Klimatsmart kraftvärmeverk i Bubbetorp invigt

Invigning av klimatsmart kraftvärmeverk i Bubbetorp

Invigning av klimatsmart kraftvärmeverk i Bubbetorp

Tidigt igår morse tog jag flyget (som vi, ja, självklart klimatkompenserar för) till Blekinge för att inviga det nya, toppmoderna kraftvärmeverket i Bubbetorp, utanför Karlskrona. Tack vare ett mycket långsiktigt arbete, med en framsynt kommunledning och en väldigt drivande styrelse och ledning i kommunens affärsverk har man nu lyckats få på plats den största miljöteknikinvesteringen någonsin i Karlskrona. Med det nya kraftvärmeverket – som kostat 700 miljoner kronor att bygga – är Karlskronaborna nu garanterade mycket miljövänlig fjärrvärme och mycket klimatsmart förnybar el – för många, många år framöver.

Det är den här sortens kloka lokala beslut som behövs för att vi ska kunna lösa den globala klimatutmaningen. För ingenstans är det så tydligt som på energiområdet att det globala och det lokala faktiskt hör ihop.

När jag invigningstalade i Bubbetorp igår valde jag att börja i det faktum att vi, varje morgon när vi vaknar, vaknar upp till en ny dag där jordens medeltemperatur fortsätter stiga, på grund av världens ständigt ökande utsläpp av koldioxid. Trots att världen borde veta bättre eldar vi olja, kol och gas som aldrig förr. 80 procent av världens samlade energianvändning är fortfarande fossil. Och användningen av fossila bränslen fortsätter snabbt öka.

Det innebär att klimatfrågan , mer än något annat, är en energifråga. En fråga om hur mycket energi vi använder, men också om vilken sorts energi vi använder.

Ibland kanske någon frågar sig hur stor skillnad vi i Sverige, som bara står för någon promille av jordens samlade koldioxidutsläpp, kan göra? Vilken roll det egentligen spelar att vi gör allt vi kan, här och nu?

Min fasta övertygelse är att det spelar väldigt stor roll – långt större än vi själva tror – vad vi gör här och nu.

Att vi i Sverige begränsar vår egen påverkan på miljö och klimat på rätt sätt spelar enormt stor roll för att vi ska kunna nå våra ambitiösa mål och för att vi ska ta vårt klimatansvar. Men det gör inte bara skillnad för oss. Det blir också  ett gott exempel för andra att ta efter. Vi kan – i praktiken – ge andra verktyg att göra samma omställning till ett hållbart samhälle som vi själva nu gör och måste göra.

Genom att bli riktigt duktiga på att utveckla framtidens energieffektiva och hållbara teknik, kan vårt kunnande stödja t.ex. utvecklingen av bussar drivna på biogas i Indien eller förse kinesiska ingenjörer med redskap för att bygga hållbara kinesiska mångmiljonstäder.

Så det vi bestämmer oss för att göra, här och nu, spelar stor roll för Sverige. Men det spelar också stor roll för världen.

Den snabba utbyggnad av det förnybara som nu sker i vårt land (bara sedan 2006 har t.ex. produktionen av förnybar el vuxit med 50% och vi har snart 50% förnybart i hela energisystemet) är en del av en väldigt lång och stolt svensk tradition. På bara några årtionden har vi lyckats gå från ett samhälle som nästan helt och hållet byggde på fossil energi, till ett samhälle där nästan hälften av vår energi kommer från det förnybara. 1970 var 80 procent av den energi Sverige använde fossil. Idag är den siffran halverad. Det är helt makalöst!

Det vi behöver förmedla internationellt det är att det som skett och sker i Sverige inte har skett över en natt. Tvärtom. Vi har tagit steg för steg i utvecklingen mot ett hållbart energisystem. Det vi har varit med om, och det vi är med om, handlar mer om en pågående evolution – än om någon storslagen revolution.

Det är en evolution som bygger på att många goda krafter hjälps åt att dra åt rätt håll. Och igår togs ytterligare ett steg i detta evolutionens tecken.

Att tillverka el och värme på samma gång – i kraftvärmeverk – var något vi i Sverige på allvar började med på 80- och 90-talet. Sedan dess har kraftvärmen, som i början byggde på olja och kol, blivit allt grönare.

Idag är svensk kraftvärme grön, och bygger nästan helt och hållet på biobränslen och avfall. På att ta till vara spill från skogsindustrin och energiåtervinna hushållsavfall. Tack vare kraftvärmen använder vi idag samhällets resurser mer effektivt.

Det är en av förklaringarna till att varannan svensk idag bor i ett hus som värms med fjärrvärme. Och 40 procent av den värmen kommer från kraftvärmeverk , som också ger värdefull el. Hela 13 procent av Sveriges elbehov produceras idag i moderna kraftvärmeverk.

Jag är väldigt stolt över att vi har kommit såhär långt. Och jag ser framtiden an med tillförsikt. För även om utmaningarna är stora, så visar det att lösningar finns. Och att lösningarna ständigt utvecklas. Varje dag går energievolutionen framåt.

Och denna vår energievolution kan bli till hjälp för andra. För när länder samarbetar, när nya rön sprids, så kan det till slut bli till en riktig ”revolution”. Och det är då, när de stora länderna, de som både har stor makt, stor energikonsumtion och ett stort ansvar, det är när de börjar göra den gröna omställningen som länder som Sverige, som ligger i teknikens framkant, kommer bli vinnare.

Och det är genom att hitta lokala lösningar som den i Bubbetorp som vi kan bidra till att lösa globala utmaningar och göra verklig skillnad. Därför var gårdagens invigning inget mindre än en del av lösningen på den globala klimatutmaningen.

 

Om gårdagens invigning rapporterade både Sveriges Radio, TV4, SVT, och BLT Sydöstran.

14 miljarder på 10 år till viktig energiforskning

Världen befinner sig mitt i en global klimatutmaning. Det vet vi och det har vi vetat länge. Ändå görs inte tillräckligt.

På samma sätt vet vi, och har vetat länge, att merparten av den energi som används i världen inte är långsiktigt hållbar. Mot bättre vetande fortsätter världens användning av olja, kol och naturgas att öka.

Vår generations moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle, för en hållbar framtid. Det förutsätter att vi ställer om till förnybar energi och att vi utvecklar nya tekniker som gör att vi kan producera och använda energin mer effektivt än idag.

Därför har Centerpartiet i Alliansregeringen nu drivit fram en stor satsning på energiforskning. Varje år från 2013 till 2015 kommer regeringen satsa cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, och från och med 2016 ökar energiforskningsanslaget permanent till 1,4 miljarder per år. Denna budgetnyhet rapporterade Ekot om nu på morgonen.

Sammantaget betyder förslaget i budgeten att Centerpartiet tillsammans med övriga partier i Alliansen kommer satsa närmare 14 miljarder kronor på energiforskning de kommande 10 åren. Jämfört med vad socialdemokraterna satsade på energiforskning under sina senaste 10 år i regeringsställning så är alliansregeringens satsning mer än dubbelt så stor. Det är viktigt och krävs för att vi ska kunna möta klimatutmaningen.

Historiskt har energiforskningen gjort Sverige världsledande på till exempel värmepumpar, smarta elnät och biodrivmedel. Nu ska vi utveckla framtidens teknik, bland annat framtidens solceller, framtidens vågkraft och el- och hybridbilar som kan göra oss oberoende av fossila bränslen. För att klara klimatutmaningen behöver vi, som idag, satsa mer på att utveckla framtidens hållbara energiteknik.

Energiforskningen har i många år genomförts i nära samarbete med näringslivet. Detta nära och goda samarbete ska fortsätta så att energiforskningen tydligt kan bidra till nya innovationer, nya jobb och nya produkter. De senaste åren har varje miljard regeringen satsat på energiforskning matchats med minst lika stora satsningar från näringslivet. Min och regeringens förhoppning är att svenskt näringsliv ska svara upp i minst lika hög grad framöver. Med ny kunskap och hållbar energiteknik kan vi tillsammans på allvar ta oss an den globala klimatutmaningen.

En ”bredbandsmiljard” för tillväxt på landsbygden

Kvällens TV4Nyheterna rapporterade att jag tillsammans med Annie Lööf och Eskil Erlandsson idag avslöjat att regeringen i den kommande budgeten kommer satsa ytterligare 600 miljoner på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. De pengarna ska läggas till den halva miljard vi satsade i förra budgeten. Sammantaget innebär det att vi från Alliansregeringen mer än fördubblar stödet och nu satsar nästan 1,1 miljarder kronor mellan 2012 och 2014 på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden.

Och det är en satsning som kommer göra stor skillnad för många. Tack vare denna ”bredbandsmiljard” kommer ungefär 55 000 hushåll i hela landet kunna få snabbt bredband. Pengarna kanaliseras – via Landsbygdsprogrammet och via medfinansiering från PTS – till de byalag och grupper som helt ideellt lägger ned mycket egen tid, mycket eget arbete och mycket egna pengar för att den egna landsbygden ska kunna leva och växa.

Så när Annie, Eskil och jag idag skulle berätta om denna viktiga budgetnyhet åkte vi ut till bonden Björn Mattsson utanför Norrtälje, som just nu drar fram fiber till sin gård. Hans engagemang för den här viktiga framtidsfrågan, och hans entusiasm över bredbandsmiljarden, var inte att ta miste på.

Dagens bredbandsmiljard är ett viktigt steg på vägen för ett uppkopplat Sverige, och för en levande landsbygd!

Media: IDG, SRATL, TT

Jag: ny programchef för Skolministeriet

För någon vecka sedan tog Utbildningsradion det föredömliga steget och la upp mer än 7000 program alldeles öppet, fritt för vem som helst att ta del av. Och det är verkligen en veritabel guldgruva att ösa ur. För den som bara är samhällsintresserad. För den pedagog som vill hitta bra material att använda till sin undervisning. Till de som vill lära mer. Och den som söker ett långsammare, djupare samhällssamtal än det som vanligtvis ryms i den offentliga debatten.

Samtidigt som man la upp sina program lanserade man också möjligheten att ”adoptera” och bli programchef för något av programmen. Och efter att ha sökt bland många av dem har jag nu hittat ett program som jag bara inte kan låta bli att ta mig an.

Så från och med idag är jag ny programchef för ett av avsnitten i Skolministeriet, med namnet ”Fakta eller analys?”, ett program som på UR:s hemsida presenteras såhär:

Datorer, smarta telefoner och läs- och surfplattor – den svenska skolan står inför stora förändringar under närmaste åren. Elever ska lära sig läsa och skriva med hjälp av digitala redskap istället för med penna och papper och visionen om en dator till varje elev börjar redan nu bli verklighet på många skolor. Men hur påverkas lärandet när all tänkbar information finns bara ett klick bort? Och kommer morgondagens elever memorera och lära sig fakta eller lär de sig bara hur man tar reda på det man behöver, när man behöver det? Vi hälsar på hos ett gäng förstaklassare på Tegelhagens skola i Sollentuna där man redan nu har varsin läs- och surfplatta. Och även om såväl lärare som elever är entusiastiska så finns det också en osäkerhet kring vad den tekniska utvecklingen i skolan på sikt kommer leda till.

För mig är det självklart att svenska barn och svenska lärare ska få chansen att använda it och moderna lärverktyg i skolan. För att det kan hjälpa så många barn att få lära sig mer. För att lärarna kan jobba effektivare med sina uppgifter. För att alla som finns i skolan – både barn och vuxna – behöver få digital kompetens.

Och nu händer mycket på det området.

Som jag beskrivit många gånger, också här på bloggen (senast i ett inlägg tidigare i veckan) så har regeringen skärpt alla nationella styrdokument som styr skolan och vilka kunskaper våra barn ska få, just för att tydliggöra att vartenda barn faktiskt har rätt att få använda digitala lärverktyg i skolan. Nu framgår det i skollagen att alla elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Nu betonas it i alla relevantan ämnen och alla relevanta sammanhang i den nya skollagen och i läroplanen. Och i den nya lärarutbildningen kräver man av blivande lärare att de både ska kunna använda tekniken själva och dessutom förstå hur it påverka våra barns och ungas liv och vardag.

Att skolan måste ta till sig den nya teknikens möjligheter råder det inga tvivel om. Men lika säkert är att den nya tekniken medför nya utmaningar som vi måste ta i, och att den för med sig nya frågor – inte minst om hur tekniken bäst kan användas för att hjälpa skolan att utföra sitt kärnuppdrag bättre.

Och är man intresserad av den sortens frågor, och av hur it kan hjälpa oss att få en bättre och mer modern skola som ger våra barn de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna leva ett långt och rikt liv, så rekommenderar jag verkligen en stund lyssning på ”mitt” UR-program.

Bättre sätt att avsluta en arbetsvecka tror jag faktiskt man får leta efter!

 
 

Inspirerande möte med Kinas energidrottning

Att ställa om till ett hållbart samhälle är en  förändring som inte bara kan beslutas och regleras fram av politiker. Omställningen till ett hållbart samhälle kräver också ett mycket aktivt näringsliv, internationellt samarbete och globala initiativ.

Just därför var det väldigt inspirerande och givande för mig att idag få ta emot den kinesiska affärskvinnan Li Xiaolin, som nu är  i Sverige för att sluta en avsiktsförklaring med Västeråsföretaget HM Power AB om att bygga en prototyp för ett flytande vindkraftsfundament, placerat i Västra Götalandsregionen.

Li Xiaolin är något av Kinas energidrottning. Sedan många år tillbaka arbetar hon med energifrågor och hon är idag VD för Kinas femte största energibolag, China Power International, som framför allt investerar mycket i förnybar energi.

Vårt samtal handlade mycket om hur imponerad hon var av Sveriges höga klimat- och energimål och av det faktum att vi under årtiondena lyckats ställa om en hel del av samhället i hållbar riktning, men det handlade också om det faktum att hon såg många möjligheter för duktiga svenska miljöteknikföretag att göra affärer med kinesiska. Och vi talade båda om behovet av ökat internationellt samarbete, av att göra vad vi kan för att lösa våra gemensamma utmaningar, här och nu.

När Li Xiaolin själv formulerade Kinas behov beskrev hon inte bara behovet av att öka energiproduktionen och förbättra energiförsörjningen i Kina, utan hon la framför allt tonvikt vid att det måste göras på ett sätt som ”bevarar den blåa himlen och det rena vattnet åt våra barn”.

Och den ambitionen, att möta energibehoven på ett verkligt hållbart sätt, kan nog många av oss skriva under på. Men när de ambitionerna dessutom kommer från en kvinna som är djupt engagerad i det internationella klimatarbetet, som är VD för Kinas femte största energibolag, och från en kvinna som dessutom är dotter till Kinas tidigare premiärminister Li Peng, så innebär det att det är ambitioner som kommer att få stort genomslag.

Att hon kommer till Sverige, att hon väljer att samarbeta med duktiga svenska företag, är förstås väldigt viktigt. Jag hoppas få se mer av henne, också i den internationella debatten, och av deras samarbete med HM Power AB om att utveckla flytande vindkraftverk.

 Foto: Andia Ghafouri/Näringsdepartementet

Grattis Alliansen, 8 år!

Imorgon är det åtta år sedan Alliansen bildades hemma hos Maud Olofsson i Högfors. Efter många års splittring, och många års diskussioner om det skulle vara möjligt att forma ett trovärdigt borgerligt regeringsalternativ, som hade förmågan att vinna regeringsmakten och bryta Socialdemokraternas långa regeringsinnehav, bestämde sig fyra modiga partiledare för att ta det historiska steget och bilda Allians för Sverige.

I historiens ljus, åtta år senare – när vi i Alliansen visat att vi både har förmåga att ge svar på de viktigaste samhällsutmaningarna i Sverige och att under lång tid kunna regera tillsammans och dessutom bli återvalda på ett gemensamt valmanifest – kan det vara lätt att glömma bort att Alliansen inte från början var en given framgångssaga. Att Alliansen och Alliansens breda och långsiktiga gemensamma reformagendor knappast gjort sig själv.

Jag är ju en av dem som haft förmånen att finnas med, i närheten av Alliansens ledning, ända sedan de första förberedelserna inför Högforsmötet ägde rum. Det är på sitt sätt lite svindlande, och ett häftigt perspektiv. Och har man det långa perspektivet så blir det tydligt att det krävdes mycket mod av de fyra partiledare som bildade Alliansen. Att det krävdes en hel del mod för att våga  lägga endel av den egna partiprestigen åt sidan och på allvar bestämma sig för att – både när det gäller analysen av samhället och av vilka de bästa lösningarna på våra gemensamma utmaningar är – lyssna på varandra och bygga något gemensamt. Väldigt få i omvärlden, allra minst Göran Persson och (s), förstod under resan fram till valet 2006, eller ens i analysen av Alliansens valseger samma år, hur djupt och solitt Alliansen redan från början byggt samarbetet.

I Högfors tillsatte partiledarna sex sakpolitiska arbetsgrupper, som under lång tid reste runt i landet, lyssnade in samhällsutmaningar och kom med väl underbyggda förslag till partiledarna. Samtidigt lade partiledarna stor vikt vid att lösa de allra svåraste nötterna och största meningsmotsättningarna mellan partierna – säkerhets- och försvarspolitiken, energipolitiken, familjepolitiken – bara för att nämna några. Den gemensamma ekonomiska politiken ensades i Bankerydsdokumentet och i maj, innan vi började forma vårt gemensamma valmanifest, presenterade Alliansen ett gemensamt idépolitiskt dokument, med namnet ”Nytt hopp för Sverige”.

Det var det gedigna arbetssättet och den politikfördjupningen som lade grunden till att vi i Alliansen fick ett så starkt förtroende hos väljarna. Det var det  som gjorde det möjligt för oss att få ett majoritetsstöd bland väljarna och genomföra en lång rad viktiga reformer som strukturellt byggt Sverige starkare. Efter sex år med Alliansen som regeringsbärare har det steg för steg blivit mer lönsamt att arbeta. Villkoren för företagande och entreprenörskap har steg för steg blivit bättre. Vi har gjort stora satsningar på infrastruktur i hela landet och vi har höjt ambitionerna för svensk forskning. Vi har reformerat stora delar av den svenska skolan och satsat allt mer på att forska, utveckla och främja framtidens förnybara energiteknik. Allt detta en lång lista med goda resultat, som skulle kunna göras oändligt mycket längre.

Inget av detta hade varit möjligt utan ett grundmurat förtroende, utan ett djupt och långsiktigt samarbete och utan en genuin vilja att lyssna på varandra. Och om det finns något som är Alliansens kärna så är det just det – en genuin vilja att lyssna och lära av varandra. Och att tålmodigt, steg för steg, fortsätta hitta de bästa lösningarna på människors verkliga vardagsproblem. Och det tänker jag, på de sätt jag kan, fortsätta bidra till.

Så, grattis till morgondagens åttaåring!

Men ännu mer: tack till alla er som genom åren gjort Alliansen möjlig, och till alla er som med förtroende lagt ert uppdrag i våra händer!

USA och Sverige i samarbete om framtidens energi

Debattartikel med USA:s ambassadör Mark Brezinski om grön teknik

Debattartikel i DI om grön teknik med USA:s ambassadör Mark Brezinski. Klicka för större bild.

Mer än en miljard människor världen över lever utan tillgång till el. Lika många människor har inte tillgång till rent vatten. Miljontals människor i världen behöver – och har rätt att få – en bättre levnadsstandard. Samtidigt som hela världen måste vara rädda om jordens samlade naturresurser.

Flera av de allra största utmaningarna världen står inför hänger samman och förstärker varandra. Och det skulle kunna vara lätt att baxna inför det.

Men det är inför den sortens utmaningar som det är så viktigt att vi istället kavlar upp ärmarna och söker de nya lösningar världen behöver.

En sådan lösning är att se till så att vi blir bättre på att rena världens vatten, så att det räcker till fler. Och just världsledande teknik för vattenrening – ”made in Sweden” – är en lösning som jag kommer uppmärksamma senare idag, när jag tillsammans med USA:s Sverige-ambassadör Mark Brzezinski besöker Sjöstadsverket i Stockholm. Sjöstadsverket är en anläggning och en plattform för att testa ny vattenreningsteknik och drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet med svensk-amerikanska företaget Xylem som en av projektets samarbetspartners.

Inför det besöket har jag och Brzezinski nu på morgonen också ett gemensamt debattinlägg i Dagens Industri där vi beskriver hur Sverige och USA på många sätt har samma synsätt när det gäller att främja den förnybara energin, och när det gäller vikten av att satsa mer på forskning, utveckling och spridning av framtidens miljöteknik.

Just därför kan Sverige och USA på många sätt också dela erfarenheter och kunskaper på miljöteknikområdet. Allra tydligast kommer det till uttryck i SAGA, Swedish American Green Alliance – ett samarbete som spänner över en mängd olika områden – från hållbar stadsutveckling, till utveckling av elbilar, främjande av smarta elnät, smart energiutvinning ur avfall, världsledande vattenreningsteknik, hållbart skogsbruk och till kriterier för hållbara biodrivmedel.

För helt klart är att den förnybara energin och den gröna tekniken måste växa, världen över. Den behöver växa för att vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle, för att vi ska kunna nå våra klimatmål men också för att vi ska kunna få en mer pålitlig energiförsörjning och många välkomna nya, gröna jobb. Investeringar i ny smart hållbar teknik är helt enkelt en väg till framtiden. Och i den utvecklingen ska Sverige vara en av de allra mest drivande.

 

Välkommet bidrag från UR och Fichtelius

För den som har hängt med i debatten om it i skolan så är det knappast någon överraskning att it i skolan är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. I exempelvis de här bloggposterna och i de här talen (1, 2, 3) har jag beskrivit hur jag ser på det faktum att den svenska skolan idag bara är fläckvis digital, och de fantastiska möjligheter till ökad kunskapsinhämtning som våra barn skulle kunna få del av, om alla som kan påverka svensk skola bestämde sig för att ta vara på de nya möjligheterna. 

För, rätt använt, innebär it i skolan helt nya pedagogiska möjligheter och öppnar nya möjligheter för våra barns lärande, kanske framförallt för de barn som annars – med traditionell pedagogik och traditionella lärverktyg – riskerar att halka efter. I dagens moderna samhälle blir dessutom goda kunskaper i it-användning i sig allt mer ett krav inom nästan alla yrkeskategorier, och alldeles säkert kommer de kraven ha ökat ännu mer när de som är barn idag ska ge sig ut och konkurrera på den arbetsmarknad som i allt större utsträckning är utsatt för global konkurrens.

Så, när Utbildningsradions VD Erik Fichtelius idag på DN Debatt berättar att UR nu lägger ut drygt 7 400 utbildningsprogram på nätet – fritt för vem som helst att ta del av – då blir  jag väldigt glad. Erik berättade redan när jag träffade honom för något år sedan och bad honom berätta om hur UR arbetar med digitaliseringen, att han hoppades att detta skulle bli möjligt. Jag tycker att det UR nu gör är riktigt bra, och jag hoppas att fler kommer välja att följa i deras fotspår.

För runt om i vårt land finns det ett stort kulturarv, som i stor utsträckning skulle kunna digitaliseras och göras tillgänglig för så många fler. Istället för att nå några få skulle en ökad och medveten digitalisering kunna göra detta gemensamma kulturella arv tillgängligt för var och en som har en internetuppkopplad dator.

Och en hel del görs nu för att göra det möjligt. Vi har Kulturarvslyftet, vi har regeringens strategi för att digitalisera kulturarvet och på många av våra myndigheter är arbetet i full gång. Och i det arbetet märks det att ganska enkla lösningar ibland kan göra väldigt stor nytta. Riksantikvarieämbetets Flickr-sida är  ett sådant exempel – där royaltyfria foton nu läggs ut för allmän beskådan.

Att digitalisera kulturarvet är en väsentlig del av den Digitala agendan, där regeringen bland annat slår fast att:

Kulturella verksamheter, samlingar och arkiv ska i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet.

Så den politiska signalen är tydlig. Allt mer av Sveriges kulturarv ska digitaliseras, så att det kan göras tillgängligt för fler, till exempel som en rik källa att ösa ur för duktiga pedagoger i våra svenska skolor.

Just därför är det så bekymmersamt att det också är så som Erik Fichtelius skriver, att  många lärare och många elever inte har tillgång till modern it i skolan. Och varenda gång jag diskuterar detta faktum med dem som kan saken, inte minst de som jobbar i skolan eller föräldrar som har barn i densamma, så får jag en och samma bild, nämligen att skolan bara är fläckvis digital.

Visst finns det goda exempel, som i till exempel Salems kommun, som jag själv besökte i april tidigare i år. Men på alltför många håll används it alldeles för sällan, om ens alls.

Att regeringen vill se en ändring på den punkten är tydligt. För även om det ibland kan låta annorlunda i debatten så är faktum att regeringen nu har skärpt alla relevanta styrdokument för skolan så att det nu, t.e.x,  i skollagen framgår att alla svenska elever faktiskt ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Och på samma sätt har regeringen lagt fram en ny skollag och infört nya  läroplaner där betydelsen av it betonas, i alla relevanta ämnen och sammanhang. Och den som tänkt sig att utbilda sig till lärare och jobba i skolan i framtiden måste, med de nya kraven för lärarexamen, både kunna använda tekniken själv och förstå hur densamma påverka våra barns och ungas liv och vardag.

Så, de nationella riktlinjerna är glasklara: alla svenska barn har rätt att få digital kompetens och har rätt till moderna lärverktyg. Nu är det, utifrån den tydliga signalen, upp till alla svenska skolhuvudmän – kommunala som fristående – att se över hur de ska kunna se till så att alla lärare och elever kan få använda den pedagogik och de möjligheter som datorer och andra moderna lärverktyg öppnar för, i den egna skolverksamheten.

Erik Fichtelius debattartikel i Dagens Nyheter idag är en väldigt nyttig påminnelse för varje skolledare, varje rektor och varenda kommunal skolpolitiker att detta är en fråga som brådskar, och som nu verkligen kräver handling också av dem.

Till regeringsöverläggningar på Harpsund

Idag samlas regeringen på Harpsund för regeringsöverläggningar. Fokus denna dag är, som alltid denna tid på året, budgetförhandlingarna.

Och det finns många angelägna reformer att diskutera och prioritera mellan.

Från Centerpartiets sida har vi inför årets budgetförhandlingar varit mycket tydliga med att vi vill prioritera sådana insatser som bygger ett hållbart Sverige och som rustar oss starkare för framtiden. De reformer regeringen prioriterar måste ta sikte på att möta de stora utmaningar vi står inför, och lösa verkliga samhällsproblem.

En sådan utmaning är klimatutmaningen. Så sent som i november förra året pekade ansedda International Energy Agency på att fönstret för att begränsa jordens uppvärmning till 2 grader nu snabbt håller på att stängas. Att världen fortsätter bränna kola och olja – och därmed generera enorma koldioxidutsläpp – som aldrig förr. Och att utvecklingen mot ett hållbart energi- och samhällssystem går alldeles för långsamt. Deras, och andras, välgrundade rekommendation är att världens länder behöver öka sina satsningar på att forska fram och utveckla framtidens förnybara energi. Och i det sammanhanget lyfter man fram Sverige och svensk energiforskning som ett bra exempel, inte minst för att vår forskning på detta område håller väldigt hög kvalitet.

Det är bakgrunden till att Centerpartiet (vilket jag beskrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet tidigare i veckan), som en av sina viktigaste budgetprioriteringar, nu föreslår att regeringen ska fortsätta med den höga ambitionsnivå vi har haft de senaste åren för svensk energiforskning. Tack vare medvetna ambitionshöjningar har regeringen, via Energimyndigheten, de senaste åren satsat mer än 1,3 miljarder varje år på att forska fram ny energismart och hållbar teknik. De satsningarna, och den höga ambitionsnivån, måste fortsätta. Sverige måste steg för steg ställas om till långsiktig hållbarhet, och vi har ett moraliskt ansvar att bidra med vårt kunnande om hållbar energi till andra länder.

Att vi fortsätter anstränga oss för att lösa klimatfrågan är avgörande för att vi i framtiden ska kunna leva ett gott liv, oavsett var vi bor i världen. På samma sätt är bra livsvillkor och goda tillväxtvillkor helt avgörande för att hela Sverige ska kunna växa och utvecklas.

Och det är skälet till att Centerpartiet vill se en infrastruktursatsning som rustar, underhåller och förbättrar infrastrukturen, i hela landet. Där vi prioriterar åtgärder som tar oss en bit på vägen mot en fossiloberoende fordonsflotta, samtidigt som vår vardagspendling mellan hemma och jobbet, fritidssysselsättningarna och barnens skolor, underlättas.

Samtidigt som vi behöver en bra fysisk infrastruktur – bra vägar och bra järnvägar – så behöver vi också en bra digital infrastruktur i hela landet. I förra budgeten satsade regeringen en halv miljard kronor på att medfinansiera utbyggnaden av bredband i hela landet – pengar som gjort och gör att oändligt många byalag och lokala föreningar kunnat och kommer kunna sätta spaden i backen för att dra modernt bredband hem till byn. Men behovet är stort och ytterligare insatser skulle göra god nytta. Därför hoppas jag att vi ska kunna fortsätta satsa inte bara på bättre vägar och järnvägar, utan också på en bra digital infrastruktur.

En fortsatt hög ambitionsnivå för energiforskningen, en bra infrastruktursatsning där hela landet och både vägar, järnvägar och den digitala infrastrukturen finns med, vill Centerpartiet kombinera med bl.a. ett investeraravdrag och tydliga satsningar som gör det lättare för unga att få jobb och kunskaper som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden.

Allt detta är insatser som steg för steg skulle ställa om till ett hållbart Sverige, och som skulle göra oss starkare för framtiden. Jag hoppas att de kommande budgetförhandlingarna ska ge gott om utrymme för den sortens satsningar och den sortens tänkande!

Ett av flera nyhetsinslag om de pågående budgetförhandlingarna gick i Nyheterna i TV4 igår kväll.

Vi har inte råd med några svaga länkar

Anna-Karin Hatt pratar på på konferensen Informationssäkerhet för offentlig sektor

På konferensen Informationssäkerhet för offentlig sektor

På Folkets hus i Stockholm samlas i dagarna hundratals representanter från offentlig sektor för att diskutera ett väldigt angeläget ämne: informationssäkerhet. I mitt tal där idag framhöll jag att det är många olika aktörer som måste kunna – och bli bättre på – att samverka om vi ska kunna få säkra it-system:

Allt fler av våra system integreras nu, precis som i Tieto:s fall, med varandra och samlas i en enda central miljö. Och det är många gånger rationellt, sparar kostnader och minskar vårt energibehov. Men det leder samtidigt till att ett tekniskt fel snabbt kan leda till avbrott i flera system, lite som ringar som sprider sig på vattnet. Och i slutändan kan konsekvenserna för samhället bli väldigt allvarliga.

Samtidigt som våra medborgare förväntar sig att all nödvändig information alltid ska finnas en knapptryckning bort och vi samlar fler tjänster i molnet, blir konsekvenserna allt större när it-avbrotten inträffar. Och offentlig sektor råder inte längre själva över it-system då mycket av den kritiska infrastrukturen finns i privata företag. Som jag ser det så leder allt detta fram till ett behov av en ny nationell strategi för informationssäkerhet:

Eftersom informationssäkerhet är en horisontell fråga som skär genom alla sektorer behövs också ett brett samhällsperspektiv. Och därför tror jag att vi också – vid sidan av handlingsplanen – behöver en ny bred, nationell strategi för informationssäkerhet. Vi behöver en bättre helhetssyn i vårt samhälle på vad som ska skyddas, vilka hoten är och vilka medel vi ska ha för att förstärka vårt skydd.

Det handlar om allt från säkerhets- och försvarspolitiska aspekter, medborgerliga rättigheter, integritetsfrågor, brottsbekämpning till säkerhet i vardagen. Jag vill att en sådan ny nationell strategi för informationssäkerhet ska möjliggöra en samlad politik och omfatta arbete med informationssäkerhet på alla nivåer och områden i samhället. Jag ser framför mig att en sådan ny nationell strategi ska bli ett övergripande sammanhållet ramverk för hur arbetet med informationssäkerhet ska bedrivas i Sverige.

Läs gärna hela mitt tal här eller se videon nedan.

Och vill du läsa Forbes artikel, med prislistan över zero day-sårbarheter, hittar du den här.