdagsledamot för mitt hemlän Halland (1970-1985) och var också under många år förbundssekreterare i Centerkvinnorna (1966-1979).

Karin var en av de största politiska krafterna i Sverige för likabehandling av kvinnor och män. Under sina år i politiken drev hon igenom flera progressiva jämställdhetsreformer, reformer som senare blivit allmängods i långt fler partier än Centerpartiet.

Det är med tacksamhet jag tänker på det Karin gjort, för Centerpartiet och för Sveriges kvinnor. Mina tankar finns en dag som denna  hos Karins närmaste.

Anna-Karin Hatt,

Andre vice partiledare (c)

Tre rejäla steg för It i välfärdens tjänst

Många medborgare och företagare är duktiga på att använda sig av elektroniska offentliga tjänster, vilket är glädjande eftersom det leder till en effektivare förvaltning, lägre kostnader samtidigt som vi minskar vår miljöbelastning. Och många myndigheter har gjort fantastiska insatser och tagit fram bra e-tjänster. Men oftast har det varit tjänster som har befunnit sig helt inom den egna sfären. Om man som privatperson eller företagare har haft ett ärende där flera olika myndigheter varit inblandade, har de användarvänliga e-tjänsterna i många fall lyst helt med sin frånvaro. Det vill jag att det ska bli ändring på. Det offentliga ska sätta medborgarna och företagarna i centrum för utvecklingen av nya e-tjänster.

Det är just därför som jag nu arbetar intensivt med en ny e-förvaltningsstrategi – med arbetsnamnet It i välfärdens tjänst – som ska antas av regeringen och presenteras senare i höst. Tanken med den kommer vara att den offentliga sektorn ska bli ännu öppnare och att vi ska få smartare e-tjänster där medborgare och företagare sätts i centrum. För de som vill följa arbetet med den nya e-förvaltningsstrategin finns det en facebook-sida men man kan också följa arbetet på regeringen.se.

Inom ramen för det arbetet fattade regeringen idag tre olika beslut, som kommer leda till bättre e-tjänster, en enklare vardag för privatpersoner och företag och till en effektivare förvaltning.

Det första beslutet handlar om e-tjänsten Mina Meddelanden. Det är ett uppdrag till Skatteverket som innebär att de nu får det formella ansvaret att ansvara för infrastrukturen för tjänsten Mina Meddelande. Och redan nu finns tjänsten tillgänglig hos Skatteverket och redan idag kan alla som har en e-legitimation anmäla sig. Tanken är att vi steg för steg ska kunna ersätta de bekanta fönsterkuverten från våra myndigheter som vi brukar få hem i brevlådan med säkra elektroniska brev. Alla som vill få den informationen digitalt, till ett samlat säkert ställe , kommer framöver kunna välja det. OCh när du får ett sådant digitalt brev från en myndighet till din säkra epostlåda får du en notifiering till din mobiltelefon eller till din vanliga e-postadress, så att du vet att meddelandet kommit och du kan logga in med din e-legitimation och läsa brevet på minameddelanden.se.

Det finns många fördelar med ett sådant här system. Som användare kommer man kunna komma åt sina myndighetsbrev även om man är på resande fot (till exempel via sin mobiltelefon med mobilt bankID). Och man får dessutom alla brev samlade på ett enda ställe, och riskerar inte att något av dem försvinner i någon byrålåda. Brevet når fram snabbare och till en betydligt lägre kostnad för samhället.

Redan idag har Bolagsverket, Skatteverket och Transportstyrelsen anmält en del av sina utskick till den här tjänsten, men jag kommer se till att fler myndigheter ansluter sig.

För den som hellre vill det finns det också privata alternativ, som exempelvis brevo.se, som man kan använda sig av. Dagens beslut är en tydlig signal till våra myndigheter, kommuner och landsting att på allvar sätta igång arbetet med att erbjuda elektroniska brev till oss som medborgare eller företagare.

Det andra beslutet som regeringen fattat idag handlar om elektroniska beställningar för våra myndigheter. Alla myndigheter med mer än 50 anställda ska under 2013 ha gått över till att hantera alla sina inköp elektroniskt. Tack vare det räknar vi med att spara 3,2 miljarder av skattebetalarnas pengar de kommande nio åren. Samtidigt som det blir enklare, snabbare och billigare för företag att sälja varor och tjänster till våra myndigheter. På Ekonomistyrningsverkets webbsida finns mer information.

Det tredje beslutet regeringen fattat idag rör öppnadata.se, en teknisk plattform som ska underlätta för de som vill bygga produkter och tjänster, till exempel i form av appar, baserat på de öppna data våra myndigheter sitter på. VINNOVA får uppdraget att under 2012 utveckla den här tekniska plattformen som ska präglas av delaktighet, tillgängliggörande och innovation.

Plattformen ska bland annat ha följande tre funktioner:

  • En gemensam tjänstekatalog för publicerade öppna datakällor
  • En öppen katalog med de tjänster och appar som har utvecklats med hjälp av resurser från ovanstående tjänstekatalog
  • En gemensam utvecklingsmiljö för utvecklare

På sikt kommer den här plattformen stimulera utvecklingen av nya tjänster som gör den offentliga förvaltningen mer öppen, kostnadseffektiv och nyttig för alla oss som använder offentliga tjänster. Och vem gör inte det?

Media: SR, IDG, TT

Ett slag in i en öppen dörr

Almedalen surrar av politiska utspel från morgon till kväll. Ibland går det fort.

För fort.

Socialdemokraterna Mikael Damberg och Carin Jämtin gör en riktig analys när de på debattplats i dagens DN skriver att det är viktigt att öka den svenska miljöteknikexporten.

Men deras förslag är ett stort slag in i en öppen dörr.

Regeringen tar, och har tagit, viktiga initiativ för att stärka utveckling och export av svensk miljöteknik.

Senast i morse, på regeringssammanträdet i Visby, beslutade Alliansregeringen om en särskild satsning på att utveckla så kallade ”testbäddar” för miljöteknik. Möjligheten för företag att demonstrera och testa sin teknik och verifiera resultaten är nämligen en viktig förutsättning för att nå utländska marknader.

Denna satsning kommer förkorta företagens väg till global export och är en insats som förstärker den miljöteknikstrategi som regeringen sjösatte 2011 och som innebär att vi åren 2011-2014 satsar 400 miljoner kronor på att förstärka och utveckla den svenska miljöteknikexporten.

Miljöteknikstrategin innehåller satsningar över hela värdekedjan, från forskning och innovation till exportfrämjande. Syftet med strategin är att främja utveckling, demonstration och export av svensk miljöteknik.

Genom regeringens arbete och inom ramen för miljöteknikstrategin genomförs nu en rad viktiga insatser, som också Damberg och Jämtin borde ta del av. I min replik på dn.se ger jag en sammanfattning av de insatserna.

Ett mer energieffektivt Europa

När EU:s energiministrar möttes i Luxemburg idag tog vi ett viktigt steg framåt i en väldigt viktig fråga när vi fattade beslut om att godkänna den överenskommelse som det danska ordförandeskapet förhandlat fram mellan ministerrådet (det vill säga EU:s medlemsländer), Europaparlamentet och EU-kommissionen. Det det handlar om är en uppgörelse om ett nytt gemensamt EU-regelverk för att nå våra gemensamma mål för energieffektivisering (Energieffektiviseringsdirektivet).

Arbetet med direktivet har pågått sedan EU-kommissionen lade sitt första förslag i juni 2011. Ända sedan dess har jag och Sverige drivit på för att vi skulle kunna nå en bra uppgörelse och jag och mina medarbetare har verkligen lagt ned mycket energi på att stötta det danska ordförandeskapet, med klimat- och energiminister Martin Lidegaard (Radikale Venstre) i spetsen, i deras arbete. Under resans gång har oron i kölvattnet av finanskrisen för kostnader och konkurrenskraft sjunkit undan och lämnat plats så att fler nu kan se möjligheterna och vinsterna i att använda energi smartare.

Efter många förhandlingsvändor har vi nu till slut kunnat landa i en uppgörelse som innebär att vi identifierat åtgärder och styrmedel som tillsammans kommer innebära att vi ill 2020 kan nå mer än 17 procents energieffektivisering. Det är ett väldigt stort steg på vägen för att nå målet om att vi till 2020 ska öka energieffektiviteten med 20 procent.

Energi- och klimatomställningen är ett långdistanslopp där vi måste sikta långsiktigt och orka hela vägen. Så när vi nu avslutar diskussionerna om energieffektiviseringsdirektivet startar därför nästa arbete upp. Vid ministermötet idag har vi diskuterat hur vi ska kunna gå vidare för att nå EU:s klimatmål till 2050, om att minska våra koldioxidutsläpp med 85-90 procent. Och just därför har vi idag börjat diskuta vad EU:s ambition om att öka den förnybara energin ska innebära efter det att vi nått målen för 2020 (till dess ska andelen förnybart i Europa öka till 20 procent och i Sverige till 50 procent). Att det förnybara kommer behöva spela en allt större roll efter 2020 är alla överens om, och många inser redan nu att vi i god tid innan 2020 måste ge tydliga besked till de som ska investera på den marknaden om hur målen ska se ut därefter.

Så när jag nu lämnar Luxemburg och styr kosan tillbaka hem mot Sverige kan jag göra det med glädje över att ett stort och viktigt steg nu är taget, och att vi med kraft ur det kan ladda för att ta nästa!

Ett fritt, öppet och tillgängligt internet

Här pratar jag om att digitalt innanförskap är en förutsättning för fördjupad demokrati

Idag hade jag chansen att hålla ett inledningsanförande och delta i en panel på årets upplaga av EuroDIG (European Dialogue on Internet Governance). Det här är den femte upplagan av EuroDIG, och i år är det svenska PTS som står som värdar. Och vilken konferens de ordnar! I år deltar rekordmånga ledande företrädare för europeiska institutioner vilket visar på att frågor som rör internets framtid berör oss alla och att detta är frågor som nu är på allas agenda.

Temat för årets konferens är ”Who sets the rules for the Internet” och det är verkligen en fråga som är viktig och som påverkar oss alla. Och följdfrågan är naturlig: hur mycket reglering av internet ska vi egentligen ha?

Mitt tydliga budskap var att jag vill se ett fritt, öppet och tillgängligt internet. Och att det är vårt gemensamma ansvar att värna det öppna samhället – både analogt och digitalt. Ett fritt, öppet och tillgängligt internet är också en av de viktigaste drivkrafterna för en djupare och mer inkluderande demokrati. Och därmed också för ett fritt, öppet och tillgängligt samhälle för alla.

En bra början, och ett bra slut

Jag och Jan har presskonferens

Den här dagen började på bästa tänkbara sätt. Att få vara med och fatta regeringsbeslut som man vet kommer betyda mycket för Sverige är alltid roligt, och idag fattade vi ett sådant beslut.

För idag har regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission och till ordförande för den utsett professor Jan ”Gulan” Gulliksen. Han är forskare inom området människa-datorinteraktion och verksam vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Digitaliseringskommissionens uppdrag är att arbeta för att förverkliga det it-politiska mål som slogs fast i den Digitala agendan för Sverige och som innebär att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Kommissionen ska analysera hur utvecklingen mot det målet går och varje år komma med förslag på vilka nya åtgärder som skulle kunna bidra till att vi kan nå det målet. Men de ska också missionera och visa på nyttan av digitaliseringen och användningen av it i samhället, inte minst genom att visa på goda exempel.

Jag är övertygad om att Jan Gulliksen kommer att leda Digitaliseringskommissionens arbete på ett förträffligt sätt och jag ser fram emot att redan i december i år ta emot kommissionens handlingsplan för sitt arbete. Uppdraget som helhet löper till sista december 2015 med delrapporter varje första mars fram tills dess.

När vi kommer dit, och på vägen dit, ska vi nå många viktiga politiska mål. Jag hoppas att vi framöver kommer kunna berätta om hur vi ökat det digitala innanförskapet så att alla som vill kan ta del av digitaliseringens fördelar. Om att vi skaffat oss en effektiv förvaltning som med hjälp av effektiva e-tjänster sätter medborgarens behov i centrum. Om att vi har bredband i världsklass i alla delar av Sverige. Och om att vi med hjälp av it har minskat koldioxidutsläppen. Och, inte minst, att vi har en modern skola där moderna, digitala lärverktyg är en självklarhet. Kort sagt: Att it är en naturlig del av hela samhället och att vi satt it i människans tjänst.

Så den hör torsdagen började riktigt bra. Men den slutade faktiskt lika bra.

För i eftermiddags hade jag förmånen att träffa representanter för it- och telekombranschen för att lyssna till vilken roll de kan spela i att bygga morgondagens öppna, enkla och innovativa offentliga förvaltning. Idag bjöd jag nämligen tillsammans med It- och telekomföretagen in till en hearing om den kommande nya e-förvaltningsstrategin och om vilken roll it-företag kan spela när vi ska skapa ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Och hearingen gav verkligen många intressanta inspel på det temat. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med dem för ett Sverige där vi vänder på perspektiven och på allvar sätter den enskilde i centrum – också för den offentliga sektorns arbete.

Så den här dagen började och slutade verkligen i andan av ”it människans tjänst”.

En offentlig förvaltning med guldkant

I eftermiddag var jag på Offentliga rummet och talade om min vision för hur framtidens medborgarorienterade förvaltning behöver se ut. För jag är övertygad om att framtidens förvaltning måste vara just medborgarorienterad och att den måste utgå från våra behov som medborgare.

Och faktum är att en enkel, öppen och smart offentlig förvaltning  faktiskt kan bli möjlig med smart it och bra e-förvaltning. En sådan framgångsrik smart e-förvaltning som sätter it i välfärdens tjänst kräver ett brett engagemang, ett gott samarbete och en bred förankring av de gemensamma mål och strategier vi tar fram.

Därför bjöd jag idag in hela kommun- och landstingssverige att vara med och bidra i arbetet med att utarbeta den nya e-förvaltningsstrategi som jag och regeringen just nu håller på att ta fram. Och jag sträckte dessutom ut en hand  till SKL:s e-berednings ordförande Jerker Swanstein och gjorde ett handslag med honom om att staten och kommunerna ska skapa en gemensam digital strategi. Jag ser fram emot att följa upp det handslaget och hoppas att hela kommun- och landstingssverige framöver vill vara med och ta gemensamma krafttag för en smart e-förvaltning som sätter den enskilde medborgaren i centrum.

På plats i Uppsala hade jag  också äran att få dela ut Guldlänken 2012 – ett pris till den mest innovativa e-förvaltningsutvecklingen som är till riktig nytta för både medborgare och företag. Bland fyra väl kvalificerade finalister gick priset i år till Trafiklab som gör trafikdata tillgänglig på ett enkelt och öppet som vilket gör det möjligt för olika privata aktörer att utveckla bra resetjänster och vara med och skapa lösningar som i sin tur ökar det kollektiva resandet. Ett stort och varmt grattis till Trafiklab som på allvar visat hur man kan sätta it i välfärdens tjänst!

 

 

Ett råd som gifter ihop mina ansvarsområden

För 25 år kände inte många av oss till internet, och ännu mindre smarta mobiltelefoner. I dag har internet revolutionerat mångas vardag, och varannan svensk – också jag själv – har en smartphone i fickan. Sverige har anpassat sig snabbt till den nya teknologin och ligger nu i framkant i den omdaning av samhället som sker med hjälp av it.

På samma sätt står vi nu inför en väldigt spännande omvälvning på energiområdet. I grunden handlar den utmaning vi nu står inför om att gifta ihop mina båda ansvarsområden: it – och energiområdena.

Det äktenskapet går under samlingsnamnet ”smarta elnät”, som syftar på ett elnät som i långt större utsträckning än idag använder sig av och möjliggör smart  informationsteknik. Med hjälp av it kan smarta elnät bidra till att vi kan nå våra ambitiösa energi- och klimatmål samtidigt som det är det som i praktiken kan ge förutsättningar för en ökad konsumentmakt på elmarknaden. Smarta elnät är ett område som mycket väl kan utvecklas till en svensk tillväxtbransch och därmed bidra till många nya jobb och värdefulla exportintäkter. De förslag som jag och regeringen lagt under våren, bland annat om  timvis mätning av el, är exempel på sådant som smarta elnät gör möjligt.

Smarta elnät rymmer stora utvecklingsmöjligheter, men det är inte en utveckling som kan beställas fram. Men det vi kan och ska göra är att identifiera och undanröja de hinder som finns på vägen och skapa förutsättningar för att Sverige ska bli världsledande i utvecklingen och därmed öppna för nya svenska exportsuccéer.

Därför har jag idag presenterat regeringens satsning på ett samordningsråd för smarta elnät. Det skedde vid ett seminarium i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, en stadsdel som är under uppbyggnad och som kommer bli en provplats för framtiden, där smarta elnät knyter samman bland annat småskalig elproduktion med lagringsmöjligheter för energi och elbilar.

Till ordförande i samordningsrådet har vi utsett Maria Khorsand, som är VD för SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Maria har en gedigen bakgrund från teknikområdet och näringslivet i företag som Dell, OMX och Ericsson. Tillsammans skrev vi idag på Ny Tekniks debattsida om att ett ”Nytt råd ska bädda för smarta elnät”.

Samordningsrådet kommer bli en viktig och tydlig röst under hela sitt arbete. Deras uppdrag är att etablera en kunskapsplattform, men också ta fram en handlingsplan med förslag på hur smarta elnät kan utvecklas i Sverige. Och det är viktigt, för smarta elnät förtjänar större uppmärksamhet, och rymmer viktiga delar av svaret på hur vi i praktiken kan nå en hållbar energiförsörjning, utveckla vår välfärd och förverkliga våra högt ställda miljö- och klimatambitioner.

Jag vill verkligen önska Maria och alla de andra ledamöterna i samordningsrådet varmt lycka till med sitt arbete!

 

Ps. Nyfiken på vilka som valts ut för att sitta i samordningsrådet för smarta elnät? Svaret på det hittar du i det här pressmeddelandet. Ds.

 

Energiinvesteringarna i Sverige ”all time high”

I Ekots lördagsintervju den 26 maj hävdade socialdemokraternas gruppledare i Riksdagen, Mikael Damberg, att det inte görs några stora investeringar i energi i Sverige. Om det påståendet hade varit rätt hade det varit väldigt oroväckande. Men problemet med hans påstående är att det motsägs helt och hållet – av verkligheten. Under de senaste åren har trenden tvärtemot varit att branschen kraftigt ökat sina investeringar i energi. Faktiskt så till den milda grad att investeringsnivån i energi nu ligger på nya rekordnivåer.

Idag har vi de största investeringarna någonsin i kraftproduktion, vilket bland annat branschorganisationen Svensk Energi pekar på med anledning av att ny statistik i dagarna kom från Statistiska centralbyrån.

En av de saker som nu sker är att vindkraften nu slår nya produktionsrekord, och bara 2011 installerades ca 350 nya vindkraftverk i Sverige. Samtidigt genomgår vattenkraften omfattande upprustningar, både i stora och små kraftverk och kärnkraften har på senare år genomgått några av de största moderniseringarna och upprustningarna någonsin, vilket förhoppningsvis stärker tillförlitligheten inför kommande vintrar, när vårt behov av el är som allra störst. Trots att vi befunnit oss i en djup lågkonjunktur har också nya kraftverk för eldning av biobränslen byggts under förra året och SCB uppskattar nu branschens årliga investeringar till över 40 miljarder kronor om året, vilket innebär att investeringsvolymen ökat med hela 20 procent. Samtidigt som allt detta sker, genom investeringar i energiproduktion, så investeras samtidigt historiskt stora belopp i att bygga ut det svenska elnätet. Bara kraftledningen Sydvästlänken, som vi nu tillståndsprövar på Näringsdepartementet, är en investering på mer än sju miljarder kronor.

Samma spår som Damberg – trots att verkligheten säger något helt annat – är inne på kännetecknar ofta hans oppositionskollegor i Miljöpartiet som ofta vill hävda att ”inget görs i Sverige”. Men inte heller det har så mycket med verkligheten att göra. Faktum är ju att vi i Sverige inte bara intar en av de absoluta tätpositionerna i världen när det gäller förnybart, utan dessutom att andelen förnybart ständigt ökar. Sedan Alliansregeringen kom till makten har till exempel den förnybara elproduktionen ökat kontinuerligt, och räknar man ihop ihop vatten, kraftvärme från biobränslen och vindkraft så är nu mer än 60 procent av Sveriges elproduktion förnybar och den förnybara elens andel fortsätter stadigt öka.

Jag tycker verkligen att granskning och debatt är positivt och viktigt, inte minst eftersom den många gånger kan lyfta fram nya perspektiv och leda till att vi kan dra nya slutsatser. Men ska den kunna göra det så är det en förutsättning att den faktiskt bygger på fakta. Det är en utgångspunkt som det vore bra om även Damberg och oppositionen höll sig till.